Lucka # 18.SD:s valframgångar 2014 påverkade andra partiers interna dynamik

*Detta inlägg är samförfattat av Elin Naurin och Patrik Öhberg*

 

I politiska system som det svenska behöver politiker förhålla sig till både sitt partis och till sina väljares uppfattningar. Ibland hamnar de i situationer där de lokala väljarna tycker annorlunda än vad partiet centralt gör. Hur hanterar den enskilda politikern sådana situationer – när de egna väljarna plötsligt börjar rösta på ett annat parti och uppenbarligen inte delar ens eget partis hållning? Denna fråga ställer vi (tillsammans med Dan Butler vid Washington University i St Louis) i en nyligen publicerad artikel i tidskriften Comparative Political Studies. Vi tar de svenska Sverigedemokraternas valframgångar 2014 som utgångspunkt. Konkret undersöker vi huruvida politiker i andra partier försökte påverka sitt eget parti i riktning mot Sverigedemokraternas hållningar när deras väljare började rösta på Sverigedemokraterna. Och svaret är ja. Vi finner att på de ställen där Sverigedemokraterna ökade mest så försökte de lokala politikerna att påverka sitt parti till att vilja ta emot färre flyktingar. Läs mer

Lucka 17: Ekonomiska tillgångar och väljarbeteende

* Det här inlägget är samförfattat av Mikael Persson och Johan Martinsson

Ekonomisk röstning är ett klassiskt forskningsområde inom väljarbeteende. Studier inom området har länge undersökt hur väljares bedömningar av den nationella och privata ekonomiska utvecklingen påverkar deras val av parti när de röstar. Generellt, men med vissa undantag, har den här typen av studier visat att väljare belönar regeringar när den nationella ekonomin går bra medan de straffar regeringar när ekonomin går sämre. Den privatekonomiska utvecklingen (så kallad ”pocketbook voting”) tillskrivs generellt mindre betydelse än utvecklingen av den nationella ekonomin.

 

Under senare år har det utvecklats ett nytt forskningsfält som istället för att titta på perceptioner av den ekonomiska utvecklingen undersöker hur ekonomiska tillgångar påverkar hur väljare röstar. Det här området kallas för ”patrimonial economic voting” i den engelskspråkiga litteraturen. Idén här är att inte bara individers inkomst utan även deras tillgångar spelar roll i och med att tillgångar placerar in individer i den ekonomiska hierarkin i samhället. Vilka tillgångar du har påverkar vilken  risk du utsätts för vid konjunktursvängningar och avgör hur du påverkas av den ekonomiska  politiken. Ekonomiska tillgångar är naturligtvis centrala för individers privatekonomiska situation men trots detta har inte vilken typ av tillgångar väljare har och hur kan påverka deras partival undersökts på samma sätt tidigare.

Studier på temat ”patrimonial economic voting” brukar göra en uppdelning mellan låg- och högrisktillgångar. Till lågrisktillgångar räknas till exempel bostad och fritidshus samt pengar på bankkonton och liknande lågrisksparande, medan högrisktillgångar innefattar sådant som aktier, företag, hyres- och jordbruksfastigheter. De tidigare studierna inom området i andra länder visar vanligtvis att lågrisktillgångar har en begränsad effekt på väljares partival medan högrisktillgångar driver individer åt höger. En brist med dessa studier är dock att de dels enbart bygger på individers svar på frågor i enkäter, och dels att frågorna vanligtvis bara mäter om man äger tillgångar av olika slag och inte säger någonting om tillgångarnas värde.

