Obehagliga avvägningar

Larmrapporterna om att samhället har svårt att mäkta med det stora antalet asylsökande kommer nu allt tätare. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap meddelade häromdagen att mottagandet får ”utträngningseffekter” på hälso- och sjukvård och socialtjänst, samtidigt som det råder brist på personal och lokaler i skolan. Uthålligheten inom vissa verksamheter beräknas till mitten av december, endast några veckor bort. De statsfinansiella kostnaderna för mottagandet har också ökat kraftigt.

Samtidigt varnar vissa för att ställa flyktingmottagande mot välfärd. ”Vi ska inte och vi behöver inte ställa olika utsatta grupper mot varandra. Inte asylsökande mot svenskfödda pensionärer, inte fattiga människor på flykt mot fattiga människor som blev kvar.” skrev till exempel Ulf Bjereld, förbundsordförande för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och statsvetarkollega i början av månaden.

Läs mer

Vad är statistiskt säkerställt eller statistiskt signifikant?

Intresset för opinionsmätningar är stort; häromdagen hade Expressen live-bevakning och flera uppföljande inslag och artiklar om den senaste mätningen från Demoskop. Detta trots att den inte visade några statistiskt signifikanta förändringar i förhållande till den föregående mätningen (se t.ex. här, här, här eller här). Även övriga väljarbarometrar genererar många spalter i pressen och inslag i radio och tv. Utöver själva resultaten så har på senare tid de olika opinionsinstitutens arbetssätt ifrågasatts av olika debattörer med mer eller mindre goda argument. I ett större perspektiv kan, som jag tidigare har tagit upp, de statistiska metoderna som gett grunden för opinionsmätningar och andra former av urvalsundersökningar ses som ett stort framsteg för samhällsvetenskapen. De gör att vi genom att ställa frågor till ett urval kan uttala oss om en hel population. På så vis sparas stora kostnader och undersökningar som annars inte hade varit möjliga kan genomföras, till gagn för forskning och samhällsdebatt.

Att vi studerar ett urval för att dra slutsatser för många fler innebär dock att det finns en viss osäkerhet i dessa slutsatser. Men det fina är att om vi drar statistiskt renläriga urval kan den Läs mer

Three findings from the 2015 Swedish Party Membership Survey

Det här är ett gästinlägg av Ann-Kristin Kölln och Jonathan Polk, båda forskare verksamma vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

***

Party members present an important but understudied group of citizens. They have considerable decision-making power within the party, sometimes even external impact, as exhibited for instance in the latest dropout of Kristdemokraterna from the December Agreement. However, they reside in the shadow of their respective parties and general surveys are often unable to recruit enough members, especially of smaller parties, to extract credible generalizations. This means that we do not know as much as we would like about what Swedish party members think and want – until now (for exceptions, see for example Widfeldt, 1995, 1997). The Swedish Party Membership Survey, conducted earlier this year, provides a fuller picture of the attitudes and activities of party members. Here we present three interesting facts about the sampled party members.

Läs mer