Sverige i världstoppen för politisk kunskap

Hur kunniga är svenska väljare egentligen om politik? Kanske bland de kunnigare, om man får tro de försök till jämförbara kunskapsmätningar som gjorts. Varför är fortfarande oklart. En del pekar på en lång tradition med folkbildningsrörelse och public service, andra på vårt partiorienterade valsystem och höga politiska deltagande, ytterligare andra på ambitiös samhällskunskapsundervisning i skolorna. Att vi är ett tidningsläsande folk bör också ha satt sina spår.


Svårt jämföra väljarkunskaper

Länderrankingen nedan är en sammanfattning jag gjort av svaren på de fyra kunskapsfrågor som ingick i den tredje omgången av det globala samarbetsprojektet CSES. Det brukar betraktas som ett bra försök, men inte tillräckligt bra, att samla in jämförbara mått på politisk kunskap. Jag har gjort ett index för de fyra frågorna där Sverige får ett indexvärde på 75. Svenska väljare har alltså rätt på i genomsnitt 3 av 4 kunskapsfrågor. Det går sämre för väljare i andra delar av världen. De amerikanska väljarna har ett indexvärde på 31, för att ta ett exempel.

Källa: The Comparative Study of Electoral Systems (CSES) III. 

En hel del problem och bekymmer har identifierats när det gäller kunskapsjämförelser. Största bekymret är att antalet frågor nog behöver vara något fler för att på ett rättvisande sätt kunna fånga in väljares kunskaper i en undersökning med så många olika deltagande länder. Tabellen nedan skvallrar om hur länderrankingen gjordes, och visar en stor variation när det gäller vilka saker olika länders väljare tenderar att ha kunskap om. Dessutom, de två överst rankade länderna bör nog inte räknas med eftersom inte alla fyra kunskapsfrågorna ställdes i de undersökningarna. I så fall är svenska väljare kunnigast av alla.

Tack till Borg och Moderaterna
Svenska väljare kan tacka Anders Borg och Moderaterna för topplaceringen just den här gången. Närmare nio av tio svenska väljare visste att Anders Borg var finansminister och att det näst största partiet i valet 2014 blev Moderaterna. Sämre ställt var det med kunskaperna om Ban Ki Moon. Nästan två tredjedelar (64 procent) pekade korrekt ut honom som FNs generalsekreterare. Med kunskaper om arbetslösheten var allra sämst: hälften av svenskarna (53 procent) visste att arbetslösheten var 8 procent. Flervalsfrågor med fyra alternativ användes i varje enskild kunskapsfråga.

Svenska väljare har hyfsad koll
Amerikanska opinionsforskare imponeras gärna av resultat från kunskapsmätningar i länder som Sverige. Så länge vi inte talar om kandidatkännedom — här är vi väljare hopplöst okunniga (endast var tredje kan spontant uppge namnet på en riksdagskandidat från den egna valkretsen) — så tycks de flesta svenska väljare hyfsad koll på faktaläget när det gäller partiernas positionstaganden i sakfrågor, egenskaper hos vårt politiska system och kännedom om sakförhållanden. Allt är ju relativt förstås. Och det är lätt att hitta märkliga resultat även i Sverige. Som bloggläsarna vet har vi mätt kunskaper bland svenska väljare sedan 1985. I listan nedan ser vi andelen som korrekt kunde svara rätt på våra kunskapsfrågor i 2014 års Valundersökning.

Källa: Valundersökningen 2014.

Rent forskningsmässigt är det skalbarheten och endimensionaliteten i väljarnas politiska kunskaper som imponerar. Det blir ett väldigt starkt kunskapsindex om man använder svaren på alla dessa frågor samtidigt i analyser av kunskap och kunskapseffekter.

Om politisk kunskap spelar roll för hur väljare röstar eller för vad de tycker i olika sakfrågor? Svaret på den frågan är ja. Kunskapseffekter på partival och åsikter har dryftats många gånger tidigare på den här bloggen så den här gången stannar jag här. Läs mer här: http://www.henrikoscarsson.com/2016/09/vad-svenska-valjare-kan-om-politik-och.html

Läs mer:

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2013) Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts juridik.

Oscarsson, Henrik (2007). ”A matter of fact? Knowledge effects on the Vote in Swedish General Elections 1985-2002.” Scandinavian Political Studies 30(3): 301-322.

One thought on “Sverige i världstoppen för politisk kunskap

  1. Ja, jag undrar vilken betydelse denna typ av ”kunskaper” egentligen har på valprocessen – kärnan i det rådande politiska systemet?

    Som jag ser saken har dessa ”kunskaper” föga betydelse för väljarnas beslutsbeteenden. Att försöka bevisa att väljare har ”kunskaper” tjänar antagligen i första hand till att insinuera att dessa ”kunskaper” är av betydelse för rationaliteten i väljarnas politiska beslutsfattande. Vilket är ett ohederligt försök till att blanda bort korten när man ser på den evidenta psykologiska forskning som finns.

    Professor i juridik och psykologi vid Yale-university Dan Kahan har i sin forskning bevisat att i faktafrågor som är politiskt laddade så baseras våra övertygelser och ställningstaganden på känslor i stället för på kunskap och evidens. Något som dessutom stämmer överens med tyska forskningsresultat där man mätte publikens engagemang vid politiska anföranden. Man delade ut mentometerknappar till publiken med anvisningen att trycka på en knapp om man höll med talaren och en annan knapp om man inte höll med. Det visade sig att tryckningarna var väldigt få när anförandet bestod av politiska fakta och statistik medan de började glöda när anförandet övergick till i stort sett ren demagogi. Kompletterar man denna argumentation med den välkända Dunning- Krueger-effekten där de som har de starkaste övertygelserna oftast har minst kunskap i sak träder ett klart mönster för mänskligt politiskt beslutsfattande fram . Inte att tala om när kunskapen, som i din undersökning, är ytlig och har liten betydelse i sak. Det tyder ju knappast på några större politiska kunskaper att känna till vissa politikers namn eller regeringsperioder eller vissa fakta i samhällssystemen. Detta garanterar absolut ingen djupare förståelse av de politiska orsakssambanden. Att veta vissa resultat av försäkrings- eller pensionssystemet behöver inte vara att utslag för förståelsen av de politiska orsakssambanden för att systemen är utformade som de är. Inte heller garanterar detta vetande att man är insatt eller medveten om de politiska alternativen.

    Jag kan förstå att det nästan är ett statsvetenskapligt självändamål att kunna visa hur ”kunnig” den svenska väljaren är för att kunna upphöja den gällande irrationella demokratidefinitionen till dogm. Men som jag ser det är detta tillvägagångssätt snarare konspiratoriskt och ohederligt.

    Jörgen Trauner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s