Inom statsvetenskapen har det förts fram ett flertal hypoteser till vad invandringsmotståndet i (framförallt rika länder) beror på. I en ny och alldeles utmärkt forskningsartikel går ett mycket respekterat internationellt forskarlag igenom en mängd olika föreslagna förklaringar, och prövar dem sedan med experimentella metoder, i elva länder.
Forskarna prövar både ekonomiska och kulturella förklaringar. De ekonomiska fokuserar på konkurrens om jobb och bidrag, och på kostnader för välfärdssystem. Vissa teorier menar att folk borde vara mer negativa till invandrare som kan tänkas konkurrera om samma jobb som en själv, medan andra menar att invånarna i ett land tar hänsyn till hela ekonomin. Om det är det senare borde det inte spela någon roll vad undersökningsdeltagarna själva har för yrke eller utbildning – alla borde vara mer negativa till invandrare med låg utbildning som kan tänkas ha svårt att få jobb.
Bland de mer kulturella förklaringar undersöks vilken roll invandrarnas hudfärg spelar, med hypotesen att folk i de undersökta länderna (där majoritetsbefolkningen har ljus hy) ska vara mer negativa till mörkhyade. Slutligen kan man misstänka att folk är mer negativa till invandring från muslimska länder.
Vanligtvis är det svårt att särskilja mellan dessa olika förklaringar, eftersom de ofta samvarierar. En flykting från Somalia kan i genomsnitt till exempel tänkas ha låg utbildning, mörk hudfärg, vara muslim, och komma från ett land med en annan kultur. Dessutom är det osannolikt att folk skulle svara ärligt på frågan om hudfärg spelar roll för deras inställning till en invandrare.
Därför är den nya studien så bra. Man har låtit 18000 deltagare i Australien, Kanada, Danmark, Frankrike, Japan, Sydkorea, Norge, Spanien, Schweiz, Storbritannien och USA läsa information om två personer som kan tänkas invandra till det egna landet. Deltagarna har sedan fått ta ställning till om de ska få arbetstillstånd och/eller uppehållstillstånd. Men det fina är att man varierat informationen om invandrarna, som alla var unga män. De viktigaste variationerna bestod i beskrivningen av invandrarens yrke (byggnadsarbetare eller datavetare/ingenjör), hudfärg, ursprungsland och familj. Variationen i hudfärg gjordes med datorns hjälp. Bilderna nedan visar hur de påhittade invandrarna såg ut i experimentet:
Genom att variera några faktorer i taget, i alla möjliga kombinationer, blir det möjligt att isolera vilken effekt de har på motstånd mot invandring. Vad kom man då fram till?
- Den viktigaste slutsatsen var att invandrarens yrke spelade mycket stor roll. Alla var mycket mer positiva till att datavetare och ingenjörer skulle få invandra än byggarbetare. Effekten skiljde sig inte mellan lågutbildade och högutbildade svarande. Det verkar alltså inte handla om konkurrens om vare sig jobb eller bidrag, utan mer om en oro för hur landet som helhet ska påverkas, är forskarnas slutsats. Man var särskilt negativ mot lågutbildade invandrare om de också uppgavs ha familj – och effekten var särskilt tydlig i Danmark, Norge och USA. Troligtvis för att de länderna har utvecklade välfärdssystem, spekulerar forskarna.
- Hudfärg spelade dock inte någon roll för bedömningarna. Mörkhyade var inte i något land mindre benägna att få arbets- eller uppehållstillstånd, när alla andra faktorer hölls konstanta. Hudfärg kan i verkligheten tänkas vara en ledtråd till vilket land man härstammar ifrån, men den rena effekten av hudfärg i sig verkar inte spela någon roll.
- Däremot var man oftast mer negativ mot invandrare som uppgavs vara från ett muslimskt land (Kuwait).
- Slutligen var respondenter som själva uppgav att de var negativt inställda till etniska minoriteter (eller svarta i USA) också mycket mer negativa till invandring än andra.
Artikeln är en av de mest övertygande och breda studier om inställningen till invandring jag sett, och trovärdig på grund av det experimentella upplägget. Slutsatsen att den ekonomiska aspekten inte framförallt handlar om den egna situationen är rimlig, men det är bra att se den ordentligt belagd.
Tyvärr ingick inte Sverige i studien, men jag tror att det finns goda skäl att tro att resultaten skulle se liknande ut här. Överlag är effekterna väldigt snarlika i de olika länderna, även om nivån skiljer sig något. Troligen skulle grundinställningen till invandring ligga något högre i Sverige än i Danmark och Norge, men effekterna av de olika faktorerna är antagligen likartade. Sedan finns det naturligtvis andra förklaringar som kan tänkas spela roll, som till exempel förväntade effekter på lag och ordning, men resultaten för det som undersöks är övertygande.
Artikeln ligger tyvärr bakom betalvägg, men är starkt rekommenderad läsning för alla som vill förstå vad invandringsmotståndet i rika länder faktiskt består i.
politologerna.wordpress.com 
Det är ju bara att gå in på sci-hub om man vill läsa artikeln:
https://sci-hub.bz/https://www.cambridge.org/core/journals/british-journal-of-political-science/article/economic-and-cultural-drivers-of-immigrant-support-worldwide/02BBCF09B063FCD0C252B6D78E748DE8
Som jag förstår det har alltså de som deltagit i studien fått ta ställning till en enskild (påhittad) individ. Detta är allt annat än en bra metod, med tanke på att invandringen till dagens Europa knappast handlar om ett antal enskilda individer utan om en massinvandring* på en sådan nivå att man kan, eller rent av måste, tala om en demografisk revolution. Tyngden bland allmänheten hos det nationalistiska argumentet mot massinvandring, att den slår sönder nationella gemenskaper och berövar oss vår hemmahörighet i världen, kan med andra ord inte mätas genom att se till folks förhållningssätt gentemot enskilda individer (vilka som just enskilda individer självklart inte utgör något hot mot dessa saker).
Sedan kan man förvisso invända att inte heller vår ekonomi berörs särskilt mycket av den enskilda invandraren, och det är förstås sant, men det är knappast ett orimligt antagande att den människotyp som räknar kronor och ören skiljer sig från den människotyp som värdesätter det immateriella på en hel rad olika sätt vilka kan påverka förhållningssättet i en undersökning som denna. (Räknar man kronor och ören är det nog, tänker jag mig, svårare att bortse från sådana i mötet med en enskild individ än vad det är för oss andra att bortse ifrån mer abstrakta storheter.)
Till detta kommer att vi lever i en värld där vissa argument mot (mass)invandring helt klart ses som mer acceptabla än andra. Vill du dra i bromsen för att rädda välfärden blir du inte nödvändigtvis stämplad som en dålig människa, åtminstone inte sedan 2015, men vill du dra i bromsen med hänvisning till att nationen sådan vi känner den är hotad, då blir du stämplad som mer eller mindre nazist. Självklart påverkar detta vad folk säger även i anonyma undersökningar, och även om denna studie kanske bättre än de flesta bemöter det problemet så eliminerar den det knappast.
(*:Jag vet att vissa anser termen “massinvandring” som i sig rasistisk eller främlingsfientlig, men på något sätt måste man väl rimligen få markera att det är skillnad mellan demografiskt obetydlig och demografiskt revolutionerande invandring?)