Tema MAKT: Makt, relationer och samhällen i förändring

Detta är ett gästblogginlägg av JESSICA GIANDOMENICO som är doktor i statsvetenskap och affilierad till Uppsala Centre for Russian and Eurasian Studies. Klicka här för att läsa alla inlägg i temaserien om makt.

***

Makt kan låta torrt, formellt och förJESSICA GIANDOMENICO 1.jpglegat. Något som dagens mer dynamiska, individbaserade informationssamhälle håller på att spränga bort. Ingenting kunde vara mer fel. Studiet av makt i denna föränderliga värld är ständigt aktuellt. När samhällen genomgår större förändringar är maktstudierna viktigare än någonsin. I det här blogginlägget diskuterar jag några klassiska definitioner av makt och maktteorins olika dimensioner.

Samhällen genomgår en ständig förändring: strukturer och relationer ändrar skepnad, våra möjligheter att resa och ta in intryck från andra länder ökar, och vårt sätt att kommunicera är radikalt annorlunda jämfört med hur det såg ut bara för en generation sedan. Den politiska agendan, vad vi medborgare pratar om och uppfattar som problem, stöps numera sällan av politiska partier, utan mer av opinionsbildare som saknar ett direkt politiskt mandat: PR-byråer och tankesmedjor, bloggare och debattörer i sociala medier. Det faktum att vi gick med i EU för ca 20 år sedan har även det förändrat strukturer, inflytande och relationerna med vår omvärld, med både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser.

Det här påverkar givetvis maktstrukturerna i samhället: relationen mellan partier och väljare har genomgått en djup förändring bara på en generation. Vi kan med egna ögon se att Sverige av idag är annorlunda än Sverige av igår. Många frågar sig till exempel hur ett parti som Sverigedemokraterna kan ha så pass stor väljarbas, och hur de inte verkar kunna fångas upp av de mer etablerade partierna. Mycket av den politiska debatten av idag sköts långt från de etablerade tidningarnas ledar- och debattsidor, och en brokigare skara röster har fått utrymme. Det har inte varit lätt för vare sig de etablerade politiska partierna eller mediahusen att hänga med i svängarna. Frågan är ju hur man ska förstå vad som ändrats, hur det har ändrats, och vilka konsekvenser det får för de etablerade makthavarna, en själv, och samhället i stort?

”A får B att göra något som B annars inte hade gjort”

Makt brukar ofta definieras som att ”A får B att göra något som B annars inte hade gjort”. Utifrån detta så ter det sig ganska naturligt att se makt baserat på tillgångar av olika slag: pengar, fysisk styrka, naturtillgångar, storlek. Den som är större, starkare, rikare kan tvinga den som är mindre, svagare, fattigare. På så sätt är makt en kapacitet som existerar även om man inte utövar den. Maktrelationen förändras först när basen för makten genomgår en förändring: någon blir rikare eller fattigare, starkare eller svagare, större eller mindre.

Men bara för att en makthavare (en person, en organisation, en stat) har stora resurser betyder inte det att dessa nödvändigtvis kan utnyttjas för att utöva makt över någon annan. Det kan finnas hinder av olika slag, praktiska eller sociala. Här kan oförmågan att omvandla resurser till makt delas in i två delar: dels att man inte är kapabel att göra det på grund av oförmåga eller inkompetens, eller att maktens räckvidd eller sfär förändras. Det är alltså viktigt att definiera räckvidd och maktens sfär ordentligt. En aktör kan ha makt över en annan aktör inom ett visst område, men inte ett annat. Ett mycket enkelt exempel är att ens partner och ens chef har olika inflytande över olika aspekter över ens liv.

Så om man ser makt som baserat på tillgångar och resurser, kan en svagare makt än väntat förklaras med oförmåga att omvandla resurser till faktisk makt. Men om man istället ser makt som baserad på förhållandet mellan de inblandade aktörerna måste vi ta deras relationer i beaktning. Det enda sättet att utmärka huruvida något är en maktkälla blir genom att sätta in det i sin rätta sammanhang.

Och kommer man så långt kommer man till kärnan av mitt resonemang:

Makt är aldrig givet. Vem som påverkar oss och på vilket sätt måste ständigt omdefinieras allt eftersom sammanhanget förändras. Den som hade makt att påverka oss kan ha hamnat i en situation där maktutövning inte längre är möjligt, eller att mina intressen och min livssituation gör att den förre makthavaren blir överflödig. Hur stor, stark och rik denne än må vara.

