President Obama är inte född i USA, skolmassakern i Sandy Hook har inte ägt rum, Bush kände till terroristattacken den 11 september 2001 redan innan den ägde rum, och John F Kennedy och Olof Palme mördades av CIA. Och inte nog med det: Läkemedelsindustrin skapar läkemedel för att göra oss sjuka och forskare förespråkar barnvaccinationer för sin egen vinnings skull. Dessutom sprider staten kemikalier (Chemtrails) från flygplan för att göra medborgare lättare att kontrollera.
Med hjälp av några snabba internetsökningar hittar man lätt konspirationsteorier. Informationsteknologi och sociala medier gör att uppfattningar utan vetenskaplig grund kan få fäste och spridas, trots att de inte alls stämmer överens med verkligheten.
Den statsvetenskapliga forskningen om varför människor tror på konspirationsteorier ökar. Forskningen motiveras med att konspirationsteorier återfinns i stora befolkningsgrupper även i demokratiska samhällen. Det är absolut inte bara paranoida kufar och religiösa extremister som tror på konspirationsteorier. Dessutom har konspirationsteorier reell betydelse för hur samhällen fungerar. Barn blir utan vaccinationer när föräldrar tror att forskare och läkemedelsindustrin konspirerar för att lura dem. Människor möts av uppdateringar om hur deras anhörigas död är del i oerhörda konspirationer. Och politiska beslutsfattare tvingas prioritera bort saker som faktiskt behöver göras för att bemöta anklagelser som inte har någon grund. Forskarna Uscinski och Parent tar följande exempel i boken American Conspiracy Theories: ”To address the widespread belief that he was born abroad, Barack Obama had to put aside the faltering economy, two wars, and the national debt to hold a press conference for the sole purpose of releasing his long-form birth certificate. During the George W. Bush Administration, the 9/11 Commission was designed partly as a response to conspiracy theories accusing Bush and Dick Cheney of staging the attacks on the Twin Towers and Pentagon.” (2014:5).
I nyligen publicerade studier (se länkar nedan) i tidskriften American Journal of Political Science (AJPS) undersöks kopplingen mellan människors politiska uppfattningar och deras tilltro till konspirationsteorier. Sedan tidigare finns det forskning inom psykologi som visar att människors längtan efter ordning och tydlighet hänger samman med deras benägenhet att tro på konspirationsteorier. Den statsvetenskapliga forskningen däremot lyfter även fram att det finns politiska resonemang bakom människors konspirationsteorier. Statsvetarna understryker att individen väljer de konspirationsteorier som passar hennes politiska hållning bäst. Forskningen är viktig eftersom de ideologiska rötterna till konspirationsteorierna behöver mötas med politiska diskussioner snarare än psykologiska analyser.
Intressant att konstatera är dock att studierna i AJPS understryker att kunskap om politik inte är något självklart botemedel mot konspirationsteorier. I den ena artikeln finner J. Eric Oliver och Thomas J. Wood att så många som hälften av amerikanerna tror på åtminstone en konspirationsteori. De visar också att politisk omedvetenhet inte är förklaringen till varför konspirationsteorier får fäste. I den andra studien driver Joanne M. Miller, Kyle L. Saunders och Christina E. Farharts tesen att hög kunskap i kombination med låg tillit är särskilt gynnsamt för konspirationsteorier. Människor med mycket politisk kunskap – men med lite förtroende för andra människor – är de som är allra mest mottagliga för konspirationsteorier.