I en nyligen publicerad artikel i British Journal of Political Science undersöker vi sambandet mellan ekonomiska tillgångar och väljarbeteende i Sverige. I studien visar vi att rika väljare röstar mer borgerligt, vilket naturligtvis inte är någon kioskvältare, men vad som är intressant är att vi kan se på sambandet på ett mer detaljerat än vad som tidigare varit möjligt. I Sverige fanns nämligen en ovanligt god tillgång till registeruppgifter om ekonomiska tillgångar fram tills dess att förmögenhetsregistret avskaffades 2007. I dessa data finns information om det faktiska värdet på många slag av tillgångar och de ger således en betydligt bättre bild av människors ekonomiska situation än de enkätsvar som tidigare forskning använt sig av. Vi gavs möjlighet att koppla samman uppgifter från förmögenhetsregistret med den svenska valundersökningen från 2006. I och med detta kan vi undersöka förhållandet mellan ekonomiska tillgångar och röstning på ett mycket mer detaljerat sätt än vad som tidigare varit möjligt i tidigare forskning.

Våra huvudresultat kan sammanfattas på följande sätt. Först och främst visar det sig att det relevanta inte är huruvida man äger olika slag av tillgångar eller ej, utan vilket värde tillgångarna har. Röstningsbeteendet hos de som endast äger tillgångar med lågt värde skiljer sig inte markant från röstningsbeteendet hos de utan tillgångar. Vi visar också att vi i den svenska kontexten får motsvarande resultat som i tidigare studier när vi försöker att använda så lika modellspecifikationer som möjligt (det vill säga att endast se på effekten av att äga tillgångar eller ej). Vid mer detaljerade analyser visar det sig dock att effekten i själva verket drivs av tillgångar med högt värde.

För det andra visar det sig att det inte är alla typer av ekonomiska tillgångar som har ett starkt samband med röstning, utan enbart vissa typer. Vad vi finner motsvaras heller inte helt av den uppdelning mellan låg- och högrisktillgångar som har lanserats i den tidigare litteraturen. Tillgångar i sparande så som räntefonder, obligationer, etc, har överlag ett svagt samband med röstning. Om vi däremot ser på ägande av fastigheter och aktier så ser vi  större skillnader mellan de som har tillgångar med högt värde och de som inte har några tillgångar. Skillnaderna mellan de som har aktier och fastigheter med lågt värde och de som inte har några tillgångar alls är dock också små.

I vårt datamaterial från 2006 års val estimerar vi den predicerade sannolikheten att rösta på alliansen till 37% bland de utan aktier och till 63% bland de som har aktier med värde i den högsta kvintilen. Sannolikheten att rösta på Alliansen bland de med fastigheter av värde i den högsta kvintilen är ytterligare något högre, 65%. Om man ser på skillnader i politisk ideologi så placerar sig de med aktier och fastigheter i de högsta kvintilerna i genomsnitt ungefär ett och ett halvt steg längre åt höger på en elvagradig skala.

Man brukar ofta avsluta sammanfattningar av forskningresultat med att mer forskning behövs inom området. I det här fallet är dock tyvärr svårt att forska vidare på den inslagna vägen. Förmögenhetsregistret avskaffades som sagt av alliansregeringen 2007. Därefter har vi forskare tyvärr inte alls samma möjlighet att göra  analyser kring relationen mellan ekonomiska tillgångar och väljarbeteende eller andra relevanta faktorer så som hur de hänger samman med hälsa och välfärd. I registret finns dock historiska uppgifter, men de äldre valundersökningarna är nu avidentifierade och omöjliga att kombinera med registerdata. Den aktuella studien ger därför en unikt detaljerad ögonblicksbild över relationen mellan ekonomiska tillgångar och väljarbeteende. En bild som tyvärr är svår att återupprepa vid andra valtillfällen.


För ytterligare information kring data och analyser hänvisar vi till artikeln som texten bygger på:

Persson, Mikael and Johan Martinsson. (Forthcoming). ”Patrimonial Economic Voting and Asset Value: New Evidence from Taxation Register Data.” British Journal of Political Science.

