Invandring och brottslighet – en kommentar till Jerzy Sarnecki 

Kriminologen Jerzy Sarnecki publicerade idag en intressant artikel på DN Debatt, som fåt rubriken ”Ökad invandring leder inte till ökat antal brott”. Sarneckis argument är att invandrare visserligen är överrepresenterade i brottsstatistiken, men det beror inte specifikt på att de är invandrare, utan kan förklaras av faktorer såsom fattigdom eller segregation.

Sarneckis angreppssätt är standard inom samhällsvetenskapen. Man konstaterar att det finns ett samband mellan två variabler – invandring och brottslighet – och för att avgöra om det är ett orsakssamband kontrollerar man för andra variabler. Men då gäller det att inte bara ha koll på statistiken, utan också att hålla tungan rätt i mun i de teoretiska resonemangen.

Jämför man världens länder finns det ett starkt samband mellan antalet tv-apparater per capita och förväntad livslängd. Om man däremot tar hänsyn till nivån av ekonomisk utveckling försvinner sambandet. I rika länder har man bättre sjukvård, och fler tv-apparater. Sambandet mellan tv-apparaterna och livslängden är spuriöst, ett skensamband.

I fallet med invandring och brottslighet är situationen dock annorlunda. Visserligen försvinner större delen av sambandet mellan invandrarstatus och överrepresentation i brottsstatistiken när man tar hänsyn till socioekonomisk status, men invandring är inte orsakat av socioekonomisk status, snarare tvärtom.

Som Sarnecki skriver är det sannolikt att många invandrare är fattiga just för att de är invandrare. Utbildningen från hemlandet är inte gångbar, de kan inte språket, saknar nätverk, och så vidare. När man då i den statistiska analysen tar bort fattigdom ur ekvationen har man inte visat att invandring inte leder till ökad brottslighet, utan förklarat hur invandring leder till högre brottslighet. Man har elaborerat sambandet, för att tala metodspråk.

Analysen är ändå värdefull, då den visar att invandrares högre brottslighet inte till största delen beror på några inneboende egenskaper, såsom genetiska anlag eller kultur, om de inte i sin tur orsakat den låga socioekonomiska statusen.

En parallell är löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Den största delen av lönegapet kan förklaras av att kvinnor och män arbetar med olika saker, i olika sektorer. Därav kan man dra slutsaten att diskriminering inte är huvudförklaringen, vilket är positivt, men löneskillnaderna kvarstår likväl. Om man inte tror att det bara är fritt val som gör att kvinnor och män hamnar i olika typer av arbeten så är gapet fortfarande problematiskt.

Sarnecki tar upp problematiken, men gör inget med den förutom att säga att invandrarna eller deras ättlingar förr eller senare kommer att få det bättre. Helt klart har samhället mycket att vinna på att förbättra integrationen så mycket som det bara går. Men så länge verkligheten ser ut som den gör nu kan jag inte dra någon annan slutsats av Sarneckis artikel än att invandring faktiskt borde leda till ökad brottslighet, om än via ökad fattigdom.

10 thoughts on “Invandring och brottslighet – en kommentar till Jerzy Sarnecki 

  1. Sarnecki har ständigt försökt att aggregera bort samband som upptäcks på en lägre nivå. Både Invandringsbakgrund och Kriminalitet kan brytas ned till delfaktorer I1…Ik och K1…Kn. Det kan råda mycket starka samband mellan vissa delfaktorer. En invandrargrupp kan vara starkt överrepresenterad i åldringsrån, en annan i hedersrelaterade brott.

    Det är iofs värdefullt att påpeka att Sarneckis bortförklaringar inte ens lyckas på den översta aggregationsnivån. Men det är mycket märkligt att kultur även för Sundell faller bort som förklaringsfaktorer på lägre nivåer. En bok som Gambettas The Sicilian Mafia gör klart hur kultur och tradition i form av ett slags ”socialt kapital” kan bidra med kompetens, värderingar och sociala nätverk som kraftigt bidrar till kriminalitet.

    För polisens brottsbekämpande arbete är sådana kulturella faktorer relevanta medan Sarneckis bortförklaringar egentligen medför att man inte på en social nivå kan minska kriminaliteten annat än genom att höja levnadsstandarden.

  2. Intressant. Vi vet dock att vissa invandrargrupper från mindre jämställda kulturer är överrepresenterade för några typer av brott (det har t ex diskuterats kollektivt tafsande på festivaler). Ska vi, enligt ditt tredje sista stycke, lära oss av Sarnecki att denna typ av KULTURELLA problem statistiskt sett överdrivs (för att vara tydlig: jag är inte sarkastisk)?

  3. Men poängen i artikeln är ju att trots att invandrare är överrepresenterade så finns inget samband mellan INVANDRING och brottslighet. Över tid ökad invandring har samvarierat med minskad eller åtminstone inte ökande brottslighet.

