En klagan över överklagandens hantering

I torsdags tog jag här på Politologerna upp den pågående utredningen Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. I det inlägget berörde jag valhemligheten, men som namnet avslöjar ska utredningen även se över omval. Det gäller både förutsättningarna vid omval och huruvida eventuella omval kan ske snabbare. Även detta är viktiga frågor. Som jag har skrivit om tidigare här på Politologerna fick vissa personer lägga två röster i 2011 års val till kommunfullmäktige i Örebro, vilket strider mot den mest grundläggande principen i demokratiska val. Att sådana märkligheter kan uppstå beror på att en ny röstlängd upprättas vid omval. Om omvalet bara gäller en valkrets kan en person, som gav en röst i en valkrets vars resultat står fast, flytta till valkretsen där valet tas om och lägga en ny röst. Detta trots att det är samma kommunfullmäktige som valet i båda valkretsarna avser. Förhoppningsvis kommer utredningen landa i att samma röstlängd ska gälla vid både ordinarie valtillfälle och vid ett eventuellt omval.

Det finns dock även mer grundläggande frågor kring omval som förtjänar uppmärksamhet, men som ligger utanför utredningens uppdrag. En sådan fråga gäller själva instansen som fattar beslut vid överklagande av val – Valprövningsnämnden. Det är en nämnd under riksdagen och förutom nämndens ordförande består den av partirepresentanter. Som statsvetaren Jan Teorell skriver i ett läsvärt kapitel om överklaganden av val: ”Sett i historiens ljus är den partipolitiserade tillsättningen av Valprövningsnämndens ordinarie ledamöter anmärkningsvärd. Även i internationell jämförelse är det svenska systemet avvikande” (se även en intressant studentuppsats av Karl Hedén för en mer ingående beskrivning av Valprövningsnämnden och dess historia).

Teorell framhåller att det inte finns något som tyder på att Valprövningsnämnden agerat på ett sätt som går att ifrågasätta. Men tänk er in i situationen att ett nytt parti precis missar riksdagsspärren och det har förekommit en del brister i röstmottagningen på något håll, vilket gör att partiet överklagar valresultatet – kommer verkligen det partiets väljare att lita på att politiska representanter för andra partier behandlar frågan på ett rättvist sätt? Frågan förtjänar eftertanke, och varför inte en utredning?

Även oaktat Valprövningsnämndens sammansättning finns det en del för nämnden att göra för att skänka större legitimitet åt sitt arbete. Det gäller inte minst transparens kring fattade beslut. I skrivande stund är informationen om nämnden på riksdagens webbsida minst sagt summarisk. Där borde rimligen finns information om överklaganden av val och nämndens beslut i dessa ärenden. Visserligen har Valmyndigheten tidigare sammanställt dessa beslut (se här), men av Valmyndighetens erfarenhetsrapport framgår att de kommer sluta att göra det för att inte ge intryck av att de överprövar sina egna beslut. Det är således nu ett utmärkt tillfälle för Valprövningsnämnden att göra en ordentlig satsning på mer utförlig information till väljarna, via webben och på andra sätt.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s