Har positiva är ledarsidorna till invandring? Kritik av en ny studie

Har media framställt invandringen i ett alltför positivt ljus? Det är en av flera frågor som tre forskare försöker besvara i en ny studie. Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och Jesper Strömbäck analyserar alla artiklar mellan första januari 2010 till 30 juni 2015 från fyra stora tidningars ledarsidor som nämner invandring (exakt 1000, lustigt nog). Artiklarna klassificerades som ”dominerande negativ”, ”balanserad/neutral” eller ”dominerande positiv”. Resultatet visar att merparten av artiklarna, 79%, är balanserade. 17% är negativa, och bara 3% positiva. Forskarna konstaterar därför att ”det finns ingenting som tyder på att svenska ledarsidor skulle ge en överdrivet positiv bild av invandringen till och integrationen i Sverige.”

Diskussionen i den här frågan har hittills förts utifrån enskilda exempel eller vaga uppfattningar, så data är mycket välkommet. Reaktionerna på studien har varit blandade, men det är också så forskning ska fungera. Bra forskning sätter sällan punkt, utan leder till nya frågor. Men jag vill ändå ifrågasätta, eller åtminstone sätta parenteser kring, studiens slutsats.

Låt mig ta ett exempel. Vid hur många grader celsius blir en dag i juni ”en varm sommardag”? Är det vid 20 grader i medeltemperatur under dagen? 25? 22,17 eller till och med 18,97? Det är svårt att hitta någon skarp skiljelinje, och var vi drar gränsen får betydelse för hur vi värderar sommarvädret. Drar vi gränsen vid 25 grader kommer få dagar räknas som varma; om vi drar den vid 15 blir det desto fler.

Därför blir det inte särskilt meningsfullt att säga att 2015 var en kanonsommar, där 80% av dagarna var varma, om vi inte vet vad som räknas som en varm dag. Däremot kan vi få information om hur bra sommaren var om vi jämför med andra år. Var det fler eller färre varma dagar 2015 än vad det brukar vara?

I forskning fokuserar man därför oftast på jämförelser, snarare än enskilda nivåer. I den här studien är dock det mest uppmärksammade resultatet just en nivåskattning: Majoriteten av artiklarna är neutrala. Hade man justerat gränserna för vad som räknas som negativt, neutralt och positivt hade resultatet givetvis blivit annorlunda. Tyvärr finns det ingen information i studien om hur man har klassificerat artiklarna, eller exempel på typiska artiklar. Men det säger sig självt att det inte kan finnas några självklara gränser.

Studiens mest tillförlitliga resultat är därför i mina ögon jämförelsen mellan olika tidningar, som visar att Svenska Dagbladets ledarsida är mest negativ, medan Aftonbladets är mest positiv. Detta resultat skulle troligen stå sig oavsett hur gränserna dras. Men för att svara på den stora frågan om ledarsidorna är alltför positiva behövs det alltså även där en referenspunkt, till exempel hur man brukar skriva om andra frågor, eller en idé om hur stor andel positiva och negativa artiklar som är befogat. Jag tycker alltså att forskarna drar lite väl stora växlar på materialet.

Utan referenspunkter behövs det fler studier som angriper frågan med olika metoder och klassificeringsscheman. I brist på sådana tar jag det här resultatet som ett välkommet första inlägg i en mer bevisdriven diskussion, men inte som ett definitivt svar.