Förändras partisympatierna, eller bara urvalet?

Det här är ett gästinlägg av Erik Vestin, doktorand i statsvetenskap vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

***

Det sägs ofta, inte minst av oss valforskare, att dagens politik präglas av väljarrörlighet. Och det ligger naturligtvis något sant och viktigt i detta.

Men det finns också tillfällen då denna rörlighet överdrivs. Ibland används uttrycket ”flytande väljare”, vilket för undertecknad antyder att dessa skulle driva omkring i partilandskapet på ett ganska slumpmässigt och oförutsägbart sätt. Det finns dock många rön om att väljarnas partival på individnivån fortfarande ofta är avgränsat till bestämda grupper av partier, eller att väljare enbart överväger ett begränsat antal partier. I Sverige är t.ex. byten mellan blocken långt mindre vanliga än byten inom dem (se s. 20 i denna rapport). En rapport om hur denna aspekt påverkar förändringar i den svenska väljaropinionen är under arbete av mina estimerade kollegor Henrik Oscarsson och Annika Fredén. Det finns också resultat som visar att mycket av förändringarna i hur stor andel som identifierar sig med ett visst parti handlar om att väljare går fram och tillbaka mellan hur mycket de stödjer ett parti, snarare än att de byter parti.

Men det finns även en annan typ av problem kring opinionsmätningar, som kan leda till överskattning av hur mycket väljarna egentligen rör på sig.

Därför blir det inget Brexit

Det här är ett gästinlägg av Olof Larsson, forskare i statsvetenskap vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

***

Detta är inte en förutsägelse om att det inte blir något Brexit. Men om det oväntade än en gång inträffar, och Brexit uteblir, så är detta den rimligaste förklaringen till varför det hände.

2016 bjöd på flera politiska chocker och överraskningar. Ett skäl till detta är, tror jag, att vi är för dåliga på att summera skälen till varför det ej förväntade ändå kan inträffa. När vi väl konstaterat att det vi fruktar mest bara har en sannolikhet på 35% så suckar vi av lättnad och klipper till vädret. Men, som alla som spelat något tärnings- eller %-baserat spel som Yatzy, Monopol eller Civilization är väl medvetna om, så inträffar skeenden med låg sannolikhet ohyggligt mycket oftare än vad våra hjärnor förväntar sig. Låt oss därför summera skälen till varför det inte blir något Brexit, så att vi har en mind-map att gå efter om detta en dag blir verklighet.

Det finns som jag ser det fyra skäl till varför det inte kommer att bli något Brexit. Dessa är:

1. Det Storbritannien vill ha kan dom ej få.
2. Svag regering.
3. Dåligt hanterat.
4. Överskattar resten av EU:s kompromissvilja.

Lucka #24: Svensk demokrati mår hyfsat, ändå

”Det kunde vara värre, kan alltid vara värre; tänk på det.”
Freddie Wadling, ”Nu lyfter vi från marken” (2016)

***

Ni känner till Hans Roslings retoriska grepp? Att säga att: ”Du tror att allt är på väg åt helvete, när det mesta i själva verket är på väg åt rätt håll”. Något så dramaturgiskt elegant och upplyftande julbudskap kan jag inte bjuda på. Istället ska jag försöka säga något i stil med: ”Många framhärdar att svensk demokrati är rejält på dekis; men även om förbättringspotential existerar, finns ingen grund för alarmism”.

Lucka #23: Är sponsring av elitklubbar effektiv platsmarknadsföring?

Kommuner använder mer eller mindre kreativa sätt för att marknadsföra sig själva, eller ”sätta kommunen på kartan”, som det populärt brukar heta. En gång i världen skrev jag en krönika om detta, där jag uppmärksammade bland annat att klassisk platsmarknadsföring är tämligen vanlig; alltså där kommuner köper reklamplats för att sälja in kommunens förträfflighet i olika sammanhang. När kulturgeografen Thomas Niedomysl (nu för rätt länge sedan) utvärderade effekten av dessa på befolkningsströmmar, fann han emellertid att de i allt väsentligt är resultatlösa.

Att köpa och genomföra reklamkampanjer är dock bara ett verktyg. Ett annat sätt för kommuner att synliggöra sig, är att på olika sätt stötta de elitklubbar som finns inom kommunens gränser. Det kan handla om att kommunala bolag sponsrar dem, eller att man med hjälp av stödköp och subventioner av olika slag underlättar för dem ekonomiskt. Men är då detta effektivt för att ”sätta kommunen på kartan”?

Lucka #22: Polarisering i Sveriges riksdag

Det här är ett gästinlägg av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

***

Många talar om att den politiska polariseringen har ökat, särskilt på senare år (se figur 1), men den statsvetenskapliga forskningen om polarisering i Sverige är ännu inte särskilt omfattande – vare sig när det gäller väljarna (se dock Henrik Oscarssons bidrag till boken Larmar och gör sig till, som utkom tidigare i år) eller när det gäller den politiska eliten.

