Politiska experter är fortfarande inte bättre än andra på att förutsäga framtiden

Folkpartisten Birgitta Ohlsson har nu meddelat att frågan om partiledarposten ”inte är aktuell just nu”. Det skulle kunna indikera att Jan Björklund väljs om på partiets landsmöte i november, men man vet aldrig. I början av året pratades det däremot en hel del om hans avgång.

Björklund kritiserades internt för ett integrationsutspel och i samband med det dåliga valresultatet verkade tiden mogen för avgång. Olika statsvetare och andra experter uttalade sig. Jonas Hinnfors sa 30 januari att det ”inte skulle förvåna” om Björklund följde Göran Hägglunds exempel; Svend Dahl sa samma dag i Dagens Industri att ”om någon månad inser vi att det var på onsdagskvällen Jan Björklunds fall började på allvar”. Ulf Bjereld var lite mer försiktig och tippade på sin blogg att han skulle meddela sin avgång på landsmötet, vilket fortfarande kan bli fallet. Dessa förutsägelser hade i radio, TV och tidningar gott sällskap av otaliga andra.

Politiska experter är dock notoriskt oförmögna att förutsäga framtiden, som jag skrivit om vid flera tillfällen. I samband med Göran Hägglunds avgång ordnade jag ett litet quiz för att gissa på vem som skulle bli hans efterträdare. Journalister, politiker och statsvetare kunde inte bättre än andra förutse att det skulle bli Ebba Busch Thor.

Jag frågade också om huruvida Jan Björklund skulle meddela sin avgång före den 30 juni 2015, och vi kan nu utvärdera resultatet. 343 personer svarade på frågan mellan den 31 januari och 6 februari 2015, 89 ”experter” och 239 ”vanliga”. Dessutom fick man också ange hur säker man var på att ha rätt, från 0 till 100.

Det första man kan konstatera är att de flesta hade fel. 68 procent trodde att Jan Björklund skulle avgå före den 30 juni, och så blev det som bekant inte. Inte heller presterade ”experterna” bättre. Andelen som hade rätt var exakt lika stor i båda grupperna, precis som när det gällde att gissa Hägglunds efterträdare.

Inte heller är det så att de som uppger sig vara säkrare på sin sak oftare har rätt. I genomsnitt var både experter och övriga 65 procent säkra på att få rätt, men bara 32 procent fick det faktiskt. I genomsnitt överskattar man alltså sin förutsägelseförmåga. Och lustigt nog fanns det ett statistiskt signifikant samband mellan hur säker man var och sannolikheten att ha fel! Bland de som var mindre än 75 procent säkra hade 36 procent rätt, men bland de som var minst 75 procent säkra hade bara 25 procent rätt. Riktigt dåligt klarade sig de 20 personer som var 100 procent säkra på sin sak – av dem hade bara fem personer rätt.

Återigen visar det sig alltså att det är svårt att förutsäga den politiska framtiden. Det enda man kan veta är att man inte ska fästa för stor vikt vid politiska profetior – särskilt inte om profeten är säker på sin sak.

9 thoughts on “Politiska experter är fortfarande inte bättre än andra på att förutsäga framtiden

  1. Bra och intressant!

    En liten randanmärkning: De som var 100% säkra klarade sig exakt lika bra som hela gruppen som var minst 75% säkra, eftersom 5 är 25% av 20. Därför ser det lite underligt ut att säga att det gick ”riktigt dåligt” för dem.

  2. Jag gillar den här undersökningen och tror att det ligger mycket i det du argumenterar för. Men eftersom jag var en av alla de statsvetare som gissade fel, trots att jag var ganska säker på min sak, måste jag ändå invända mot metoden att utvärdera prognoser utifrån ett enda (eller ett fåtal) utfall. Det är ju faktiskt möjligt att det mest sannolika, i någon mening, var att Björklund skulle avgå.

    Varje gång det minst sannolika inträffar kommer en utvärdering av den händelsen visa att de som inte kände till sannolikhetsfördelningen var bättre på att förutsäga utfallet än de som visste hur stora de olika sannolikheterna var. Om alla är medvetna om sin egen förmåga skulle vi också se det samband du beskriver: ju säkrare vi var, desto oftare hade vi fel.

    • Kommer osökt att tänka på Harrisburg… skämt åsido, det är såklart så att man inte kan utvärdera från ett eller några få fall. Men de här små undersökningarna är bara illustrationer av den systematiska forskning som gjorts av Tetlock, och som visar samma sak – det finns inga experter på att förutsäga politiken.

      /Anders

  3. Jag vill inte vara grinig, men jag betonade i den aktuella bloggposten att Jan Björklund också kunde välja att invänta ett tillfälle som var så gynnsamt som möjligt för den han vill se som sin efterträdare.

    Vänder mig också mot formuleringen att politiska experter är ”notoriskt oförmögna” att bedöma framtiden. I den bloggtext som åberopas länkar jag själv till en av mina texter om partiledaravgångar där jag hade alla rätt. 🙂
    http://ulfbjereld.blogspot.se/2015/01/nar-avgar-jan-bjorklund-och-vem.html

  4. Lustigt att se statsvetare försvara sig. Prediktionsmarknader finns. Om man vet vad man pratar om kan man lätt bli miljonär. Statsvetarna som uttalar sig här är inte miljonärer. Alltså pratar de strunt. Hårt, men sant.

    De kan å andra sidan trösta sig med att de är i exakt samma sits som finansanalytiker. Och finansanalytikerna får mer betalt och betalt specifikt för sina prediktioner, så man kan alltså argumentera för att de är ännu sämre än statsvetarna. Kanske en liten tröst?

    • Om det ligger någonting i ”den effektiva marknadshypotesen” så säger förmågan att slå prediktionsmarknader mycket lite om vilken kompetens som den enskilde prognosmakaren besitter. Trots att finansanalytiker och fotbollsexperter kan mer än medelsvensson i sina respektive områden är det svårt för dem att slå börsindex eller bli rika på Unibet.

      • Du gör antagandet att finansanalytiker kan någonting (underförstått: som är värt att kunna). Om det de kan inte är tillräckligt för att slå marknaden bör man allvarligt ifrågasätta värdet av den kunskapen. Du tillmäter den uppenbarligen stort värde. Varför det?

        Anders post gick inte ut på att säga att statsvetare inte kan någonting om statsvetenskap. Posten gick ut på att denna kunskap till trots kan de inte förutse framtiden bättre än lekmän. Det är, baserat både på den forskning som Anders refererar till, och baserat på enkel observation av verkligheten, uppenbart sant.

        Din invändning lät antyda att Anders slutsats baserar sig på en observation, och en osannolik sådan till på köpet. Det är falskt, och det var det jag påpekade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s