Tema MAKT: En barriärmodell

Detta blogginlägg är författat av GUNNAR FALKEMARK, professor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Att studera makt i samhället är en komplicerad uppgift som kan bedrivas på många olika sätt. Jag skall här göra det på ett tänkbart sätt. En utgångspunkt för min maktanalys är antagandet om förekomsten av mänskliga behov och att människor försöker få dessa behov tillgodosedda. I ett modernt och komplext samhälle kan detta inte ske utan politiskt beslutsfattande och etablerandet av olika institutioner. En nyckelkomponent i detta sammanhang är att bristande behovstillfredsställelse hamnar på den politiska beslutsarenan.

Jag skall här uppmärksamma dels de olika barriärer som finns för att så skall ske och dels att dessa i många fall är ett resultat av maktutövning. Fem olika barriärer kommer här att uppmärksammas och utgångspunkten är att behov för en grupp människor inte är tillfredsställda.

Segregation och arbetsmarknadsintegration – vad spelar utbildningsnivåer för roll?

Det här inlägget är författat av Adam Josefsson och Anders Sundell, och bygger på Adams masteruppsats i statsvetenskap.

Efter de senaste årens stora flyktinginvandring är arbetslösheten bland invandrare en stor samhällsutmaning. Förutom de samhällsekonomiska kostnaderna av arbetslöshet innebär det för individen att det blir svårare att komma in i det svenska samhället. Samtidigt kan själva faktumet att man saknar kontakter med infödda och etablerade svenskar göra det svårare att få ett arbete. Sådana kontakter kan försvåras av boendesegregation. I grafen nedan visas sambandet mellan segregation (SCB:s officiella segregationsindex) och arbetsmarknadsintegration, mätt som skillnaden i arbetslöshet mellan infödda och invandrare, i de 50 största kommunerna.

Vi ser ett rätt starkt samband: i mer segregerade kommuner, som Borlänge, har utrikes födda kommuninvånare mycket högre arbetslöshet än de inrikes födda. I ett tidigare inlägg på Politologerna återfanns inget sådant samband. Skillnaden förklaras av hur man mäter segregation och arbetslöshet, och diskuteras i större detalj i uppsatsen. Vi kan dock ännu inte säga något om huruvida det är segregationen som faktiskt orsakat den sämre arbetsmarknadsintegrationen. För att göra det måste vi kontrollera för hur ytterligare variabler påverkar huvudsambandet.