Lucka #12: Två små klarar sig bättre än ett i en koalition

I en koalition lockar två små partier fler väljare än ett litet. Det visar ny forskning med experiment från Kanada och Sverige. Gästinlägg av Annika Fredén, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I valet i Tyskland 2013 hamnade två partier – liberala FDP och högerpopulistiska AfD – strax under 5-procent-spärren. Inför valet hösten 2017 har båda klättrat över spärren (wahlrecht.de). Centern och KD valdes båda in i riksdagen 2014, som två små partier i samma koalition. Sedan dess har de gått åt olika håll: KD under spärren, Centern över 8 procent. Trots att forskningen visar att KD ofta får taktikröster från Moderatväljare (se t ex Fredén, 2014), kan detta nya läge missgynna KD. Om partiet är ett ”ensamt” riskparti i en potentiell koalition är det större risk att det överges. Det visar laboratorieexperiment som jag gjort som nyligen publicerats i den internationella samlingsvolymen Voting Experiments.

Två små partier i en koalition som har stöd runt spärren har nämligen betydligt större chans att bli invalda än ett ensamt, litet parti i koalition. En orsak är att två partier under spärren gör att fler taktikröstar på något av dessa partier, d v s överger sitt favoritparti för något annat. När bara ett parti ligger under spärren är det färre som röstar taktiskt på detta. En förklaring är att det i detta läge är fler som tror att någon annan ska rädda det mindre partiet från att ramla under spärren. Experimentet genomfördes vid åtta tillfällen i datasalar i Kanada och Sverige i slutet av 2013 och början av 2014. Vid varje tillfälle deltog 20 personer. De tilldelades en preferens för ett av fyra fiktiva partier (A, B, C eller D). Dessa partier ingick i samma koalition (Lag 1). Deltagaren fick poäng om han eller hon röstade på sin preferens, och extra poäng om Lag 1 vann över en annan jämnstark koalition (Lag 2). För att Lag 1 skulle vinna krävdes att alla röster räknades, vilket innebar att samtliga måste rösta på ett parti som fick minst 3 röster som var spärren för att bli vald.

Experimentet inleddes med att deltagarna fick se en opinionsbild av hur sympatierna för partierna i koalitionen var fördelade i förhållande till spärren (se figur 1).

Figur 1 Bild av experimentets två manipulationer (treatments) med ett respektive två partier under spärren.

exptreat1exptreat2

Deltagarna röstade i åtta val när ett parti låg under spärren, och åtta val när två partier gjorde det. Efter varje val fick de rapport om hur föregående val slutat och om koalitionen vunnit eller inte. Poängen efter varje val omvandlades efter det sista valet till en mindre summa pengar.

Resultaten visar att fler röstade taktiskt på ett mindre parti i läget med två små partier under spärren, jämfört med bara ett parti under spärren. När två partier låg under spärren röstade en sympatisör av ett stort parti taktiskt på ett av de mindre partierna i genomsnitt 30 procent av fallen, jämfört med 18 procent när bara ett parti låg under spärren. Det var även fler av de som hade ett litet parti som preferens som gick till ett större med bara ett parti under spärren: i nära hälften av valen övergavs det mindre partiet i detta läge, jämfört med bara 10 procent när två partier låg under spärren. I läget med två små koalitionspartier höll alltså småpartisympatisörer fast vid sin preferens i högre grad, samtidigt som småpartierna fick fler taktiska röster från sympatisörer av större partier (se figur 2 nedan)

Figur 2 Andel taktiska röster på små och stora partier vid ett eller två koalitionspartier under spärren (procent)

fig2

Kommentar: Siffrorna bygger på genomsnittligt antal gånger större partiers sympatisörer röstade taktiskt på ett litet parti, och hur ofta småpartiernas sympatisörer röstade taktiskt på ett större parti. Antalet gånger (t ex 3 val av 8) har omvandlats till procent
Från stort parti till litet parti: Ett parti under spärren= från A, B eller C till D (n=144); Två partier under spärren= från A eller B till C eller D (n=128).
Från litet parti till större parti: Ett parti under spärren= från D till A, B eller C (n=16); Två partier under spärren = Från C eller D till A eller B (n=32).

Skillnaden i beteende mellan scenarierna visar att partiers storlek i relation till varandra, och i förhållande till spärren, har betydelse för flöden mellan koalitionspartier. Även om andelen taktiska röster sannolikt är högre i den här typen av experiment större än i verkliga val, utsattes väljarna i experimentet för samma faktorer som väljare gör i verkligheten: bilden av hur stort stöd partierna har och valresultat. Experimentet visar också att ett tapp vid ett val ofta följs av ett lyft i nästa. Detta talar för att KD, om de skulle åka ur, har chans att ta sig tillbaka. Innan dess skulle partiet också kunna få hjälp av Liberalerna, om de skulle närma sig fyraprocentsspärren. Då skulle dessa två partier hamna i fokus på ett annat sätt än KD ensamt.

 

Referenser
Fredén, A 2016. Coordination, Coalitions and Electoral Choice. A Lab Experimental Study of Strategic Voting. S. 191–213 i Blais, A., J-F Laslier & K. van der Straeten (red.) Voting Experiments. Heidelberg: Springer.
Fredén, A. 2014. Threshold Insurance Voting in PR Systems. A Study of Voters’ Strategic Behavior in the 2010 Swedish General Election. Journal of Elections, Public Opinion and Parties 24(4)


wahlrecht.de 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s