Lucka #18: Bekantas bekanta

Flyktingars integration på svensk arbetsmarknad och i samhället kommer att vara en av de viktigaste frågorna kommande decennier. Dels för att det är av stor vikt för de som redan kommit, dels för att det påverkar vilken press som sätts på välfärdssystemen, men också för att det därmed avgör hur många som kommer att komma framöver. Utan lyckad integration minskar både Sveriges kapacitet att ta emot, och vår attraktionskraft. Med ett framgångsrikt recept för integration kan Sverige istället erbjuda en fristad för många varje år, vilket är bra i sig, och dessutom öka välfärden för de som redan bor här. Men där är vi tyvärr inte idag. Flyktingars relativt höga arbetslöshet gör att välfärdssystemen ansträngs mer ju fler som kommer.

Boendesegregation, att invandrare och infödda bor på olika platser, utmålas ofta som ett hinder för integration på andra områden, som arbetsmarknaden. Tanken är att segregationen gör det svårare för invandrare att komma i kontakt med infödda svenskar, och att de därmed går miste om kontakter som kunnat hjälpa dem till jobb och liknande.

När jag läst sammanställningar av forskningen som Matilda Johansson (vars uppsats jag handleder) gjort har jag insett att det inte är så enkelt. Vissa studier visar att det finns en negativ effekt mellan boendesegregation och arbetsmarknadsintegration, men kopplingen är inte så stark som man skulle kunna tro. Andra studier av invandrare i tydligt segregerade områden visar också att segregationen kan skapa en känsla av sammanhang och underlätta kontakt med landsmän, samtidigt som invandrarna av samma anledningar inte utvecklar någon särskilt stark koppling till det nya landet. Vidare visar forskningen också att det som egentligen spelar roll är att det hjälper om man känner personer med stark ställning på arbetsmarknaden, oavsett ursprung. Rent statistiskt är det dock oftare infödda.

Man kan ställa upp det som en enkel modell: Invandrare behöver ha bekanta, som i sin tur har kontakter som leder till jobb och liknande. Vi talar alltså om två olika led. Invandrare i segregerade områden har troligtvis relativt lätt att etablera kontakter med andra, landsmän eller andra invandrare, men dessa bekanta har i sin tur (i genomsnitt) tyvärr inte själva de nödvändiga kontakterna. Invandrare som bor i ett område som domineras av infödda är omgivna av personer med värdefulla kontakter, men har kanske svårare att skapa starka band till dem. Forskningen visar att det är lättare att få kontakt med personer av samma ursprung.

Skärmavbild 2015-12-17 kl. 14.10.47Av egen erfarenhet vet jag att man inte nödvändigtvis har så mycket att göra med andra som bor i samma kvarter, eller ens i samma trappuppgång. Kanske är det ”typiskt svenskt”, kanske är det universellt; jag har tyvärr inget att jämföra med. Det är i alla fall inte säkert att ett mer uppblandat boende skulle ha de positiva effekter som man vid första anblicken kan tro.

Jag kan inte bevisa att det nödvändigtvis är så, eller under vilka omständigheter det är mer eller mindre korrekt. Se det som en tankefigur, som åtminstone hjälpte mig att strukturera tankarna kring integration och boendesegregation.

Det bästa för en nyanländ flykting vore att ha kontakt med både invandrare och infödda, som har värdefulla kontakter och stark ställning på arbetsmarknaden. Tyvärr knyts de starka banden istället ofta till personer som inte har de rätta nätverken. Det beror nog lika mycket på de sociala avstånden som på de geografiska.

2 thoughts on “Lucka #18: Bekantas bekanta

  1. Känner du (eller din Matilda Johansson) till denna studie av svenska nationalekonomer på svenska data?

    http://qje.oxfordjournals.org/content/118/1/329.short

    De använder en utplaceringsreform för att lösa det statistiska problemet att individer med sämre förutsättningar tenderar att hamna i etniskt segregerade områden till att börja med. Forskarna svarar alltså på frågeställningen vad som skulle hända om en slumpmässigt utvald person placerades i en ”enklav” av personer av samma etnicitet. De finner positiva effekter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s