Boendesegregation och arbetslöshet – inte så enkelt som man kan tro

Det här inlägget är samförfattat av Matilda Johansson och Anders Sundell, och bygger på Matildas kandidatuppsats i statsvetenskap. Hela uppsatsen kan laddas ned här. 

Segregation är ett ämne som engagerar många, inte minst efter den senaste tidens stora flyktingmottagning. Den akuta bostadsbristen talar också för att segregationen kommer att öka, när nyanlända flyttar in med landsmän.

Politiker och media förmedlar ofta bilden av att boendesegregation är något som ska bekämpas, att den står i vägen för integration. I själva verket finns få belägg för att så är fallet. Tvärtom ger forskningen på området en tvetydig bild, en bild där det inte är helt självklart att boendesegregation är dåligt. Till exempel visar forskningen att när man bor nära personer med samma ursprung som en själv ger det en större sannolikhet att ha ett starkt nätverk (se tidigare inlägg för en överblick). Ett starkt nätverk är en viktig del i att etablera sig och att komma in på arbetsmarknaden.

För att se om det finns något samband mellan segregation och integration på kommunnivå kan vi jämföra Sveriges hundra största kommuner hjälp av ett segregationsindex. Det ställdes sen bredvid graden av integration, mätt genom fyra olika indikatorer ¬– arbetslöshet, skolresultat, språkkunskaper och politisk representation. God integration kännetecknas här av att skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda är små. Datan för integration är hämtad från SCB och gäller år 2013. Integration är såklart ett bredare fenomen än vad dessa faktorer täcker in men de kan ändå vara en del i förståelsen.

segregationsgraf

Inget samband mellan skillnad i arbetslöshet mellan svenskfödda och personer födda utanför EU och segregation i de 25 största kommunerna.

Vad blev då resultatet? Förvånande nog har de kommuner med störst boendesegregation inte sämre integration. Grafen ovan visar ickesambandet mellan segregation och skillnad i arbetslöshet mellan svenskfödda och personer födda utanför EU i de 25 största kommunerna. Svenskfödda är i alla kommunerna mindre arbetslösa, men variationen hänger inte samman med segregationen. I den mest segregerade kommunen, Botkyrka, är skillnaden i arbetslöshet 13 procentenheter, jämfört med över 20 procent i Eskilstuna, som har ett betydligt mindre segregerat boende.

Inga statistiska samband verkar heller finnas mellan boendesegregation och övriga nämnda indikatorer på integration. Undersökningen tar även hänsyn till kommunstorlek, befolkningstäthet och andel utrikes födda i kommunen, men slutsatsen kvarstår.

Därmed kan man inte med säkerhet säga att segregation inte har negativa effekter, eftersom den här undersökningen bara gjorts på kommunnivå. En ny ESO-rapport har undersökt hur segregation påverkar på individnivå, och funnit att utlandsfödda som har en hög andel utlandsfödda grannar har ett sämre utfall på arbetsmarknaden, även om det finns vissa indikationer på att det hjälper att bo nära andra landsmän (snarare än andra invandrare i allmänhet). Samtidigt flaggar rapporten också för att orsakspilen kan gå åt andra hållet: Med en svag ställning på arbetsmarknaden och låg inkomst kan man bli hänvisad till bostadsområden med lägre status, där många andra invandrare bor. Segregationen kan ha negativa effekter i sig, men också vara ett symptom på dålig integration på framförallt arbetsmarknaden. Därför är det inte säkert att åtgärder för att åstadkomma ett mer blandat boende skulle ha de förväntade effekterna.

ESO:s rapportförfattare argumenterar ändå för att krafttag bör tas mot segregationen. Men forskningen, och den enkla kommunjämförelse som gjorts här, visar på att sambandet mellan segregation och integration på andra områden inte är så enkelt och uppenbart som man kanske kan tro.

3 thoughts on “Boendesegregation och arbetslöshet – inte så enkelt som man kan tro

  1. Om man skulle byta arbetslöshet mot löneinkomst, hur skulle då sambanden förändras? Det är ju ett inte helt oväsentligt att undersöka.

  2. Det här låter som ett fall av tautologi, där arbetslöshet, som ingår i segregationsindexet, alltså återfinns på båda axlarna – därav finns det ett definitionsmässigt samband mellan de två, även om segregationsindexet delvis maskeras av de tre andra faktorerna. Alltså, det är ungefär som att jämföra korrelationen mellan kroppsvikt och överkroppsvikt. Eller?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s