Lucka #24: Hopp!

Slutscenen i Star Wars: Rogue One: Kapten Antilles överräcker de stulna ritningarna av dödsstjärnan till Prinsessan Leia Organa. På frågan om vad de värdefulla underrättelserna kan komma att betyda för den fortsatta kampen mot det ondskefulla galaktiska imperiet svarar hon: ”Hopp”.

Bildresultat för jesusbarnetJulen är hoppets högtid. För de som missade söndagsskolan så handlar det förstås om det hopp som ett nyfött barn representerar i en tid då det är som mörkast och där ljuset återvänder. Vad passar då egentligen bättre än att redovisa några preliminära resultat om vad vi svenskar upplever som hoppfullt inför framtiden, hämtade från opinionslaboratoriet LOREs ständigt pågående utvecklings- och testningsarbete?

Låt oss därför för ett ögonblick lämna nyhetsmediernas och de lokala facebooksidornas negativitetsbias bakom oss (det är ju ändå julafton). Låt oss stanna upp och söka balansera ut en överväldigande dyster och svårmodig — måhända också  självförstärkande — (o)vana att skärskåda medborgarnas upplevda hot, vanskligheter, samhällsproblem, umbäranden och orosmoment. Låt oss istället tala om svenskarnas hoppfullhet!

Känslor som hoppfullhet (hope) och entusiasm (enthusiasm) är motpoler till oro (anxiety) och ilska (anger) men har likväl en central funktion i opinionsbildning och samhällsdebatt, funktioner som för övrigt blir allt bättre förstådda inom den politiska psykologin. Men vilka är då egentligen saker som får svenskarna att känna sig hoppfulla inför framtiden?

Svensk samhällsoro
Låt oss först backa bandet lite. Diskussioner om samhällsoro har kommit att prägla de senaste månadernas samhällsdebatt: människors oro måste lyssnas till, har det hetat. I opinionsforskningssammanhang är intresset för oro inte ett nytt tema. Samhällsoro har länge varit en av de nyckelindikatorer som använts för att spåra utvecklingen i det svenska opinionsklimatet. I de årligen återkommande SOM-undersökningarna har fasta orosalternativ funnits med ända sedan 1987. Frågan som ställs är ”Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden?” Respondenterna presenteras med en serie färdigformulerade item. De får uppge om de upplever läget som ”mycket oroande”, ”ganska oroande”, ”inte särskilt oroande” och ”inte alls oroande”.

Topplistan från hösten 2015 visar att miljöförstöring och klimatförändringar fortfarande toppar oroslitan som vanligt men att saker som terrorism, ökad rasism, politisk extremism och militära konflikter tillhör de saker som en betydande del av befolkningen upplever som ”mycket oroande”.

oro

Trots ett idogt mätande under lång tid är det svårt att på basis av SOM-institutets orosmätningar uttala sig om huruvida den totala orosnivån i samhället har förändrats över tid. Däremot har det ägt rum ett mycket tydligt skifte i medborgarnas oro under de två-tre senaste åren. Vi är mer oroade för organiserad brottslighet, terrorism och situationen i Ryssland idag än vad vi var för bara ett par år sedan. Terrorism upplevs idag som ett lika stort hot som miljöförstöring. Vårt förändade mindset påverkar förstås möjligheterna att bedriva opinionsbildning. Brottslighet, säkerhet, försvar och utifrån kommande hot har, åtminstone historiskt, betraktats som och visat sig vara hemmaplansfrågor för konservativa partier till höger i politiken.

Intressant att notera är att väljarna till de två partier som hade starkast medvind i det senaste riksdagsvalet 2014 — Sverigedemokraterna och Feministiskt initativ — tillhör de mest oroade väljarna. Men de oroar sig förstås för olika saker. Sverigedemokraternas väljare tenderar att oroa sig mer än alla de andra partiers väljare för det mesta, undantaget saker som miljöförstöring, ökad främlingsfientlighet och ökad rasism: här är det FI-väljarna som hyser starkast oro.

Att väcka och förstärka människors oro tycks vara ett framgångsrecept. Kanske beror det på att det verkar svårt just nu att formulera och framföra ny politik som väcker framtidshopp och entusiasm. I informationssamhället sprids dåliga nyheter och information hotande händelser på minuten. Vi är varandras olyckskorpar och kraxar eländiga saker vidare. Informationen får starkt fäste och påverkar vårt sätt att betrakta verkligheten och vilka överväganden som finns överst i hjärnskålen. Det gäller även saker som i efterhand visade sig vara överdrivna eller rent hittepå. Dementier, rättelser och  källkritiskt balanserade framställningar blir aldrig virala. När väl den bästa och mest fullständiga informationen finns tillgänglig har de flesta av oss redan dragit vidare. Med våra ofullständigt och skevt uppdaterade verklighetsuppfattningar. Oavsett hur högt du värderar din egen förmåga att stBildresultat för nötter julå emot tillhör du också de drabbade!

Ok, det börjar bli ett långt inlägg nu. Men knäck en nöt till och fortsätt läs!

Vad är mest hoppfullt inför framtiden?
I en av Medborgarpanelens undersökningsomgångar (Maj 2015) hade vi möjlighet att låta panelisterna besvara en helt öppen fråga om vad de upplever som mest hoppfullt inför framtiden. På sätt och vis är det absurt — men också talande — att samhällsvetare inte systematiskt följer människors känslor av hoppfullhet. Elände säljer även inom samhällsvetenskaplig forskning (den mest sålda och lästa SOM-antologin från 1994 var betitlad ”Ett missnöjt folk”).

