Mycket forskning har ägnats åt ekonomisk röstning. Inom denna typ av forskning har man gjort en åtskillnad mellan så kallad sociotropisk röstning (det vill säga hur samhällsekonomin påverkar röstning) och vad man kallar för egotropisk röstning eller plånboksröstning (det vill säga hur privatekonomiska förändringar påverkar röstning). Inom forskningen finns det mer eller mindre konsensus kring följande tre uppfattningar: För det första att sociotropisk röstning har stor påverkan och är en viktig faktor, medan plånboksröstning har mindre betydelse. För det andra, hävdar vissa att människors bedömning av privatekonomin är starkt påverkad av politisk ideologi. Det vill säga att människor syn på ekonomin påverkas positivt av om det parti som de stöder sitter vid makten medan deras syn på ekonomin färgas mer negativt när det parti de stöder är i opposition. En tredje uppfattning är att väljare är kortsiktiga och endast bryr sig om samhällsekonomin. Det är den ekonomiska utvecklingen i samhället under valåret som spelar roll och väljarna förmår inte att ta i beaktande utvecklingen under hela mandatperioden.
Den forskning som kommit fram till dessa resultat bygger dock nästan uteslutande på enkät/intervju-undersökningar och uppgifter om samhällsekonomin. Slutsatsen att inte plånboksfrågor spelar så stor roll bygger i huvudsak på uppgifter där man frågat människor om deras privatekonomi, inte om faktiska uppgifter kring deras privatekonomiska utveckling. Forskningsresultaten ter sig, tycker vi, förvånande givet att det är de privatekonomiska förändringarna som upplevs mest påtagligt i människors liv.
För att gräva vidare inom området ansökte vi om att få koppla registeruppgifter kring människors inkomstförändringar (baserat på deklarationsuppgifter) till de valundersökningar som utförs av SCB och Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Vi fick möjlighet att koppla den typen av uppgifter till valundersökningen från 2010. Forskningsresultaten finns nu tillgängliga i artikeln ”Digging into the Pocketbook: Evidence on Economic Voting matched to a Voter Survey”, samförfattad med Andrew Healy and Erik Snowberg, publicerad i American Political Science Review.
Så vitt vi vet är det här första gången då dessa frågor analyseras med hjälp av detaljerade registeruppgifter kring individers faktiska inkomsthistorik. Hur väl står sig det konsensus som finns i forskning om ekonomisk röstning när vi använder den här typen av data?
För det första analyserar vi grundfrågan om betydelsen av sociotropisk röstning kontra plånboksröstning. Vi börjar med att utföra analysen så som man vanligtvis gör, med hjälp av enkätfrågorna i valundersökningen, och finner då resultat som stöder konsensusuppfattningen inom forskningen. Samhällsekonomin spelar en betydande roll medan privatekonomin, den så kallade plånboksröstningen, är obefintlig. I nästa steg introducerar vi registeruppgifter kring inkomstförändring och genomför analyserar av den del av effekten av perceptioner av privatekonomin som är grundad i faktiska inkomstförändringar (analysen korrigerar det faktum att en del individer beskriver den privatekonomiska utvecklingen på ett vis som skiljer sig från uppgifterna i inkomstregistren.) Vi finner då att privatekonomin spelar minst lika stor roll som samhällsekonomin vad det gäller sambandet med hur man röstar. Plånboksröstning visar sig vara ungefär lika viktigt som sociotropisk röstning. Det här är en del av faktiskt väljarbeteende som är svår att se med hjälp av den typ av survey-data man vanligtvis har tillgång till inom valforskning.
För det andra undersöker vi om perceptioner av förändringar i privatekonomin bygger på den faktiska inkomstförändringen eller är färgade av politisk ideologi. Här får båda sidor stöd. Förvisso är det så att alliansväljare upplevde sin privatekonomiska utveckling som något bättre än övriga väljare som hade en likvärdig inkomstutvecklingen. Men trots att det finns en viss politisk färgning är det inte hela sanningen, perceptioner av inkomstförändringar är också till betydande del förankrade i faktiska inkomstförändringar. Därtill finns det naturligtvis också ”brus” i mätningarna. Men utan uppgifter om den faktiska inkomstförändringen går det inte att veta vad i perceptionsmåtten som är brus, vad som är färgat av ideologi och vad som faktiskt har en grund i konkret inkomstförändring.
För det tredje analyserar vi frågan om kortsiktighet. Som tidigare nämnts tyder tidigare forskning på att väljare är kortsiktiga och enbart bryr sig om valårsekonomin, eller åtminstone enbart senare delen av mandatperioden, när de röstar. Denna forskning har dock i hög grad utgått från analyser av hur samhällsekonomin påverkar väljarbeteende och man har inte haft möjlighet att göra samma typ av analyser vad det gäller den personliga ekonomin. De flesta tidigare studier har utförts i USA och för att öka jämförbarheten presenterar vi ett antal experiment där vi testar kortsiktighet i väljarbeteende på ett liknande sett som i amerikanska studier. Resultaten visar att svenskar reagerar påtagligt likt amerikaner (det är framförallt valårsekonomin som spelar roll) när vi studerar hur individer påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Om vi däremot ser på hur privatekonomiska förändringar under mandatperiden påverkar väljarbeteende tonar en annan bild fram. Vi finner då inget stöd för iden att väljare skulle vara kortsiktiga. Istället är det inkomstförändringar det första året i mandatperioden som spelar störst roll för hur man röstar. De som fick stora inkomstförändringar tidigt i mandatperioden hade större sannolikhet att rösta på alliansen vid valet 2010. Givet att regeringen Reinfeldt genomförde de största ekonomiska förändringarna tidigt i mandatperioden (jobbskatteavdraget, etc.) ter detta sig rimligt, trots att det går stick i stäv med den gängse uppfattningen inom forskningen.
Sammantaget visar vi att en annan och mer sofistikerad bild av väljarnas beteende tonar upp sig då vi baserar analyserna på registeruppgifter om inkomst snarare än på intervjusvar om ekonomiska förhållanden. Dessa nya data hjälper oss att se mönster som inte tidigare var möjliga att se.
Inom statsvetenskaplig forskning har mycket kritik riktats mot medborgarnas bristande förmåga att fatta välgrundade beslut och skaffa sig väl övervägda attityder. Man har exempelvis hävdat att väljare ofta baserar sina partival på ovidkommande faktorer, att väljare är kortsiktiga och har verklighetsuppfattningar som är svagt grundade i fakta. Föreliggande studie motsäger naturligtvis inte all denna forskning, men det är viktigt att poängtera att studien visar på ett mer sofistikerat väljarbeteende än vad konsensusuppfattningen i forskningen gör gällande. Resultaten vi presenterar visar att väljare tar privatekonomiska förändringar i beaktande, att deras uppfattningar om inkomstförändringar (åtminstone till viss del) är grundade i faktiska förhållande och att de inte på ett kortsiktigt vis endast bryr sig om valårsekonomin.
***
Hela artikeln finns att läsa här: Healy, Andrew, Mikael Persson and Erik Snowberg. Digging into the Pocketbook: Evidence on Economic Voting from Income Registry Data Matched to a Voter Survey. American Political Science Review. (Forthcoming).
Working paper-version här: http://people.hss.caltech.edu/~snowberg/papers/Healy%20Persson%20Snowberg%20Pocketbook2.pdf
politologerna.wordpress.com 