Att människor med lågt mellanmänskligt förtroende är mer benägna att tro på konspirationer är intuitivt förståeligt. Men att politisk kunskap bidrar till att människor tror på och sprider ovetenskapliga påståenden är mindre självklart. För att förklara fenomenet använder forskarna begreppet ”motiverat resonerande” (motivated reasoning, på engelska). Begreppet fångar det faktum att ju mer en person har investerat i en fråga i form av prestige, intresse och värderingar, desto mer har personen att förlora på att ändra sig i frågan. Därför biter inte fakta i samma utsträckning på en person med höga ”investerade intressen” (invested interest) i en fråga. Människor strävar generellt efter en sammanhållen uppfattning om världen som omger dem. De förutfattade meningar, eller bilder av verkligheten, som individen bär med sig tenderar hon att försöka få bekräftade snarare än utmanade. Ju mer engagerad en människa är i en fråga, desto större anledning har hon alltså att leta efter argument som hjälper henne att försvara den hållning hon redan intagit. Det leder ofta till det något paradoxala att de mest kunniga är de som har svårast att ta till sig argument som går emot deras egen hållning. När denna tendens paras med lågt förtroende för andra människor skapas alltså en grogrund för konspirationsteorier.
politologerna.wordpress.com 
Det som förvånar mig mest när världen ser ut som den gör, är inte mängden konspirationsteoretiker, ej heller att det finns sanna konspirationer som kommit fram för 1-4% av befolkningen kan bevisligen betecknas som psykopater.
Det som förvånar mig mest av allt är att gemene man i så stor utsträckning fortfarande tror på den konspirationsteori som massmedia … med minst sagt intressanta ägarförhållanden … skapat och envetet basunerar ut, trots att fullgoda bevis tyder på att helt andra teorier om verkligheten kan vara precis lika, om inte mer, sannolika.
Taktiken verkar vara att repetera den massmediala teorin i sådan omfattning att den accepteras som sanning, eftersom hjärnan är mer fokuserad på mängden information, inte dess kvalitet, samt att aldrig ta upp andra sannolika teorier, eller att förlöjliga de andra teorierna med ex. kontrollordet ”konspirationsteoretiker”, gärna genom att dra upp några helt osannolikt korkade konspirationsteoretiker och avfärda dem, men aldrig fokusera på de konspirationsteoretiker som gjort jobbet korrekt, ex. James Corbett eller Sibel Edmonds.
– Andas djupt och fråga dig: ”-Varför är det så?” ”-Varför är olika teorier så farliga”? ”-Om nu massmedias teori är sann varför är då massmedias ägare så rädda för att, medelst hypotetisk deduktiv metod, låta undersöka andra hypoteser och ev. avfärda dem genom vetenskaplig falsifiering?”
Personligen tror jag på Occams rakkniv: att den enklaste förklaringen oftast också är den som ligger närmast verkligheten. Kanske av denna anledningen är jag alltid skeptisk till långsökta teorier som gränsar till det konspiratoriska. När det gäller politiken så tror jag personligen att dålig information, ideologisk blindhet och i vissa fall ren dumhet ligger bakom företeelser och beslut som andra tolkar som konspirationer. Människan är en varelse med många brister, alla våra psykologiska bias är ett bra exempel på detta och mer troliga som förklaringsmodeller än långsökta konspirationsteorier som hör hemma i en roman.
Jag tror inte att det var detta som William Ockham menade med rakkniv och om han menade det är det tveksamt o man bör använda metoden.
Man brukar helt riktigt beskriva Ockhams rakkniv som ungefär att den enklaste förklaringen oftast också är den som ligger närmast verkligheten. Jag tror att detta är en olycklig formulering eftersom den enklaste förklaringen inte alltid är den som förklarar alla relevanta observationer.
Om ett träd visar sig ha fallit ned, och ingen har sett det ske, skulle man i så fall föredra förklaringen att ”en storm blåste omkull trädet”, framför andra möjliga förklaringar.
Jodå visserligen kan det vara sanningen. Visserligen föll det ner i en storm, men ytterligare observationer kan leda till frågor om ex. varför det finns spår av borrhål i stammens brottställe och varför finns det spår av spån från trädet på grannens tomt?
Rakkniv syftar sannolikt på att man rakar bort falsifierade hypoteser baserat på de observationer som man gjort. Att inte observera innan man rakar kan inte ha varit själva poängen med Ockhams rakkninv och om det var det är det knappast intelligent om man är motiverad att finna sanningen.