Här behöver vi alltså tänka på makt som något dynamiskt och föränderligt, snarare än endimensionellt och statiskt. Det finns många exempel av definitioner av makt som en relation, och många maktrelationer kan dessutom beskrivas som ömsesidiga. Den mest typiska ömsesidiga maktrelationen som återkommer i litteraturen är en kärleksrelation, där båda har makt över varandra, och där kärlekens vara eller icke vara är valutan. Även om man är fysiskt och ekonomiskt svagare i ett förhållande kan man utöva makt över sin partner genom att (direkt eller indirekt) hota om att dra tillbaka sin kärlek.

Makt bör alltså snarare ses som en en grad av inflytande, eller kanske till och med beroende, snarare än som en absolut tillgång. När beroenderelationen förändras, förändras maktrelationen. Och om beroendet upphör, upphör även maktrelationen. Och eftersom vårt moderna samhälle har genomgått stora förändringar de senaste 20-30 åren finns det all anledning att se över hur maktrelationerna har förändrats, annars riskerar vi att inte förstå den verklighet vi lever i.

En viktig konsekvens av att maktrelationer är beroende av sammanhang och att de är föränderliga är att aktörer med makt kan glida in i ett tillstånd av (relativ) maktlöshet utan att riktigt förstå hur det gick till. Eller i alla fall se sin makt minska. Det finns till exempel en växande litteratur om hur män ur arbetarklassen, till stor del socialdemokratins ryggrad, har blivit allt mer marginaliserad. De enkla jobben finns inte kvar längre, bruken är nedlagda sedan länge, och deras systrar som läste vidare har en långt mer lysande framtid än vad de själva kan skymta. Detta har skett till stor del på grund av långsamma skiftningar i samhället som steg för steg har byggt upp en annan social struktur än för en generation eller två sedan. Långsamt, utan tydliga steg. Det kan vara nog så svårt att se förändrigen komma, än värre att acceptera. Lägg därtill förändringar i kommunikations- och konsumtionsmönster, informationshämtning och informationskällor, och det är lätt att se att maktstrukturer vi tog för självklara för 30 år sedan inte alls är självklara längre.

För att ytterligare förstå makt och dess olika skepnader kan man dela in den i tre dimensioner: den första dimensionen är lätt att se då den berör tydligt beteende, tydliga beslut, och ibland innefattar öppen konflikt. Tvång ingår i denna kategori. Den andra dimensionen är genast lite mer subtil. Här ingår icke-beslut (d v s tyst överenskommelse att INTE fatta beslut i en viss fråga), potentiella frågor snarare än enbart de frågor som diskuteras (vad väljs bort, och varför?), dold konflikt som ändå kan observeras, och liknande aspekter. Den tredje dimensionen är omtvistad, men i mina ögon den mest intressanta: den berör både beslutsfattande och kontrollen av agendan (dvs vad vi pratar om, vad vi uppfattar som problem som måste lösas), latenta konflikter (som inte syns), och hur vår uppfattning om världen runtomkring oss kan styras av andra utan att vi kanske märker det.

Den tredje dimensionen är omdebatterad inom maktteorin, och inte helt okontroversiell, men ack så viktig. Var får vi vår information ifrån? Vad formar vår världsuppfattning? Vem/vilka ligger bakom påståenden vi tar till oss, och kan denne/de ha ett (politiskt) intresse av att vilja forma vår uppfattning i en viss riktning?

Makt kan alltså baseras på tillgångar, men även relationer. Makt kan vara öppen och direkt, samtidigt som den kan vara dold, subtil och svår att upptäcka. Det kanske är den senare som är den starkare makten? När B inte uppfattar att A har inflytande över ens agerande? Är man medveten om att ens världsuppfattning kan vara föremål för någons specifika försök till omstöpning ser man plötsligt mönster man inte tidigare varit medveten om. Och det blir lättare att navigera i det sammanhang man ingår i. Man ser skogen istället för träden, helt enkelt.

Studiet av makt handlar alltså om hur olika aktörer påverkar varandra, hur vi som medborgare påverkas av information, problemställningar och påtryckningar. Det handlar om vilka frågor som letar sig fram till beslutsfattarnas bord och vilka som sållas bort på vägen. Det handlar om hur vi organiserar oss och våra intressen. Det handlar om detta och mycket mer, på individnivå, kommunal, regional och nationell nivå, men även på ett globalt plan. Och det hjälper oss att förstå vår omvärld, samtid och vår egen roll i det större sammanhanget.

JESSICA GIANDOMENICO

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s