De svenska EU-kandidaterna om krisen inom euroområdet

Grekerna har sagt sitt, vilket innebär att de avvisar det förhandlingsförslag som gällde för drygt en vecka sedan, men inte längre på valdagen…. Frågan är nu hur EU kommer att reagera på grekernas ”oxi”. Turbulensen inom euroområdet har dock pågått under en längre tid och i valet till Europaparlamentet 2014 fick de svenska EU-kandidaterna svara på ett antal frågor som handlade om deras syn på den ekonomiska krisen. I detta inlägg redovisas hur kandidaterna ställde sig till vilka som ansvarar för krisen och vad man bör göra åt den.

I en enkät som skickades till samtliga Europaparlamentskandidater 2014 ställdes ett antal frågor om den internationella krisens orsaker och hur krisen bäst bör hanteras. I ljuset av vad som nu sker i Grekland kan det vara av intresse att se hur svenska politiker förhåller sig till den ekonomiska krisen på ett mer generellt plan. Frågorna som ställdes var inte specifikt riktade mot Grekland, utan mer allmänt om de länder som befann sig i problem.

Den första frågan som kandidaterna fick ta ställning till handlade om vem eller vilka som bär det största ansvaret för krisen. Frågan löd: ”Sedan den internationella krisen som startade 2007, har ekonomin i många länder drabbats hårt. Vilket ansvar för krisen i dessa länder anser du att följande instanser har:” De olika alternativen som kandidaterna hade att ta ställning till var:

  • Regeringar och politiker i de länder som har drabbats av den ekonomiska krisen
  • Europeiska unionen
  • De stora bankerna
  • Utländska investerare/spekulanter
  • Den europeiska valutan – euron
  • Medborgarna i dessa länder
  • Den svenska regeringen

Skalan gick mellan 1 ”Inget ansvar” till 5 ”Mycket stort ansvar”. I tabell 1 redovisas andelen som svarat ”Mycket stort ansvar”.

Svenska EU-kandidater lägger den största skulden på de drabbade ländernas egna regeringar och politiker. Därefter läggs skulden på de storta bankerna och spekulanter. Däremot är man mer försiktig med att peka finger mot medborgarna i dessa länder. Föga förvånande anses inte heller den svenska regeringen ha någon större del i detta drama.

Tabel 1. Svenska EU-kandidater om vilka som bär det största ansvaret för den ekonomisk krisen (%)

Skärmavbild 2015-07-06 kl. 15.15.48

En följdfråga blir då vad man bör göra åt den ekonomiska krisen. Den fråga som ställdes till kandidaterna löd: ”I vilken utsträckning instämmer du eller tar avstånd från nedanstående påståenden om hur man bör hantera den ekonomiska krisen?” De olika handlingsalternativen att ta ställning till var:

  • Istället för att ta ytterligare lån, bör länder med för stora lån sluta betala av och börja om.
  • EU bör fortsätta med att stödja alla euro-länder som har stora ekonomiska länder.
  • Åtstramningar är det enda sättet att lösa krisen för eurozonen.
  • Länder i eurozonen som har ekonomiska problem bör lämna euron och återgå till sin nationella valuta.
  • EU och/eller IMF bör tillhandahålla medel för investeringar som stimulerar tillväxten.
  • Sverige bör ge ekonomisk hjälp till EU-länder som har ekonomiska och finansiella problem.

Svarsalternativen delades in på följande sätt: ”Instämmer helt”, ”Instämmer delvis”, ”Varken eller”, ”Tar delvis avstånd” samt  ”Tar helt avstånd”.  Resultaten redovisas i tabell 2 och svarsalternativen ”Instämmer helt” och ”Instämmer delvis” har slagits samman.

Tuffa tag verkar inte vara något som svenska politiker förordar. Istället ser de helst att EU och IMF tillhandahåller ekonomiska investeringar och att EU ska ge fortsatt bistånd. Det är i runda slängar dubbelt så många som förordar ekonomiskt bistånd istället för åstramningar och att lämna euron. Inte heller är det lika många som förordar att ekonomiskt trängda länder ska sluta betala av sina skulder.

Det ska dock påpekas att de svenska politiker inte är rörande överens. Politikernas ideologiska hemvist har ett tydligt samband med hur de ställer sig till vem/vilka som är ansvariga och hur de ekonomiska problemen ska lösas. Politiker som står till höger är exempelvis mer kritiska till respektive lands regeringar och politker, medan politiker till vänster riktar hårdare kritik mot EU och de stora bankerna. Detsamma gäller vilka åtgärder som bör vidtas. Politiker till vänster förordar i större utsträckning än politiker till höger att länderna ska lämna euron och ställa in sina betalningar. Den enda fråga som inte skiljer politikerna åt är att de i samma utsträckning anser att EU ska fortsätta med att hjälpa de utsatta länderna. Om detta är något som förenar svenska politiker från vänster till höger så kanske grekarna kan hoppas på att även europeiska politiker, oavsett politisk hemvist, anser att Grekland även i fortsättningen bör få stöttning. Gissningsvis skiljer det sig dock åt mellan de olika medlemsländerna på hur de ser på den ekonomiska krisen och vilken medicin som biter bäst. Frågarna som gick ut till de svenska EU-kandidaterna gick dock ut till kandidater i ett antal andra EU-länder, så det finns möjligheter att jämföra politikers attityder i de olika europeiska länderna. Om detta ber jag att få återkomma vid lämpligt tillfälle.

Tabell 2. Svenska EU-kandidater om åtgärder för att hantera den ekonomiska krisen (%)

Skärmavbild 2015-07-06 kl. 15.35.34

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s