Lucka #6: En tumregel för att förstå svenska kommuner

Verkligheten är rörig. Samhället formas av oräkneliga trender, krafter och viljor, som ibland drar åt samma håll och ibland inte. Det är därför svårt att få någon sorts grepp om vad det egentligen är som händer. Nyheter kan vara svåra att ta till sig, om man inte har något ramverk att placera in dem i.

Jag försöker därför lägga olika tumregler och approximationer på minnet, till exempel Robert Östlings fantastiska guide till nationalekonomisk huvudräkning (svensk BNP är ca 4000 miljarder, statsbudgeten ca 1000 miljarder, osv) på Ekonomistas.

I det här inlägget tänkte jag bidra med en mindre elegant men ändå mycket användbar devis som jag kommit fram till när jag i olika forskningsprojekt grävt i högvis med kommundata. Den handlar om hur olika egenskaper på kommunnivå förhåller sig till varandra. Är ni beredda? Här är den:

”Där det är gött, är det gött.”

Inte någon större poesi, men med det menar jag att centrala karaktäristika för kommuner – befolkningsstorlek, arbetslöshet, medelinkomster osv – tenderar att hänga ihop. Är en kommun välmående i något avseende brukar den också vara det i många andra. Större kommuner har en högre utbildad befolkning, lägre arbetslöshet, högre inkomster, bättre hälsa, högre bostadspriser och högre valdeltagande, för att ta några exempel. De tenderar också att rösta på Alliansen. Allt detta kan man se i matrisen nedan (klicka för större version). Rutorna visar sambandet mellan variabeln i kolumnen och raden. All data är från 2014 eller 2015.

korrelationsmatris

Mönstret syns också geografiskt, som de fyra kartorna här visar. Grönt betyder större befolkning, högre utbildning, högre inkomst och bättre hälsa. Storstadsregionerna är överlag gröna, medan de mer glesbefolkade delarna oftare går i rött.

kartor Att det ser ut som det gör har naturliga förklaringar. Där det bor många människor uppstår en efterfrågan på tjänster, vilket skapar bättre arbetsmarknader, drar till sig högutbildade och yngre (vilka är friskare), ökar priserna på bostäder, och så vidare. Dessa grupper kommer troligtvis också att efterfråga mindre ekonomisk omfördelning, vilket leder till starkare stöd för högerpartier.

Därför bör man vara skeptisk när någon presenterar ett samband mellan två kommunvariabler och säger att den ena har orsakat den andra. Så många faktorer samspelar och förstärker varandra att det sällan finns en enda förklaring. Men en bra start när man själv ska försöka bena i det är alltså att där det är gött, är det gött.

2 thoughts on “Lucka #6: En tumregel för att förstå svenska kommuner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s