I Medborgarpanelen ställde vi alltså en helt öppen fråga om hoppfullhet inför framtiden: ”Om du ser till läget i Sverige idag, vad upplever du själv som mest hoppfullt inför framtiden?”. En första slutsats är att det tycks vara klart svårare för människor att svara på frågor som har med hoppfullhet att göra än som har med oro att göra. En nära nog identiskt formulerad öppen fråga om oro gav klart fler fritextsvar och klart färre vet ej-svar. Alltså: Frågar man om oro kan människor lista många saker. Frågar man om hoppfullhet tryter fantasin. Är inte det lite tragiskt på sätt och vis?

Fritextsvaren om hoppfullhet handlar förstås om lite av varje. Variationen är avsevärd: grundlagar, ekonomisk stabilitet, svensk tillverkningsindustri, kommande regeringsskiften, minskat stöd för politiska motståndare, ökad jämlikhet, jämställdhet, öppenhet, mångfald och tolerans, stärkta hbtq-rättigheter, fantastiska barn- och ungdomar, miljömedvetenhet, fred, neutralitetspolitiken, vegetarianism, solkraft, medmänsklighet, ökad disciplin i skolan, EU-samarbetet, EU-utträde, FN och hjälporganisationer, teknikutveckling, innovationer och uppfinningar, kreativitet, entreprenörskap, ökad invandring, minskad invandring, att det snart är sommar, och en Sverigedemokratisk enpartiregering.

Det saknas alltså inte saker att känna sig hoppfull inför, men man får anstränga sig lite extra för att locka fram svar från deltagare i webbpanelstudier. En del tröstar sig mer med formuleringar som att ”det kan bara bli bättre”. Påfallande många väljer att svara ”Ingenting” eller ”Jag ser inget hoppfullt” på frågan om vad som väcker hopp inför framtiden.

Vi hade också en stängd variant av fråga där vi försökt hitta på saker som vi misstänker kan väcka varierande känslor av hoppfullhet hos människor (tro mig, det är inte faktiskt inte så lätt att formulera). En rangordning — nivåskattningar undviks eftersom Medborgarpanelen endast till en mindre del består av personer rekryterade från sannolikhetsurval — leder oss till en andra viktig slutsats inför eventuella framtida mätningar av hoppfullhet: Tre färdigformulerade potentiellt hoppfullhetsgenererande saker väcker avsevärt starkare känslor av hoppfullhet bland svenskarna: vetenskapliga framsteg, ny teknik och nya uppfinningar och möjligheten att bota fler sjukdomar. Sen är det långt ned till de andra kategorierna. En mellangrupp handlar om hoppfullhet när det gäller folkhälsa och den uppväxande generationen. Övriga saker bedöms endast i begränsad utsträckning som ”mycket hoppfullt”. Hit hör saker som starkare samhällsgemensak, regeringens arbete, social trygghet och ekonomi.

  1. Vetenskapliga framsteg
  2. Ny teknik och nya uppfinningar
  3. Möjligheten att bota fler sjukdomar
  4. Den uppväxande generationen
  5. En bättre folkhälsa
  6. Befolkningens utbildningsnivå
  7. Den nuvarande regeringens arbete
  8. Infrastruktur som vägar och järnvägar
  9. En starkare samhällsgemenskap
  10. Den sociala tryggheten
  11. Världsekonomins utveckling
  12. Den svenska ekonomin

Preliminärt, i väntan på fler mätningar, är det alltså vetenskap, teknik och medicin som tycks ger svenskarna störst anledning att känna hopp inför framtiden. Ställd inför utsikter om vetenskapliga upptäckter och nya mediciner är vi mest benägna att se framtiden an med tillförsikt. Om detta finns mycket att fundera och kommentera.

Vi hoppas förstås få möjligheten att vid något tillfälle använda frågeinstrumenten om hoppfullhet och känslor av framtidstro i undersökningar som bygger på regelrätta befolkningsurval. Antagligen behöver vi labba lite mer med instrumenten innan vi låter dem ingå i de stora riksrepresentativa studierna. Sen behöver vi knyta ihop samverkan med någon forskargrupp som önskar att systematiskt börja studera svenska folkets hoppfullhet.

Bildresultat för julGod Jul och Gott Nytt År!
Med raderna från Madcons partystartare ”Don’t worry” önskar Politologerna (Anders, Henrik, Patrik, Elin, Johan, Richard, Katarina, Maria och Gissur) alla en God Jul och ett Gott Nytt År 2017. Vi hoppas att 2017 blir en återkomst för det genomarbetade, välgrundade, preciserade, balanserade, stringenta, språksprakande, faktabaserade, noggranna, utmanande och uppfordrande och lustfyllda. Ring ut det osjälvständiga, ängsliga, effektsökande, klickbetesjagande, hatande, faktaförvridande, ryggtagande, vinklade och fabricerade. Ring in det underfundiga, nyktra, koherenta, genomtänkta, återhållsamma, långhållbarhetsmärkta, vidimerade och inspirerande. Ett nytt hopp!

I’ll take you to the future
Forget about the past
You can keep all of your secrets
I swear that I won’t ask
Let go of all your troubles,
I don’t care where you’ve been
The only thing that matters now
Is where the night will end

Them bright big lights are shining on us
That beat so tight it makes you wanna
Get up get down like there’s no tomorrow
Like there’s no tomorrow
Like there’s no tomorrow

Ooh we can own the night don’t worry ‘bout a thing
Don’t worry ‘bout a thing
Don’t worry ‘bout a thing

Madcon ”Don’t worry”

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s