Lucka #5: Hur påverkar korruption valdeltagande?

Det här inlägget är samförfattat av Stefan Dahlberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Maria Solevid, universitetslektor i Statsvetenskap vid samma lärosäte.

En grundläggande princip i den representativa demokratin är att väljare aktivt väljer sina politiska representanter och att de valda politiska representanterna agerar i enlighet med väljarnas intressen. Om den valda regeringen inte uppfyller väljarnas intressen utkräver väljarna ansvar genom att rösta bort regeringen i samband med kommande val. Att väljare går och röstar är därmed en av de viktigaste indikatorerna på hur legitim en demokrati är. Lite enkelt formulerat, ju högre valdeltagande, desto bättre anses demokratin fungera. Men vad händer när länken mellan väljare och valda förstörs av korruption?

Att korruption har många negativa samhällseffekter är vid det här laget välbelagt. Forskning har bland annat visat att länder med hög korruption har lägre ekonomisk tillväxt, högre barnadödlighet och lägre mellanmänsklig tillit. Men när det gäller frågan hur korruption påverkar väljares lust att gå och rösta har svaren hittills inte varit entydiga. Vissa forskningsresultat pekar på att korruption faktiskt kan vara en mobiliserande faktor som gör att valdeltagandet ökar. En anledning till det är att korrupta politiker som vill bli omvalda kampanjar mer intensivt och därmed mobiliserar väljare i högre grad. En annan anledning är att det i länder med mer utbredd korruption och där det samtidigt finns ett klientilistiskt förhållande mellan väljaren och den politiska representanten, köper politikern väljarens röst genom att utlova (och leverera) saker som är viktiga för väljaren.

Andra forskningsresultat visar dock att förekomst av korruption gör att valdeltagandet minskar. Både studier på aggregerad nivå (jämförelse av länder över tid) och studier på individnivå (jämförelse av väljare) har kunnat påvisa att korruption innebär ett lägre valdeltagande. Mekanismen bakom det hela är att förekomst av korruption innebär en betydligt sämre och ineffektiv fördelning av allmännyttiga gods. Det leder i sin tur till att väljarna tappar tilliten till det politiska systemet och som följd av detta blir valdeltagandet också lägre eftersom väljarna inte ser någon poäng med att rösta.

I den nyligen publicerade artikeln ”Does corruption suppress voter turnout?” frågar vi oss om sambandet mellan väljares uppfattningar om politisk korruption och beslutet att rösta eller inte ser olika ut beroende på graden av systemkorruption i landet. Det som har saknats i de tidigare studierna av korruption och valdeltagande är kombinationen av mikro- och makroförklaringar. Få studier har jämfört väljare i många länder och samtidigt tagit hänsyn till korruptionskontexten i de aktuella länderna. Genom att studera hur korruptionsuppfattningar påverkar valdeltagande, och hur sambandets påverkas av systemkorruption, kan vi få ett mer heltäckande svar på frågan om hur korruption påverkar valdeltagande.

I artikeln prövar vi två hypoteser: 1) ju mer politisk korruption väljaren uppfattar, desto lägre valdeltagande. 2) ju mer politisk korruption väljaren uppfattar, desto lägre valdeltagande i länder med hög korruption jämfört med länder med låg korruption. För att undersöka sambandet och pröva hypoteserna har vi använt oss av individnivådata från den länderjämförande valundersökningen, The Comparative Study of Electoral Systems samt av kontextdata från The Quality of Government Institute. Sammantaget kan vi studera väljare i 26 länder. En fråga som du som läser det här kanske ställer dig är om uppfattningarna om korruption överhuvudtaget varierar mellan väljare i länder med hög korruption? Svaret är ja; även i de här länderna finns olika uppfattningar om hur utbredd den politiska korruptionen är (se originalartikeln för mer information).

Resultaten visar, för det första, att under kontroll för väletablerade förklaringar till valdeltagande som utbildning, partiidentifikation och politisk kunskap respektive om det är obligatorisk röstning i landet, har väljares uppfattningar om korruption en signifikant negativ effekt på valdeltagande vilket alltså stödjer hypotes 1. Under kontroll för andra faktorer och i genomsnitt i de länder vi studerar, är väljare som uppfattar att den politiska korruptionen är utbredd i genomsnitt 8 procentenheter mindre sannolika att rösta än väljare som inte uppfattar någon korruption alls (predicerad sannolikhet att rösta bland väljare som uppfattar korruptionen som utbredd är 82 procent, bland väljare som inte uppfattar att det förekommer korruption är den predicerade sannolikheten att rösta 90 procent).

När vi fortsätter att utveckla sambandet mellan korruptionsuppfattningar och valdeltagande visar det sig att sambandet endast finns i länder med låg (ex Sverige, Nederländerna) eller medelhög (ex Spanien, Ungern) grad av korruption, vilket är motsatt resultat mot vad vi förväntade oss enligt hypotes 2 (resultatet illustreras i figur 1 nedan).

Figur 1 Interaktionseffekt mellan korruptionsuppfattningar och global korruption på valdeltagande (predicerade sannolikheter).

korruption-valdeltagande

Kommentar: Blå heldragen linje motsvarar väljare som bedömer att det inte förekommer politisk korruption. Röd streckad linje motsvarar väljare som bedömer att den politiska korruptionen är mycket utbredd. X-axeln utgörs av Transparency Internationals Corruption Perceptions Index, men skalan är här vänd jämfört med originalvariabeln. Ju högre värden, desto högre korruption. Y-axeln mäter den predicerade sannolikheten att rösta och tolkas som procent (1=100% sannolikhet att rösta). Modellen som grafen baseras på är en flernivå-logistisk regression med varierande intercept och lutning (för global korruption).

I länder med hög korruption (till exempel Rumänien, Bulgarien, Peru och Mexico) finns inget statistiskt signifikant samband mellan korruptionsuppfattningar och valdeltagande. Resultatet betyder att väljare i högkorrupta länderna röstar i lika utsträckning oavsett om de uppfattar att det förekommer mycket eller lite korruption. Valdeltagandet är således redan lägre bland ”alla” i länder med hög korruption. Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att ja, korruption sänker valdeltagandet men på olika sätt beroende på vilken kontext som undersöks. I länder med relativt sätt lägre korruption spelar väljarens egen uppfattning om den politiska korruptionen roll för i vilken utsträckning väljaren går och röstar. I länder med relativt sätt högre korruption är valdeltagandet redan lägre och att då också uppfatta utbredd korruption sänker inte individens vilja att rösta ytterligare. Andra förklaringar till valdeltagande är således viktigare bland väljare i länder med högre korruption.

Referens

Dahlberg, Stefan och Maria Solevid (2016). ”Does corruption suppress voter turnout?” Journal of Elections, Public Opinion and Parties, 26:4.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s