Figur 1. Förekomster av termen ”polarisering” i svensk storstadspress

Källa: Retriever/Mediearkivet. Den gröna streckade linjen är en lokalt viktad regressionslinje.

I detta blogginlägg analyserar jag data från de svenska Riksdagsundersökningarna för att ta reda på om polariseringen i Sveriges riksdag har ökat eller minskat de senaste trettio åren. Vissa av analyserna bygger på ett avsnitt i kapitel 4 i Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin (SNS 2017), den rapport om den svenska demokratins hälsotillstånd som Hanna Bäck, Carl Dahlström, Elin Naurin, Jan Teorell och jag presenterade i höstas.

Lucka #21: Så löser du regeringsfrågan i julhelgen

Nu när julhelgen närmar sig vill vi gärna passa på att förse våra trogna bloggläsare med lite julnötter att knäcka. Det har inte undgått någon att vi för närvarande har ett knivigt parlamentariskt läge i svensk politik. Därför vill vi tipsa om Valforskningsprogrammets nya webbapplikation ”Blir det ett lyckligt äktenskap?” som utarbetats i samarbete med Datastory inom ramen för Riksbanksprojektet Visualiseringar av stabilitet och förändring i politiskt beteende 1956-2014. Syftet är att utveckla datavisualiseringar för effektiv forskningskommunikation av Valforskningsprogrammets data och forskningsresultat. Detta är den första applikationen som blivit klar. I pipeline finns bland annat visualiseringar av väljarströmmar och av den politiska rymden.

Med applikationen kan du pussla ihop dina favoritregeringar med utgångspunkt från det aktuella opinionsläget och sedan studera förutsättningarna för att regeringspartiernas väljare ska kunna bli nöjda.

Applikationen är dataintensiv. Den bygger till att börja med på Valforskningsprogrammets sammanställning av regelbundet återkommande väljarbarometrar (Mätningarnas Mätning). Mämä uppdateras varje gång en ny mätning publiceras. På basis av sammanvägningen beräknas sedan en aktuell mandatfördelning enligt konstens regler (jämkade uddatalsmetoden med 1,2 som ny divisor). Mandatfördelningen kan användas för att du själv ska kunna botanisera bland de matematiska kombinationer som kan leda till stabila och handlingskraftiga regeringar. Hundrasjuttiofem mandat betyder majoritet. Flytta runt partierna som du vill tills du känner dig nöjd.

I exemplet nedan har jag till exempel klickat och dragit ihop en majoritetsregering med Socialdemokraterna och Moderaterna. De skulle tillsammans få 188 mandat om det vore riksdagsval nu i juletid 2017. Det räcker för en riksdagsmajoritet.

Men regeringsbildning är inte bara ren matematik. Vi vet mycket om att ideologiska avstånd är styrande för all partisamverkan och regeringsbildning. Ideologiska avstånd mellan partierna i en regering är också en betydelsefull faktor för regeringsöverlevnad, det vill säga om en viss regeringskonstellation har förutsättningar att hålla ihop. Därför har vi också valt att använda väljardata från SOM-undersökningar och Valundersökningar för att visualisera hur långt ifrån varandra regeringspartiernas väljare och sympatisörer står.

Du kan välja att se de frågor där partiernas väljare står nära varandra. I exemplet kan vi se att när det gäller frågor om personlig integritet och ett samhälle med mer internationell inriktning är Moderaternas och Socialdemokraternas väljare mest överens.

Du kan också kika närmare på de frågor där Moderaternas och Socialdemokraternas väljare står långt i från varandra och där det kan finnas större svårigheter att komma överens i en tänkt regering. De frågor där S och M-väljare tycker som mest olika tycks handla om vinstfrågor och skattefrågor.

Okej. Det var ett exempel på hur ”äktenskapsappen” fungerar. Prova applikationen själv genom att klicka här. Dela med dina vänner om du hittar några spännande regeringskonstellationer. På Datastory hittar du fler spännande applikationer med bäring på samhällsfrågor och politik.

Här kan du ta del av en film från Datastory som visar hur du använder applikationen.

Lucka #20: Mellanmänsklig tillit i en segregerad stad.

