Lucka #21: Vänster, höger och miljön

Det här inlägget är författat av Niklas Harring och Jacob Sohlberg, båda forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Inlägget är en svensk sammanfattning av deras kommande artikel ”The varying effects of left-right ideology on support for the environment: Evidence from a Swedish survey experiment.” i tidskriften Environmental Politics.

Varför är människor som placerar sig till höger generellt mer skeptiska till miljölagar och miljöregler än personer som placerar sig till vänster? Enligt en ansenlig mängd forskning på ämnet hänger svaret ihop med olika syn på marknadsekonomin och staten.[i]

Personer som ideologiskt befinner sig till höger är generellt sett mer kritiska och negativt inställda till statliga interventioner i marknadsekonomin och litar mer till privata lösningar. Därför känner de också en skepticism gentemot marknadsinterventioner för att skydda miljön. I motsats är de ideologiskt vänsterorienterade mer övertygade om att marknadsekonomin behöver regleras. De till vänster har inte heller samma negativa syn på statliga lösningar. Från ett vänsterhåll är det alltså rimligt att staten ska reglera miljön för att komma till rätta med problem som marknaden skapat och inte klarat av att hantera.

Resonemanget ovan har dock viktiga brister. Det är inte alls givet att personer som är till höger behöver vara mer skeptiska till miljöpolitiska förslag. Dels hänger en högerideologi ofta ihop med konservatism, vilket är ideologiskt kompatibelt med det bevarande av miljön som miljölagar syftar till. Vi har också tydliga exempel på när politiker, som står ideologiskt till höger, har genomfört viktiga miljöåtgärder. Exempelvis etablerade republikanen Theodore Roosevelt stora amerikanska nationalparksområden och hans partikollega Richard Nixon skapade USA:s federala miljöskyddsmyndighet. Dels anses inte alltid miljöskydd och ekonomisk tillväxt stå i konflikt med varandra, snarare anses ekonomisk tillväxt nödvändigt för att kunna investera i miljöskydd. Enligt detta perspektiv, ibland kallat ekologisk modernisering, går därmed marknads- och miljöfokus hand i hand.[ii]

Men även om teorin om ett samband mellan ideologi och synen på miljöskydd kan kritiseras, hur ska vi förstå det massiva empiriska stöd som finns för att ideologisk högerplacering hänger ihop med miljöskepsis? En förklaring, menar vi, är att mycket av den empiriska forskningen kommer från USA där miljöfrågor i allmänhet och klimatfrågor i synnerhet har politiserats de senaste årtiondena. Amerikaner befinner sig i ett debattklimat där miljö ställs mot ekonomisk utveckling. Undersökningar från andra länder visar att sambandet mellan ideologi och synen på miljöskydd är betydligt svagare.[iii] Möjligen har miljöhänsyn och ekonomisk tillväxt inte i lika hög grad framställts som motpoler i dessa länder.

För att närmare studera om det är kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn som påverkar styrkan i sambandet mellan ideologi och miljöattityder har vi använt SOM-institutets rikstäckande undersökningar och gjort surveyexperiment med hjälp av opinionslaboratoriet LORE vid Göteborgs universitet. Mellan åren 1990 och 2009 fick respondenterna i de nationella SOM-undersökningarna svara på om de ansåg att ”Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt” var ett bra eller dåligt förslag.[iv] Sedan 2010 har förslaget presenterats i en förkortad form och utan att ställa miljö mot ekonomi: ”Satsa på ett miljövänligt samhälle”. I studien som baserades på data från LORE gav vi ena experimentgruppen frågan som ställde ekonomisk tillväxt mot miljöhänsyn och den andra experimentgruppen fick frågan som bara tog upp satsningen på ett miljövänligt samhälle.

Båda studierna pekar åt samma håll: när miljöhänsyn ställs mot ekonomisk tillväxt är effekten av ideologi stark medan effekten är svagare när miljöhänsyn inte ställs mot ekonomisk tillväxt. För att illustrera sambandet inkluderar vi en figur från vår studie publicerad i Environmental Politics. Figuren visar att när miljö och ekonomi ställs mot varandra (röd linje) så använder människor sin ideologi för att besvara frågan. Här är en högerideologi mycket riktigt inkompatibel med miljöstöd. Sambandet mellan ideologi och miljöstöd existerar visserligen även när frågan ställs utan motsättning till ekonomisk tillväxt (blå linje), men effekten är avsevärt svagare.

