Lucka #8. Moderaterna är inte längre det populäraste partiet i riksdagen

Alla älskar en vinnare brukar det heta. Men som konkurrent kan det vara enklare att tycka om den som förlorar. Riksdagsledamöterna har vi upprepade tillfällen fått frågor i den svenska Riksdagsundersökningen om vad de tycker om sig ett eget parti å ena sidan och vad de tycker om de andra partierna å andra sidan. I det här inlägget jämförs riksdagsledamöternas inställning till varandra 2010 med vad de tyckte om varandra 2014. Jämförelsen ger en bild av riksdagsledamöternas omdömen om sina egna partier samt av de andra partierna förändras när de vinner och förlorar i val.

Det finns en hel del forskning om hur väljarna reagerar på valförluster respektive vinster. I en nyligen publicerad artikel framkommer att väljarnas inställning till demokratin påverkas av hur väl deras parti presterade i valet. Ett bra valresultat leder till att de väljare som röstade på ett vinnande parti blir mer nöjda med hur väl demokratin fungerar i landet. En vinnare blir helt enkelt mer tillitsfull än en förlorare. Här ska vi studera hur riksdagsledamöterna reagerar på vinster och förluster i riksdagsval.

I ett tidigare inlägg konstaterades att Moderaterna var det populäraste partiet inom Alliansen strax efter valet 2010 och att partierna inom Alliansen tyckte bättre om varandra än vad de rödgröna partierna gjorde. Nu är det emellertid nytt läge. Alliansen har förlorat ett val och därmed fått lämna Rosenbad. Istället är det Socialdemokraterna som tillsammans med Miljöpartiet har fördelat ministerposterna mellan sig. I den processen fick även Vänsterpartiet en nyckelroll som förhandlingspartner vid budgetens tillkomst. Frågan är om dessa förändringar också påverkar kemin inom och mellan partierna?

För att svara på den frågan utgår jag från Riksdagsundersökningen från 2014 som precis har sammanställts under ledning av David Karlsson, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Jag kan därför presentera ”rykande färska” resultat från den åttonde riksdagsundersökningen (tidigare årgångar är 1985, 1988, 1994, 1998, 2002, 2006 samt 2010). De svenska riksdagsledamöterna anstränger sig verkligen att besvara enkäterna. Svarsfrekvensen är så hög som 90 procent.

I undersökningarna har riksdagsledamöterna fått svara på frågan om hur mycket de gillar eller ogillar de åtta riksdagspartierna: ”Den här frågan har ställts till väljarna och gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de politiska partierna. Var skulle Du personligen vilja placera de olika partierna på nedanstående skala?” Svarsalternativen är fördelade längs en elvagradig skala som går mellan -5 (ogillar starkt), 0 (varken gillar eller ogillar) och + 5 (gillar starkt). Ett omtyckt parti ligger på plus, medan ett mindre omtyckt parti ligger på minus.

Partierna tycker om sig själva

Låt oss börja med vad riksdagsledamöterna tycker om sina egna partier. Tabellen är ordnad så att det parti som tycker mest om sig självt 2014 (Sverigedemokraterna) hamnar högst och det parti som tycker sämst om sig själv 2014 (Kristdemokraterna) hamnar lägst. I tabellen tas också med vad partierna tyckte om sig själva 2010. I valet 2014 var det tre partier som gick framåt. Det var Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men bland dessa partier kan vi inte se någon ökad nöjdhet med det egna partiet. För Sverigedemokraternas del är det svårt att komma så mycket högre eftersom skalans maxnivå är 5, vilket stämmer väl överens med att valframgångar leder till nöjdhet. I själva verket är det bara Sverigedemokraterna som behåller sitt värde från 2010, alla de andra partierna är mindre omtyckta av de sina 2014 jämfört med 2010. För varken Socialdemokraterna eller Vänsterpartisterna blev euforiska av sina, om än små framgångar. Moderaterna och Liberalerna däremot, verkar känna av sina valförluster. 2010 låg bägge partierna på 4,6, men 2014 har entusiasmen sjunkit. Det är särskilt tydligt för Liberalerna. De har gått tillbaka ett helt skalsteg, från 4,6 till 3,6. Kristdemokraterna är i jämförelse med sina kollegor i riksdagen mest missnöjda med det egna partiet. 2010 var Kristdemokraterna signifikant skilda från de andra partierna. Men med Liberalernas och Moderaternas tapp har de nu fått sällskap. Även Miljöpartiet tappar i popularitet hos de sina – från 4,8 till 4,3.