    En hypotes som är svår att belägga kan då vara att invandrare tagit över brottslighet som tidigare begicks av de svenskar som då befann sig längst ned i hierarkin (men nu flyttats ett pinnhål uppåt relativt sett)

  4. Att ökad invandring skulle orsaka ökad fattigdom betvivlas. Däremot blir antalet (relativt) fattiga flera i Sverige de år när flera asylsökanden beviljats uppehållstillstånd än det antal som lämnat ”utanförskapet” för att integreras ovanför ”fattigdomsstrecket”. Och att invandring sett över en längre period ökar andelen fattiga är inte visat.

  5. Jag håller inte riktigt med här. Det må vara standard i samhällsvetenskaperna att tolka en eventuellt återstående korrelation — efter att det ”kontrollerats för” andra saker — som kausalitet. Men det är en praxis som oundvikligen kommer att leda till en mängd ‘false positives’ eftersom varje vedertagen metod misslyckas med två saker: i) att ta hänsyn till alla potentiella störfaktorer och ii) att fullt ut fånga sambandet mellan utfallet och de störfaktorer man kan kontrollera för.

    Ett betydligt mer övertygande sätt att fånga ett kausalsamband är istället att ha en uppfattning om vilka kausala mekanismer som är aktuella och utifrån dessa formulera samband i data som måste finnas eller vara frånvarande ifall det övergripande sambandet finns. Det var så det en gång i tiden blev allmänt accepterat att rökning orsakar lungcancer: det fanns dels en korrelation som inte lät sig förklaras på andra sätt, dels en medicinsk förståelse för hur mekanismen ser ut. En av dessa hade inte räckt för att övertyga allmänhet och beslutsfattare om sambandet.

  6. Det handlar inte bara om metodologiska fel. Det Sarnecki säger är i korthet att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken därför att de är fattiga och att de är fattiga därför att de är invandrare. Det skulle jag kalla ett cirkelresonemang och inte en förklaring och definitivt inte något bevis för det man påstår i DN-rubriken. Om vi accepterar hans antagande att invandrarnas överrepresentation inte har förändrats sedan 1970-talet och att den fortsätter att ligga på cirka 2,5 gånger (något han inte har belägg för), hur förhåller det sig till hans huvudtes att ökad invandring inte leder till ökat antal brott?

    Är det inte så att antalet brott i absoluta tal måste öka om den del av befolkningen som är svårare belastad ökar och om brottsligheten bland resten av befolkningen förblir oförändrad? Om Sarneckis antagande om invandrarnas överrepresentation håller kommer antalet brott i Sverige att öka med den ökade invandringen.
    Mer om Sarneckis artikel på leokramar.wordpress.com.

    • ”Om vi accepterar hans antagande att invandrarnas överrepresentation inte har förändrats sedan 1970-talet och att den fortsätter att ligga på cirka 2,5 gånger (något han inte har belägg för), hur förhåller det sig till hans huvudtes att ökad invandring inte leder till ökat antal brott?”

      Värt att tillägga är ju dessutom att invandrarnas överrepresentation är som störst vad gäller grov brottslighet och allra störst vad gäller våldtäkt. Därmed blir den invandrarrelaterade brottsligheten extra allvarlig för samhället.

  7. Bisarrt att debatten inte kommit längre i Sverige kring detta ämne. Redan 1996 slog Brå fast att invandrarnas överrepresentation inte kan förklaras med att de skulle vara sämre lottade vad gäller socioekonomisk status, så Sarnecki går helt emot de mest seriösa och omfattande undersökningar som gjorts i ämnet. Där fördes ett resonemang om att överrepresentationen kan förklaras med att det finns en överrepresentation av personer som redan debuterat i brottslighet i hemlandet bland invandrarna, den s k selektionshypotesen. Detta hör man dock aldrig någon tala om, utan antingen förnekas att invandrarna är överrepresenterade eller så försöker vänsterakademiker göra det till en ”klassfråga”. Det mest vettiga, om man vill lösa problemet, tycks dock vara att göra det till en invandringspolitisk fråga…

  8. Som Bertil Rolf är inne på så gör Sarnecki sig skyldig till en ohederlig förenkling då han klumpar samman alla invandrargrupper och alla typer av brottslighet. BRÅ-studien ”Invandrares och invandrares barns brottslighet” från 1996 visar nämligen tydligt att det finns stora skillnader mellan olika invandrargruppers brottslighet och mellan graden av överrepresentation i olika brottskategorier. T.ex. är invandrare från arabvärlden (och från Italien) där helt enormt överrepresenterade när det handlar om våldtäkt.

    Med andra ord: Om det socioekonomiska kanske kan förklara det mesta* av invandrares överrepresentation i brottsligheten i stort, så kan det omöjligt förklara mer än en mindre del av deras överrepresentation inom sexualbrott och annan grov brottslighet.

    (*: I ovan nämnda studie fann man att invandrare var överrepresenterade oavsett vilken socialgrupp de tillhörde.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s