Figur 1 Stödet för ett miljövänligt samhälle beroende på frågeformulering

harring-sohlberg

Kommentar: Blå linje visar effekten av ideologi för respondenter som fick frågan utan en explicit motsättning mellan miljö och ekonomi. Röd linje visar stödet bland de som fick frågan där miljö ställdes mot ekonomisk tillväxt. Miljöstöd går från 0 (lägst) till 1 (högst) och vänster-högerplacering går från 0 (längst till vänster) till 1 (längst till höger). Hämtad från: Harring, N. & J. Sohlberg (kommande) ”The varying effects of left-right ideology on support for the environment: Evidence from a Swedish survey experiment.” Environmental Politics.

Vi finner det intressant att skillnaden mellan vänster och höger avtar kraftigt när miljö inte ställs emot ekonomisk tillväxt. Det är synen på miljöskydd som något som inverkar på den ekonomiska utvecklingen som gör högerpersoner skeptiska till att satsa på ett miljövänligt samhälle.

Det är också intressant (och viktigt) att konstatera att effekten fortfarande kvarstår mellan vänster och höger när påståendet endast lyder ”Satsa på ett miljövänligt samhälle”. Alltså ett påstående som inte säger något om hur eller med vilka medel vi bör satsa på ett miljövänligt samhälle. Synen på förhållandet mellan miljöskydd och ekonomisk tillväxt är alltså inte hela förklaringen till högerindividers skepticism gentemot miljöskydd.

I den nämnda uppsatsen i Environmental Politics gör vi också ytterligare analyser. Vi finner exempelvis att effekten av ideologi försvinner när människor inte anser att miljö handlar om ideologi. Bland dessa individer finns det alltså ingen skillnad mellan vänster och höger i synen på att satsa på ett miljövänligt samhälle.

Referenser:

Harring, N. & J. Sohlberg (kommande) ”The varying effects of left-right ideology on support for the environment: Evidence from a Swedish survey experiment.” Environmental Politics.

Harring, N. & J. Sohlberg (2015). Vänster och höger i den svenska miljö- och klimatopinionen. I Fragment, redaktörer Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson och Maria Oskarson.

Slutnoter:

[i] Exempelvis: McCright, A. M. and Dunlap, R. E., 2011. The Politicization of Climate Change and Polarization in the American Public’s Views of Global Warming, 2001-2010. Sociological Quarterly, 52(2), 155-194. Och Liu, X., Vedlitz, A., and Shi, L., 2014. Examining the determinants of public environmental concern: evidence from national public surveys. Environmental Science & Policy, 39, 77–94

[ii] Exempelvis: Mol, A. P. & G. Spaargaren (2000). ”Ecological modernisation theory in debate: a review.” Environmental Politics 9(1): 17-49. Hajer, M. A. (1995). The politics of environmental discourse : ecological moderniza­tion and the policy process. Oxford, Oxford University Press. Dryzek, J. S. (2013). The politics of the earth: Environmental discourses. Oxford, The United Kingdom, Oxford University Press.

[iii] Exempelvis: McCright, A. M., R. E. Dunlap & S. T. Marquart-Pyatt (2016). ”Political ideo­logy and views about climate change in the European Union.” Environmental Politics 25(2): 338-358.

[iv] Utifrån fem olika alternativ från ”Mycket bra förslag” till ”Mycket dåligt förslag”.

 

One thought on “Lucka #21: Vänster, höger och miljön

  1. Gör ni någon typ av kontroll för vad respondenterna associerar med den neutrala skrivningen? Eftersom extra skatter eller avgifter är väldigt vanliga förslag för att uppnå målet misstänker jag att många personer på högerkanten medvetet eller omedvetet antar att frågan handlar lösningar med negativ påverkan på ekonomisk tillväxt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s