Lucka #13: Bör utlandssvenskar ha en egen valkrets?

Den representativa demokratin i Sverige vilar på ett slags regional kvotering som främst tar sig uttryck i att landet är indelat i 29 valkretsar. Men idag bor det röstberättigade svenska medborgare i världens alla länder. Deras röster räknas i den valkrets de senast varit folkbokförda och går inte att särskilja från andra röster i den officiella statistiken. Men borde utlandssvenskar ha en särskild representation? Frågan om huruvida svenskar boende utanför Sverige bör ha en egen valkrets är på många sätt en intressant fråga om demos, representation, berördhet, rättigheter och skyldigheter.

En trend att expatrioter vinner parlamentarisk representation
Frågan om att införa en egen valkrets för utlandssvenskar är inte direkt het men ändå en allt oftare debatterad fråga. Den växande cirkulära migrationen leder till att nationalstaternas territoriala gränser utmanas även på områden som rör valsystemet. På kort tid har fler länder valt att införa system för särskild representation för utlandsboende, såsom till exempel Portugal, Frankrike och Italien. Av de totalt 13 länder det hittills handlar om finns en tydlig slagsida åt före detta franska och portugisiska kolonier som Angola, Mozambique, Algeriet och Haiti. Länder som idag har infört ett system för särskild representation av utlandsröstare i sina nationella parlament är Algeriet, Kap Verde, Columbia, Kroatien, Dominikanska republiken, Ecuador, Frankrike, Italien, Makedonien, Mozambique, Portugal, Tunisien och Rumänien. Angola och Panama har beslutat men ännu inte implementerat ett sådant system. Man har dock valt lite olika lösningar: Portugal använder två valkretsar, en för Europa och en för resten av världen. Frankrike har elva utlandsvalkretsar uppdelade efter olika regioner där en representant väljs in per valkrets. Det låga valdeltagandet i expat-kretsarna skapar dock en oönskad effekt i att expatrioter på sätt och vis blir överrepresenterade i sina parlament i förhållande till det faktiska antalet röstande.

Utlandssvenskarna är lika många som Kalmeriterna.
I Sverige förs inte någon större debatt om att låta svenskar boende utomlands få representation i Riksdagen. Men jag spår att frågan blir hetare i takt med att antalet utlandssvenskar ökar. Sedan 1998 har antalet röstberättigade utlandssvenskar ökat från 77 000 till 160 000 personer. En jämförelse är på sin plats: Om de 160 000 röstberättigade utlandssvenskarna hade utgjort en egen valkrets 2014 hade det handlat om en relativt stor valkrets (jmf Kalmar län: 185 000; Blekinge län 118 000) och representerats av omkring 10 ledamöter av Sveriges riksdag!

utland

Lågt valdeltagande bland utlandssvenskarna
Ett problem i sammanhanget är att valdeltagandet bland de röstberättigade utlandssvenskarna fortfarande är mkt lågt, i det senaste valet strax över 30 procent (alltså klart lägre än de valdistrikt i Sverige som uppvisade det lägsta valdeltagandet i riksdagsvalet 2014). Införande av egen valkrets nämns ibland som ett sätt att synliggöra den växande gruppen utlandssvenskar, stärka banden mellan Sverige och de svenska medborgare som fortfarande har rösträtt härhemma. Det skulle, menar man, också leda till att valdeltagandet skulle kunna bli större i den här gruppen. Andra åtgärder som ibland nämns är att satsa ännu mer på att underlätta för utlandssvenskar att rösta, kanske genom att utveckla nya system för elektronisk röstning just för denna grupp.

I skrivande stund lägger Maria Solevid m fl de sista händerna vid den första systematiska enkätstudien av svenskar boende i utlandet. Boken Utlandsröster, Solevid [Red](2016) bygger på analyser av den globala SOM-undersökning av utlandssvenskar som genomfördes under vintern 2014-15, en studie som är helt unik i sitt slag. Boken publiceras till våren och kommer bland annat att avhandla utlandssvenskars medievanor, politiska beteende, kontakter med Sverige, och sociala nätverk. I den boken deltar jag med en analys av utlandssvenskars röstande. Då får vi svar på frågan hur valresultatet i svenska riksdagsval skulle påverkas om ännu fler utlandsboende svenskar valde att rösta.