Lucka 16: Vad är att vara en socialdemokrat? Recension av Björn Rosengrens “Mitt i steget”

Svenska politiska memoarer, speciellt när de skrivs av socialdemokrater, brukar utgå från ett standardformulär. Formulär 1a är den enkla bakgrunden, vilket också ska utgöra den självklara utgångspunkten för allt politikern har företagit sig. Vidare bör det finnas ett obligatoriskt inslag där författaren svär sig fri från karriärambitioner. Men i och med Björn Rosengrens memoarer ”Mitt i Steget” finns det numera ett tydligt undantag. Visserligen får vi ta del av Rosengrens enkla hemförhållanden, men de utgör snarare något som han vill ta sig vidare ifrån än något som ska idealiseras. Karriärambitioner? Rosengren säger alltid ha strävat uppåt och framåt

Läs mer

Lucka #15. Fi och Supervalåret 2014: Om väntad och oväntad röstdelning i svenska val

I detta inlägg gästas Politologerna av Sofie Blombäck och Jenny de Fine Licht, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Tidigare i år publicerade Sofie och Jenny en artikel i Scandivinian Political Studies där de undersöker Fi:s sympatisörer. Med hjälp av Fi:s framgångar och motgångar under Supervalåret 2014 identifieras tidigare osedda mekanismer bakom röstdelning. Håll till godo!

2014 hade Sverige för första gången sedan vi gick med i EU val till alla nivåer samma år, ett så kallat supervalår. Det innebar bland annat att väljare måste ta ställning till om de ville stödja samma parti i Europaparlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september. 2014 var alltså ett utmärkt tillfälle för forskare att studera det som kallas röstdelning. Läs mer

Lucka #14: Kausalitet utan kontext

De senaste åren har nationalekonomin, och i viss mån statsvetenskapen, alltmer fokuserat på att försöka fastställa orsaksamband, kausalitet. Tidigare har man undersökt samband mellan olika fenomen, och sedan uteslutit alternativa förklaringar genom att på statistisk väg kontrollera för andra faktorer. Om man inte lyckas bortförklara det ursprungliga sambandet har man dragit slutsatsen att det nog är ett orsakssamband.

I många sammanhang duger inte det längre, och man vill nu istället använda experimentella eller kvasiexperimentella metoder. Oftast handlar det om att hitta situationer där någon policy tilldelats slumpmässigt eller nästan slumpmässigt, eller när det finns skarpa gränser som styr tilldelningen. Tanken är att de som hamnar precis under eller över gränsen är rätt lika, men bara de som hamnar över utsätts för policyn. Eller så gör man helt sonika riktiga experiment, där personer får olika typer av information eller incitament i en konstlad situation, och så ser man hur de agerar. Även detta har blivit mycket vanligare, och här är det snarast psykologin som är förebilden.

Läs mer

Lucka #13. Könskvotering och kvinnligt ledarskap

I detta inlägg gästas Politologerna av Johanna Rickne, docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Tidigare i år publicerade Rickne en artikel i den högst rankade statsvetenskapliga tidskriften American Political Science Review (tillsammans med Diana O’Brien, Indiana University). I artikeln studeras de svenska socialdemokraternas satsning på ”varannan damernas” och viktiga slutsatser dras kring konsekvenser av könskvotering. Ett gott exempel på hur svenska data och svenska forskare för samhällsvetenskapen framåt! Läs mer

Lucka #12: Två små klarar sig bättre än ett i en koalition

I en koalition lockar två små partier fler väljare än ett litet. Det visar ny forskning med experiment från Kanada och Sverige. Gästinlägg av Annika Fredén, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I valet i Tyskland 2013 hamnade två partier – liberala FDP och högerpopulistiska AfD – strax under 5-procent-spärren. Inför valet hösten 2017 har båda klättrat över spärren (wahlrecht.de). Centern och KD valdes båda in i riksdagen 2014, som två små partier i samma koalition. Sedan dess har de gått åt olika håll: KD under spärren, Centern över 8 procent. Trots att forskningen visar att KD ofta får taktikröster från Moderatväljare (se t ex Fredén, 2014), kan detta nya läge missgynna KD. Om partiet är ett ”ensamt” riskparti i en potentiell koalition är det större risk att det överges. Det visar laboratorieexperiment som jag gjort som nyligen publicerats i den internationella samlingsvolymen Voting Experiments. Läs mer