Lucka #13. Könskvotering och kvinnligt ledarskap

I detta inlägg gästas Politologerna av Johanna Rickne, docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Tidigare i år publicerade Rickne en artikel i den högst rankade statsvetenskapliga tidskriften American Political Science Review (tillsammans med Diana O’Brien, Indiana University). I artikeln studeras de svenska socialdemokraternas satsning på ”varannan damernas” och viktiga slutsatser dras kring konsekvenser av könskvotering. Ett gott exempel på hur svenska data och svenska forskare för samhällsvetenskapen framåt!

Mer än hundra länder har någon form av könskvotering i sitt politiska system. Samtidigt finns det många frågetecken kring konsekvenserna av dessa reformer. Ett ofta återkommande argument i debatten om kvotering är att reformen skadar kvinnors karriärer på lång sikt. Om kvotering låter ”(kvinnligt) kön gå före merit” kan det skapas ett större tvivel på kvinnornas kompetens, såväl bland manliga medarbetare och chefer som bland kvinnorna själva. Det kan i sin tur göra det svårare för kvinnorna att få mer inflytelserika politiska positioner och leda till att kvoteringen motverkar sitt eget syfte. Risken är därmed att även om det blir fler kvinnor i organisationen, så blir förutsättningarna sämre för den genomsnittliga kvinnan att få inflytande på politiken.

Ett motsatt argument är dock att könskvotering underlättar för kvinnor att nå högre positioner genom att kvoteringen bryter upp ett rekryteringsmönster där (manligt) kön ”gått före merit”. På så vis kan den ge kompetenta kvinnor mer likvärdiga chanser (se exempelvis Folke m.fl. 2016). Fler kvinnor i en organisation kan också göra arbetsmiljön mer inkluderande (jmf. Dahlerup 1988). Detta kan ge kvinnorna en möjlighet att stötta och hjälpa varandra, och det kan förändra människors – särskilt mäns – negativa stereotyper av kvinnors förmåga att vara politiska ledare (Beaman m.fl. 2009).

I en artikel i tidskriften American Political Science Review studerar jag och Diana O’Brien konsekvenser för könsskillnader i politiska karriärer av Socialdemokraternas kvotering ”Varannan damernas”. Kvoteringen infördes i form av varvning av män och kvinnor på alla partiets valsedlar år 1993. Den infördes av partiets nationella organisation som ett svar på hotet om ett feministiskt utbrytarparti på riksnivån, de så kallade Stödstrumporna, en grupp som explicit krävde just varvade listor.

Införandet av Varannan Damernas ger en intressant möjlighet att undersöka konsekvensen av könskvotering. Reformen kan betraktas som ett naturligt experiment där kvotering införs i 290 lokala partier och ger variation i reformens ”styrka” på olika platser. Skillnaden i effekt beror av att de lokala socialdemokratiska partierna skilde sig åt i hur stor andel kvinnor det redan fanns på deras valsedelar. Vissa platser hade så låga andelar som 10 procent medan andra redan hade nått 50-50. Det gör att vi kan jämföra utvecklingen av könsskillnader i politiskt ledarskap före och efter kvoteringen i en och samma kommun för att se om dessa 290 utvecklingar skiljde sig på basis av reformens styrka. Oavsett om vi tror på negativa effekter (av exempelvis stigmatisering) eller positiva effekter (av exempelvis bättre arbetmiljö) borde dessa vara mer märkbara ju större andel kvinnor som en organisation tvingas kvotera in.

Vi finner att kvoteringen stärkte kvinnors tillträde till ledande positioner. Analysen av perioden 1988-2010 visar på en positiv och långvarig effekt av kvoteringen på sannolikheten att en kommunal partigrupp har en kvinna som förstanamn på sin valsedel. Vi finner också snarlik evidens i ett tvärsnittsdata över kvotering i olika länder.

En möjlig mekanism bakom resultatet är att kvoteringen öppnade dörren för fler kvinnor med relevanta ledarskapsmeriter att ta plats i partigrupperna. Vi mäter meriter för politiska toppjobb med tidigare (mestadels manliga) topp-kandidaters karaktäristika, särskilt hög utbildningsnivå och arbetserfarenhet från särskilda relevanta yrken. Här ser vi att kvoteringen ledde till en ökning av andelen, och antalet, kvinnor med sådana meriter i partigrupperna. Liksom en rad tidigare forskningsresultat tyder detta på att andelen kvinnor initiellt var låg på grund av faktorer som inte var relaterade till bristen på kompetenta kvinnor.

Referenser

Beaman, Lori, Chattopadhyay, Raghabendra, Duflo, Esther, Pande, Rohini & Topalova, Petra, 2009. Powerful Women: Does Exposure Reduce Bias?, Quarterly Journal of Economics 124(4), s. 1497-1540.

Dahlerup, Drude. 1988. From a small to a large minority: women in Scandinavian politics. Scandinavian Political Studies 1(4): 275-298.

Folke, Olle, Besley, Timothy, Persson, Torsten och Johanna Rickne. 2016. Gender quotas and the crisis of the medicre man: Theory and evidence from Sweden. Mimeo Stockholms Universitet.

O’Brien, Diana och Johanna Rickne. 2016. Gender Quotas and Women’s Political Leadership. American Political Science Review 110(1): 112-26.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s