Men redan nu ett litet smakprov från undersökningen. Vi ställde frågan till utlandssvenskarna vad de tyckte om förslaget att införa en egen valkrets i riksdagsvalet för utlandssvenskar. Fyra av fem utlandssvenskar har en uppfattning i frågan och de är övervägande positiva till förslaget. Men det handlar inte om något förkrossande flertal. Totalt svarar 37 procent att förslaget är mycket eller ganska bra.

egenvalkrKälla: Den globala SOM-undersökningen av svenskar boende i utlandet 2014.

 

Att vänta på:

Solevid, Maria [Red] (2016) Utlandsröster. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

 

 

3 thoughts on “Lucka #13: Bör utlandssvenskar ha en egen valkrets?

  1. Tycker att det låter väldigt intressant med en gemensam valkrets för de som bor utomlands. Man kan tycka att det (för statsvetare) även vore intressant att följa om röstmönstret ändras bland de som väljer att lämna Sverige. Till exempel, jag vill göra min post-doc utomlands. Då ligger USA närmast till hands då min sambos arbetsgivare har filialer där. Jag är väldigt kritisk till det svenska systemet och vill väl i stort sett reformera hela välfärdsstaten. (Något radikaliserat. Men låt oss säga så för exemplets skull.) Efter att ha exponerats för ett system som det amerikanska, kommer mina åsikter kvarstå? Eller kommer insikten vara att gräset inte var grönare på andra sidan? Blir det någon skillnad för de som istället väljer att flytta till Kanada, med ett system mycket mer likt det svenska?
    Förstår du vad jag menar?

  2. Att utlandssvenskar ska få en egen valkrets är en av de frågor som Svenskar i Världen har arbetat för i flera år. På Utlandssvenskarnas Parlament (UP) i somras handlade en av resolutionerna om Särskild valkrets för utlandssvenskar (http://www.sviv.se/uppdrag/politik-paverkan/resolutioner-asikter/). Samtliga resolutionsmottagare har fått resolutionen. Vi kommer att träffa riksdagens vängrupp för utlandssvenskar i januari 2016 och diskutera frågan. I tidningen Svenskar i Världens senaste nummer finns en artikel om e-röstning, som vi också arbetar för, och egen valkrets för utlandssvenskar (http://issuu.com/swedesabroad/docs/sviv_nr4_2015).

    Svenskar i Världen har funnits sedan 1938 och är den enda remissinstans och lobbyorganisation som svarar på och driver frågor för utlandssvenskar. Vi ger också rådgivning till utlandssvenskar. Våra över 100 ombud i världen hjälper utlandssvenskar på plats. Varje år utser vi Årets Svensk i Världen och vart annat år hålls Utlandssvenskarnas Parlament. Enligt vår senaste, omfattande kartläggning av utlandssvenskar 2015, som bland många andra SOM-institutet var involverade i, bor 660 000 svenskar utomlands.

    Vi arbetar för en egen valkrets för utlandssvenskar, att utlandssvenskar ska kunna e-rösta och att fler utlandssvenskar ska utnyttja sin demokratiska rättighet att rösta. De olika partierna skulle kunna rikta in sin information till den särskilda valkretsen utifrån utlandssvenskarnas behov och intressen. Även om de röstande, röstberättigade utlandssvenskarna inte är så många, avgjorde de faktiskt förra EU-valet vad gäller Miljöpartiets representation. MP fick en mer representant än vad de hade fått om endast svenskar boende i Sverige hade röstat.

    Under många år drev vi frågan om att det skulle vara möjligt för utlandssvenskar att poströsta. Vi är glada att förslaget har antagits och att det idag går att poströsta som utlandssvensk.

    Vi ser fram emot Maria Solevids Utlandsröster med stort intresse.

  3. Jag tycker att det finns goda skäl att slopa valkretsarna helt och hållet istället. Idag är de till stor del en chimär, då det ju är fritt fram att ställa upp i vilken valkrets man vill (eller i alla, Sverigedemokraterna hade väl t.ex. en rikslista vilket innebar att Sörmland, där jag bor, fick en skåning som ”sin” SD-representant). Minns också när S för några år sen satte Thomas Bodström som toppnamn i Örebro, helt utan koppling dit, etc etc.
    För det andra så leder ju de många små valkretsarna till märkligheter för de små partierna. Är du t.ex. något annat än socialdemokrat eller moderat har du som Gotlänning i princip obefintlig chans att komma till riksdagen, även om ditt parti skulle bli tredje störst med 20 % så har Gotland bara två mandat. Nu är det ju ett extremfall, men även i de andra smålänen är det svårt för småpartierna att få mandat.

    Nej, låt partierna ordna rikslistor och utöka möjligheterna för väljarna att göra personval (förslagsvis genom rätten att sätta valfritt antal kryss) istället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s