Segregation och arbetsmarknadsintegration – vad spelar utbildningsnivåer för roll?

Det här inlägget är författat av Adam Josefsson och Anders Sundell, och bygger på Adams masteruppsats i statsvetenskap.

Efter de senaste årens stora flyktinginvandring är arbetslösheten bland invandrare en stor samhällsutmaning. Förutom de samhällsekonomiska kostnaderna av arbetslöshet innebär det för individen att det blir svårare att komma in i det svenska samhället. Samtidigt kan själva faktumet att man saknar kontakter med infödda och etablerade svenskar göra det svårare att få ett arbete. Sådana kontakter kan försvåras av boendesegregation. I grafen nedan visas sambandet mellan segregation (SCB:s officiella segregationsindex) och arbetsmarknadsintegration, mätt som skillnaden i arbetslöshet mellan infödda och invandrare, i de 50 största kommunerna.

screen-shot-2017-03-02-at-22-45-20

Vi ser ett rätt starkt samband: i mer segregerade kommuner, som Borlänge, har utrikes födda kommuninvånare mycket högre arbetslöshet än de inrikes födda. I ett tidigare inlägg på Politologerna återfanns inget sådant samband. Skillnaden förklaras av hur man mäter segregation och arbetslöshet, och diskuteras i större detalj i uppsatsen. Vi kan dock ännu inte säga något om huruvida det är segregationen som faktiskt orsakat den sämre arbetsmarknadsintegrationen. För att göra det måste vi kontrollera för hur ytterligare variabler påverkar huvudsambandet.

Om man hängt med i de senaste årens integrationsdebatt har man knappast kunnat missa att utbildning anses vara en nyckel för att ta sig in på arbetsmarknaden. I en rapport om arbetsmarknadsintegration i Sverige kunde man läsa att bland de utlandsfödda som saknar gymnasieutbildning så var sysselsättningsgraden efter 15 år i Sverige bara runt 50 procent, medan runt 70 procent av de utlandsfödda med minst gymnasieutbildning var sysselsatta. Av detta följer att kommuner där en större andel av den utlandsfödda befolkningen saknar gymnasieutbildning borde ha ett större arbetslöshetsgap.

Man kan även tänka sig att utlandsfödda med den lägsta utbildningsnivån oftare bor i de mer segregerade kommunerna. Ett sådant samband är inte fullt lika intuitivt, men skulle kunna bero på att mer segregerade kommuner har fler billiga lägenheter i miljonprogramsområden, vilket i många fall kanske är den enda typen av bostad som man kan få om man är ny i Sverige.

I de två graferna nedan visas sambandet mellan låg utbildning bland utlandsfödda och segregation samt sambandet mellan låg utbildning bland utlandsfödda och arbetslöshetsgapet mellan svensk- och utlandsfödda. Det vi ser är att andelen utan gymnasieutbildning av den utlandsfödda befolkningen har ett starkt samband med både segregation och arbetslöshetsgapet.

I en regressionsanalys visar det sig att ingenting kvarstår av den tidigare uppmätta effekten från segregation på arbetslöshetsgapet. Sambandet mellan segregation och sämre arbetsmarknadsintegration är ett tydligt exempel på vad man på forskarspråk kallar ett spuriöst samband, det vill säga ett samband som hittas i datan men som helt förklaras av att en tredje variabel är starkt kopplad till de två ursprungliga. Segregation och ett stort arbetslöshetsgap är troligen båda symptom på att de utrikesfödda i kommunen har låg utbildning, svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, och svårt att hitta bostad annat än i mindre attraktiva områden.

Till exempel så har de kommuner som för 15 år sedan hade många obebodda bostäder inom allmännyttan en högre andel utlandsfödda utan gymnasieutbildning idag. Tidigare studier av svenskt flyktingmottagande har pekat på att flyktingar ofta har placerats på avfolkningsorter eller i miljonprogramsområden eftersom det har funnits lediga bostäder där.

Det finns två slutsatser baserade på det som presenterats i inlägget som har bäring på dagens integrationsdebatt. För det första bör fokus ligga på att höja de utlandsföddas utbildningsnivåer eller förändra arbetsmarknadens funktionssätt om integrationen ska kunna förbättras. Satsningar på att minska segregationen kan säkert föra mycket gott med sig, men det är tveksamt om minskad segregation i sig skulle ha någon effekt på arbetsmarknadsintegration.

För det andra så visar inlägget tydligt att svenska kommuner har starkt skilda grundförutsättningar att lyckas med integrationsuppdraget. Om gruppen utlandsfödda med låg utbildning fortsätter placeras mycket oftare i vissa kommuner är det osannolikt att dessa kommuner kommer kunna bli bättre på integration, i och med att det kostar mycket resurser att ge människor en gymnasieutbildning eller andra integrationsåtgärder. Sett från detta perspektiv förefaller den nya lagen som gör det obligatoriskt för kommuner att ta emot nyanlända som ett första steg i rätt riktning.

One thought on “Segregation och arbetsmarknadsintegration – vad spelar utbildningsnivåer för roll?

  1. Intressant artikel och väl värt att påpeka.

    Men ordet ”utmaning” är ren politikervälska. Det verkar vara förbjudet för politiker att tala om ”problem” numera och allra mest förbjudet när det gäller migration. Utmaning (om man bortser från dueller) är något som förekommer i sport, idrott eller vid andra prestationer, som aktören själv väljer att ställa upp i och där deltagandet är positivt (jfr https://goo.gl/SmjJD9).

    Det finns för övrigt en rik forskning om problemlösning och metoder för problemhantering. Något liknande finns inte, såvitt jag kunnat finna, om orden utmaning, challenge eller herausforderung.

    Lika märkligt är ordet ”flykting” i en vetenskaplig uppsats. Om man inte har undersökt en persons bakgrund till att migrera (grunden till förföljelsen), så är det enligt Wikipedia en migrant snarare än en flykting. Ordet ”flykting” innebär en viss rättslig status med plikter för mottagande stater.

    Det vore önskvärt att god forskning inte förflackas genom att suga åt sig den vokabulär som politiker och press i förskönande syfte sprider över stora samhällsproblem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s