Det här inlägget är samförfattat av Maria Solevid och Sofia Arkhede, biträdande undersökningsledare på SOM-institutet. Inlägget är en sammanfattning av vårt kapitelbidrag Mellanmänsklig tillit i en segregerad stad i boken En brokig gemenskap , Ulrika Andersson & Annika Bergström (red), SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Vikten av en stark social sammanhållning för ett samhälle går nästan inte att överdriva. Social sammanhållning och tillit är kärnvärden som präglar såväl Världsbankens arbete i tredje världen (Världsbanken, 2017) som arbetet med jämlika livsvillkor i staden Göteborg (Göteborgs stad, 2017). Anledningen till att social sammanhållning är viktigt är för att det för med sig många normativt positiva konsekvenser i ett samhälle, till exempel mindre korruption, mer effektivt kollektivt beslutsfattande, högre ekonomisk tillväxt en mer välmående befolkning. Hög tillit har även visat sig leda till högre tolerans, vilja till frivilligarbete och samarbete (Dinesen & Sønderskov, 2015) men också en större benägenhet att lita på de politiska institutionerna (Zmerli & Newton, 2008). I korthet, ”mellanmänsklig tillit bygger goda samhällen” (Rothstein & Holmberg, 2016: 79). Sverige är ett av de länder i världen som har högst social sammanhållning och mellanmänsklig tillit (Dragolov m fl, 2013) och i SOM-institutets nationella tidsserier är den mellanmänskliga tilliten i Sverige också stabil hög över tid (Arkhede & Oscarsson, 2017; Rothstein & Holmberg, 2016).

I likhet med andra städer i Sverige och i de flesta västerländska länder karaktäriseras Göteborg av etnisk mångfald men också av en stor ojämlikhet i livsvillkor mellan medborgare i stadens olika stadsdelar (Göteborgs stad, 2017).

Lucka #19: En ny värld av väljarbarometrar

Snart är det 2018 och därmed valår igen i Sverige. Under valår brukar opinionsmätningar i allmänhet och så kallade väljarbarometrar i synnerhet få mycket stor uppmärksamet i media, av journalister och i valrörelsen. Väljarbarometrar är opinionsmätningar som avser att mäta väljarkårens partisympatier och ge en fingervisning om hur det kan tänkas gå i valet. Inför förra valet 2014 fanns mycket liten skillnad mellan de olika privata företagens väljarbarometrar vad gäller metoderna de använde för att göra sina opinionsmätningar.

De etablerade företagen vars väljarbarometrar nådde stor spridning som exempelvis Sifo, Ipsos, Demoskop och Novus använde alla enbart slumpmässiga befolkningsurval och telefon som datainsamlingsmetod. Inte heller vilka viktningsmodeller företagen

Lucka #18: Göteborgarna och västlänken

I den nysläppta SOM-antologin En brokig gemenskap (Ulrika Andersson & Annika Bergström, Red) kan du läsa en analys av göteborgarnas inställning till olika infrastrukturprojekt som är skriven av Dennis Andersson och undertecknad. Vårt bidrag ”Göteborgare tycker om infrastruktur” ger en bild av den lokala opinionen i frågor som rör trängselskatten, västlänken och andra infrastrukturprojekt. Du tar del av kapitlet i sin helhet här.

Infrastruktur en stor fråga i Göteborg
Vi inleder med att konstatera att infrastrukturfrågor står betydligt högre på göteborgarnas dagordning än vad som är fallet i andra delar av landet. Den ovanliga agendamixen beror förstås på konflikterna kring trängselskatt och västlänk som parkerat högt på den göteborgska dagordningen

Lucka 17#: Politiska kandidater på sociala medier

Inlägget är samförfattat av Linn Sandberg och Patrik Öhberg

Etablerade medier har inte längre samma självklara roll som den förmedlande länken mellan politiker och väljare. Sociala medier har underlättat för politiker att nå ut till sina väljare. Genom att använda Facebook och Twitter kan en politiker på ett enklare sätt föra fram sitt budskap och i högre grad påverka hur hon framstår inför sina väljare och följare. Det finns därför stora potentiella fördelar att som politiker vara aktiv på dessa plattformar och antalet politiker som är aktiva på sociala medier har också ökat. Men vilken betydelse en aktiv närvaro på sociala medier har för kandidaterna själva är emellertid relativt outforskat. I en nyligen publicerad studie undersökte vi därför betydelsen av sociala medier i valrörelsen för de svenska kandidaterna till Europaparlamentet 2014.[1] Vi analyserade både hur kandidaterna motiverade användningen av sociala medier som ett kampanjverktyg och hur de faktiskt använde sig av Twitter i praktiken. Resultaten visar att sociala medier ges en alldeles särskild betydelse. Det framkom också att kvinnliga kandidater tenderade att värdera sociala medier högre än vad män gör och att kvinnliga kandidater i större utsträckning använder sociala medier för att lyfta fram en mer personlig sida. Under själva valrörelsen är det framförallt de mer etablerade kandidaterna som är aktiva på Twitter. Men före och efter valkampanjen fann vi skillnader mellan hur kvinnliga och manliga kandidater använder sig av detta sociala medium.