Lucka #6: Dags för sänkt rösträttsålder?

Förra årets val till Europaparlamentet innebar en ökning av det svenska valdeltagandet med 5,5 procentenheter till 51,1 procent. För första gången röstade över hälften av de röstberättigade i ett svenskt EU-val. På det hela taget var dock 2014 års EU-val ytterligare ett misslyckande sett till det medborgerliga engagemanget; visserligen sjönk valdeltagandet bara med några tiondelar av en procent, men de 42,6 procent av de röstberättigade EU-medborgarna som begav sig till valurnorna innebar den lägsta andelen någonsin. Faktum är att sedan det första valtillfället 1979 har valdeltagandet sjunkit i varje EU-val. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att Europaparlamentet har tagit initiativ för att vitalisera demokratin på EU-nivå. Den 11 november röstade parlamentet igenom ett helt batteri av förslag till förändringar (se rapport och resolution). Bland dessa förslag finns exempelvis gemensam valdag i alla EU-länder, förenklad utlandsröstning, e-röstning och harmonierad och sänkt rösträttsålder.

Det bör poängteras att EU:s alla enskilda medlemsländer måste acceptera dessa förslag för att de ska kunna bli verklighet. När det gäller sänkt rösträttsålder är förslaget dessutom förhållandevis vagt formulerat: medlemsländerna uppmanas vidta åtgärder att harmonisera rösträttsåldern och då till 16 år. I dag är det bland EU-länderna bara Österrike som har 16 år som rösträttsålder, övriga länder har 18 år (däremot finns stor variation mellan medlemsländerna när det gäller hur gammal man måste vara för att kunna bli invald).

Tankar kring sänkt rösträttsålder är inte unika för Europaparlamentet. Det finns ett antal krafter i olika länder och internationellt som arbetar för sådana förändringar, och utvecklingen tycks också gå i den riktningen. Inför förra valet i Storbritannien lovade Ed Miliband att arbeta för sänkt rösträttsålder om han blev vald (då han inte blev vald fick vi inte veta om han hade hållit det löftet). På senare tid har det även funnits en debatt om att 16-åringar borde få rösta i folkomröstningen om ett eventuellt brittiskt utträde ur EU. I sammanhanget kan även nämnas att Norge har genomfört försök med sänkt rösträttsålder i kommunala val.

I Sverige har vi sänkt rösträttsåldern vid ett flertal tillfällen genom historien. I riksdagsvalet 1921, när kvinnor fick rösta för första gången, gick gränsen för att få rösta vid 23 år. Den sänktes sedan 1945 till 21 år och efter det kom ett antal sänkningar av rösträttsåldern i ganska tät följd: 1965 till 20 år, 1969 till 19 år och 1975 till 18 år. De senaste 40 åren har dock inte någon ytterligare justering skett. Däremot har frågan lyfts i debatten ett flertal tillfällen. Företrädare från en rad olika partier har i riksdagen motionerat i frågan (exempelvis ledamöter från S, MP, FP (förlåt L) och M). En lite större debatt väcktes 2013 när forskaren i biologisk och kulturell evolution Patrik Lindenfors på DN-debatt argumenterade för att 16-åringar borde få rösta. Tidigare i år ställde sig även Feministiskt initiativ bakom ett sådant förslag. Bland landets ledarsidor varierar ståndpunkterna, även om de flesta tycks vara emot en förändring (se t.ex. här och här, men även här).

Det är framför allt två argument som brukar framföras emot sänkt rösträttsålder: att 16-åringar inte är tillräckligt mogna för att få rösta och att man vid 18 år även blir myndig. När det gäller det senare argumentet är det inte självklart att rösträttsålder och myndighetsålder behöver sammanfalla. Vi har redan i dag ett antal andra betydelsefulla åldersgränser som inte är knutna till när man blir myndig (t.ex. vad gäller straffrättsålder, skolplikt och att få handla på Systembolaget). Dessutom innebär fyraåriga mandatperioder att även den som fyller 16 år på valdagen kommer att vara myndig under hälften av den tid som går till nästa val.

När det gäller argumentet om mognad är det värt att notera att något motsvarande kompetenskrav för att få rösta inte finns i övrigt i svenska val: du kan vara hur okunnig och obegåvad som helst och ändå få rösta. Dessutom finns inget övertygande underlag som visar att svenska 16-åringar i allmänhet skulle vara mindre kunniga om politik och mindre begåvade än låt oss säga 95-åringar. Liknande argumentation kan förvisso föras fram mot en gräns vid 16 år och vissa i debatten har tagit argumentationen längre och diskuterat om inte alla borde få rösta oavsett ålder (se t.ex. Henrik Oscarsson blogginlägg och Matthew Yglesisas inlägg på Vox).

Samtidigt kan invändas att enligt SOM-institutets mätningar verkar svenskar i allmänhet tycka att en sänkt rösträttsålder är en dålig idé, och det gäller även 16- och 17-åringar. Det är dock möjligt att en mer omfattande debatt i frågan skulle förändra inställningen.

Som Mikael Persson har visat i tidigare inlägg här på Politologerna förefaller det som om en sänkt rösträttsålder skulle ha en liten inverkan på valresultatet (se dock även Jonas Vlachos inlägg på Ekonomistas). När det gäller de reformer med sänkt rösträttsålder som genomförts har forskningen nått skilda resultat: en studie av det norska försöket visar att 16- och 17-åringar är mindre mogna än de som är något äldre, medan en annan studie av val i Österrike inte finner någon sådan skillnad.

Oavsett skillnader i mognad finns det en del som talar för att en sänkt rösträttsålder skulle ha en positiv inverkan på valdeltagandet. Detta då det skulle innebära att fler gjorde sin röstningsdebut vid ett mer gynnsamt tillfälle än vad som i dag är fallet. Med nuvarande ordning röstar många för första gången vid en tidpunkt som är illa vald för att främja valdeltagande: många förstagångsväljare har nyligen lämnat skola och hem och därmed nätverk som bidrar till högre benägenhet att rösta (detta har bland annat framförts av statsvetaren Mark N. Franklin).

Det finns stöd för den argumentationen. Som framgår av figuren nedan var valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 klart högre bland 18-åringar än bland de något äldre (kurvans i övrigt lite ojämna mönster beror på att skattningarna baseras på en urvalsundersökning och det finns därmed en viss statistisk osäkerhet). Detta gäller inte bara riksdagsvalet 2014, utan även andra svenska val och också  val i andra länder (se här, här och här).

Valdeltagande i riksdagsvalet 2014, efter ålder

vd2014_ald

Att 18-åringar röstar i något högre grad än de något äldre beror troligen på att de i större utsträckning bor hemma och går i skolan när de gör sin röstningsdebut. Då forskningen hat visat att röstning kan ses som ett vanebeteende är det av betydelse att tidigt forma en god vana. En sänkt rösträttsålder till 16 år skulle innebära att fler röstade för första gången när de fortfarande gick i skolan och bodde hemma, vilket skulle kunna bidra till att forma en vana att rösta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s