 

Tabell 1. Partierna tycker om varandra (medelvärde)

     Parti År 2010 År 2014
1. Sverigedemokraterna 4,9 4,9
2. Centerpartiet 4,5 4,4
3. Vänsterpartiet 4,7 4,4
4. Miljöpartiet 4,8 4,3
5. Socialdemokraterna 4,5 4,3
6. Moderaterna 4,6 3,9
7. Liberalerna 4,6 3,6
8. Kristdemokraterna 3,7 3,5

 

Partierna tycker om varandra

Vad tycker då partierna om de andra partierna? I det tidigare inlägget resonerade jag kring Moderaternas popularitet inom Allianspartierna. Riksdagsundersökningen 2014 visar att Moderaterna inte bara blivit mindre omtyckt av de sina, utan även av andra partirepresentanter. 2014 var Moderaterna det populäraste partiet inom Alliansen. Men det gäller inte 2014. . Medelvärdet för Moderaterna har sjunkit från 2.5 till 1.9 bland Allianskollegorna. Istället är det Centerpartiet som utmanar om platsen om det populäraste partiet inom Alliansen. Centerpartiet har ökat från 1,8 till 2. De egna vännerna och Moderaterna själva uppskattar uppenbarligen inte en stor förlorare. Men kanske har Moderaternas förlust gjort att de rödgröna mjuknat i sin inställning. Moderaterna är i dag mindre impopulära bland de rödgröna 2014 än 2010 (från -2,8 till -2).

Det gäller dock inte bara Moderaterna. Alliansen har bättrat på sin popularitet bland de rödgröna sedan valförlusten. En orsak skulle kunna vara Decemberöverenskommelsen. Under enkätundersökningens fältperiod träffades den omtalade uppgörelsen. Men så verkar inte vara fallet. Partierna inom Alliansen tycker nämligen sämre om de rödgröna 2014 i jämförelse med 2010. Till stor del beror det på att Alliansen har ändrat uppfattning om Miljöpartiet. 2010 var Miljöpartiet nästan accepterat av Alliansen och hade ett medelvärde på bara -0,4. Efter valet 2014 och som medlem av en socialdemokratisk dominerad regering har emellertid partiet tappat i popularitet. 2014 har Miljöpartiets medelvärde sjunkit till -2.2.

Tolkningen blir att valförluster och ett förlorat regeringsinnehav har påverkat stämningsläget i riksdagen. I figurerna nedan redovisas hur atmosfären mellan partikonstellationerna har förändrats mellan 2010 och 2014. Förlusten av regeringsmakten ser ut att ha gjort Alliansen något mindre förtjusta i varandra. Medan framgångarna för de rödgröna verkar ha fört dem samman. I riksdagen 2010 var det en stor skillnad mellan hur bra konstellationerna inom Alliansen respektive de rödgröna gillade varandra. Men läget 2014 ser ut att vara mer jämnt. Vi ser även att antipatierna mellan de bägge konstellationerna har jämnats ut. Alliansen är betydligt mer irriterad på de rödgröna 2014 än 2010 (från – 1,7 till – 2,4). På samma gång har de rödgrönas inställning till Alliansen blivit något mindre hätsk (från – 2,7 till – 2,3). Således har antipatier och sympatierna inom och mellan partikonstellationerna blivit mer jämt fördelade. Notera dock att respektive block har lättare för att ogilla sina motståndare, än att gilla sina medspelare.

 

Alliansen tycker om Alliansen och Rödgröna tycker om rödgröna 2010 och 2014 (medelvärden)

Skärmavbild 2015-12-07 kl. 21.30.46

 

Alliansen tycker om rödgröna och rödgröna tycker om Alliansen 2010 och 2014 (medelvärden)

Skärmavbild 2015-12-07 kl. 21.30.59

Hur går det då för Sverigedemokraterna? Som vi kunde se är Sverigedemokraterna mycket nöjda med sitt eget parti. Men detta är inte något som spridit sig i riksdagen. Sverigedemokraterna är fortfarande riksdagens minst omtyckta parti. 2010 var Sverigedemokraternas medelvärde -4.6. Fyra år senare är medelvärdet -4.4, alltså något mindre negativt, men fortfarande långt mindre omtyckt än andra partier. Skillnaderna mellan partiernas syn på Sverigedemokraterna är dessutom små – synen på Sverigedemokraterna delas mellan partierna. Från till Moderaternas medelvärde på – 3.7 till Miljöpartiets medelvärde – 4.8.

 

Avslutningsvis, Moderaternas misslyckande i riksdagsvalet ser ut att påverka även på hur partiets riksdagsledamöter och allianskollegorna uppfattar dem. Moderaterna är helt enkelt mindre omtyckta idag än vad de var 2010. Samtidigt har förlusten inte bara gjort Moderaterna utan även Alliansen mer populära hos de politiska motståndarna. Vinster och förluster i riksdagsval påverkar kanske inte bara fördelningen av riksdagsplatser. Det kan även påverka stämningen inom och mellan partierna.

 

Lästips:

Läs gärna Peter Esaiassons kapitel om svenska riksdagsledamöters inställning till demokratin efter en valförlsut: När valet är över! 

Kapitlet är publicerat i Folkets representanter. En bok om riksdagsledamöter och politisk representation i Sverige. (2010) Redaktörer Brothén, Martin och Sören Holmberg. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s