Mindre stöd till tiggare i kommuner där Sverigedemokraterna är tungan på vågen

Det här är ett gästinlägg av Maria Tyrberg och Carl Dahlström, Göteborgs universitet.

***

Det är förmodligen få som missat att antalet tiggare ökat i Sverige under senare år. Många utsatta människor, ofta diskriminerade romer, utnyttjar den fria rörligheten inom EU och söker sig till Sverige och andra EU-länder för att försörja sig.

I Sverige hanteras tiggarnas akuta problem, såsom hemlöshet och försörjningssvårigheter, på kommunal nivå. Enligt Socialtjänstlagen har svenska kommuner skyldighet att hjälpa alla EU/EES-medborgare som befinner sig i akut nöd, men lagen uppfattas som vag och svår att implementera. Både enskilda kommuner och SKL har efterfrågat nationella direktiv som stöd.

En konsekvens av lagens otydlighet är att kommunernas insatser skiljer sig åt. Enligt återkommande uppgifter i media erbjuder vissa kommuner mycket stöd, medan andra inte erbjuder något stöd alls.

I det här blogginlägget frågar vi oss om det stöd som erbjuds migranttiggare hänger ihop med den politiska sammansättningen i kommunen, och framför allt om Sverigedemokraternas (SD:s) representation i kommunens socialnämnd inverkar.

Frågan om tiggare har diskuterats flitigt i samtliga partier, men SD är det parti som har tagit tydligast ställning, till exempel genom den uppmärksammade kampanjen i Stockholms tunnelbana den här veckan. Det var också det enda parti som argumenterade för ett förbud mot tiggeri i valrörelsen förra året. Det är förmodligen rimligt att beskriva SD:s policypreferenser som striktare än övriga partiers och man kan tänka sig att deras inflytande kan påverka kommunens policy i tiggerifrågan i restriktiv riktning.

SD ingår visserligen inte i någon politisk koalition på kommunal nivå, men de är tungan på vågen i många kommuner. När SD är tungan på vågen kan de få direkt inflytande över kommunens policy, vilket till exempel Niklas Bolin, Gustav Lindén och Jon Nyhléns studie från förra året visar är fallet vid kommunalt flyktingmottagande. Dessutom visar internationell forskning om så kallade anti-invandringspartier, till vilka SD räknas, att de också kan få indirekt inflytande genom att övriga partier anpassar sin politik till anti-invandringspartiets policypreferenser. Ny demokrati hade enligt en studie av Olle Folke en sådan effekt i svenska kommuner.

För att få en uppfattning om vad kommunerna gör för att stödja migranttiggare skickade vi ut en enkät till socialförvaltningen i samtliga kommuner (hela studien finns här). Av Sveriges 290 kommuner svarade 192, varav 179 uppgav att de har utrikesfödda EU/EES-medborgare som tigger inom kommunen och/eller är i akut hemlöshet. Vi bad kommunerna svara på vilka former av stöd som erbjuds, som exempelvis mat, pengar, akutboende eller någon annan av sju olika typer av stöd som vi nämnde i enkäten. Av svaren gjorde vi ett enkelt index från noll till sju, där noll betyder att inget stöd ges medan högre värde indikerar att fler former av stöd erbjuds.

För att mäta om SD är tungan på vågen tittar vi på sammansättningen i socialnämnden eller motsvarande. SD antas vara tungan på vågen i kommuner där den styrande koalitionen är beroende av SD:s stöd för att få majoritet.

I de 179 kommuner som svarade och uppgav att de har utrikesfödda EU/EES-medborgare som tigger inom kommunen och/eller är i akut hemlöshet finns ett negativt och statistiskt signifikant samband mellan när SD är tungan på vågen i socialnämnden och antalet stödåtgärder som erbjudits. Effekten är relativt stor och motsvarar drygt en åtgärd, vilket i sin tur är ungefär vad en genomsnittlig kommun erbjuder.

Om man förenklar det hela och jämför kommuner där SD är tungan på vågen med övriga kommuner vad gäller huruvida det ges något stöd alls till migranttiggare är det betydligt fler i den senare gruppen som erbjuder stöd (43 procent) än vad det är när SD är tungan på vågen (27 procent).

Sambandet kan ha många orsaker men kvarstår när vi tar hänsyn till kommunens storlek, befolkningstillväxt, politisk färg på den styrande koalitionen, antalet personer som får socialbidrag, år med tiggare och antal tiggare i kommunen, samt opinionsinställning till flyktingar i kommunen. Den sista faktorn är särskilt viktig att ta hänsyn till eftersom vi undersöker effekten av om SD är tungan på vågen och man kan tänka sig att efterfrågan på restriktiv migranttiggarpolicy korrelerar positivt med SD:s väljarstöd och negativt med övriga partiers vilja att stödja migranttiggare.

Sammanfattningsvis tyder analyserna på att SD påverkar kommunernas agerande gentemot migranttiggare, vilket hårdraget innebär att SD har ett större policygenomslag än man kunde förvänta sig från den svenska debatten där övriga riksdagspartier sagt att de inte ska ge SD något inflytande. Den slutsatsen är emellertid osäker eftersom de analyser vi genomför inte låter oss med säkerhet säga huruvida övriga partierna påverkas av om SD är tungan på vågen eller om sambandet uppkommer på grund av faktorer som vi inte tagit hänsyn till.

One thought on “Mindre stöd till tiggare i kommuner där Sverigedemokraterna är tungan på vågen

  1. En spontan följdfråga: innebär den relativt ökade utsattheten som mindre kommunalt stöd medför att EU migranter i dessa kommuner också utsätts för fler hatbrott, eller är det okorrelerat eller omöjligt att avgöra?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s