Lucka #5: Äldres politiska inflytande

Den senaste tiden har ämnet äldrefrågor och äldres politiska inflytande kommit upp i olika sammanhang. Med tanke på de stora välfärdsutmaningar Sverige och många andra västländer står inför med en allt större åldrande befolkning är det kanske inte så konstigt att fokus riktas just mot äldrefrågor och äldre väljare. Med äldre väljare avses personer som är 65 år eller äldre, det vill säga personer från pensionsålder och uppåt. I 2014 års val var andelen äldre drygt 25% av valmanskåren och andelen kommer med stor sannolikhet att öka i kommande val i takt med en ökande åldrande befolkning.

Inom det statsvetenskapliga forskningsfältet politiskt beteende är upptagenheten av ungdomar/yngre väljare mycket stor, detsamma gäller för många av de olika demokratisatsningar runt om i landet. Självklart är upptagenheten befogad, det handlar ju om att kontinuerligt skola in nya demokratiska medborgare som röstar och på andra sätt gör sina röster hörd i den representativa demokratin. Men vilka faktorer som påverkar varför människor fortsätter respektive slutar att rösta eller göra sina röster hörda på annat sätt vid en högre ålder är inte tillnärmelsevis lika väl utforskat eller för den delen prioriterat. I ett pågående projekt forskar jag om hur hälsa och livskvalité påverkar politiskt deltagande bland äldre väljare (projektet finansieras av AGECAP, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet) och jag hoppas få anledning att återkomma med resultat från det projektet.

Politiskt beteende i olika åldersgrupper är också intressant ur ett demokratiteoretiskt perspektiv. Det handlar om vems intressen som tillvaratas och i förlängningen om rättvisa mellan generationer och vem som bör får vara med att bestämma. Brexit är ett intressant fall ur ett sådant generationsperspektiv där äldre väljare i högre grad röstade för Brexit medan yngre väljare, som i mycket högre grad ska ta konsekvenserna av beslutet, i stor majoritet röstade för att Storbritannien skulle stanna kvar i EU (se ex https://blogs.cardiff.ac.uk/wiserd/2017/02/24/young-people-and-brexit-a-generational-divide/). Omvänt finns det troligen fall där yngre väljare politiska intressen fått gehör på bekostnad av äldre väljares intressen.

I det här inlägget ska jag mycket översiktligt presentera äldres politiska inflytande med fokus på representationen av äldre i politiken och äldre väljares valdeltagande, partival och prioritering av sakfrågor.*

Är äldre sämre politiskt representerade?

Svaret på den frågan är ja om vi utgår från ålderssammansättningen i Riksdagen men nej om vi istället utgår från ålderssammansättningen i de 290 kommunfullmäktigen runt om i vårt land. Andelen av den röstberättigade befolkningen som är 65 år eller äldre var 2014 ca 26% vilket kan jämföras med blott 2,6% av Riksdagens ledamöter men 27% bland våra förtroendevalda kommunpolitiker (SCB 2015a). Över tid är det dessutom så att medelåldern har sjunkit i Riksdagen medan den har ökat bland våra kommunpolitiker (se figur 1). Frågan om äldres underrepresentation på det nationella planet spelar roll är dock inget som jag kan ge svar på här – det kräver analyser av vad äldre folkvalda prioriterar och driver för politiska frågor i relation till väljarnas prioriteringar.

Figur 1. Medelålder bland valda politiker i Riksdag och kommunfullmäktige.

Källa: SCB Välfärd, nr 2 2017 sidan 23

 

Röstar äldre i lägre grad?

Som helhet var valdeltagandet i gruppen 65+ 85,9 % i 2014 års val, en siffra som motsvarar det genomsnittliga valdeltagandet i Sverige som var 85,8%. I jämförelse med andra åldersgrupper röstar 30-49-åringar respektive 50-64 åringar i något högre grad än äldre medan 18-29-åringar röstar i något lägre grad (SCB 2015b).

Det kan här dock vara relevant att peka på en stor skillnad inom gruppen äldre. De yngre-äldre, de mellan 65-74 år, har faktiskt högst valdeltagande av alla grupper medan gruppen äldre-äldre, de över 75 år, relativt sett har lägst valdeltagande. Troliga förklaringar till lägre valdeltagande bland äldre är sämre hälsa, ökad förekomst av demens och större sannolikhet att leva ensam – mycket forskning pekar på att sannolikheten att rösta sjunker när ens partner dör precis som forskning visar att sammanboende och gifta röstar i högre grad – rösta är något många helt enkelt gör tillsammans (Bhatti et al, 2012, Hobbs et al 2014). Svaret på frågan om äldre röstar i lägre grad är sammanfattningsvis både ja och nej. Ja om vi närmare undersöker de äldre-äldre men nej om vi tittar på gruppen 65+ år som helhet (se figur 2).

Figur 2 Valdeltagande i olika åldersgrupper 1988-2014

Källa: SCB 2015c, Vilka valde att välja, sidan 42.

 

Röstar äldre annorlunda?

Ja, det finns vissa åldersmönster i den svenska valmanskårens partival men de är kanske inte så stora som man skulle kunna tro. I figur 3 nedan redovisas valresultatet från 2014 jämfört med partival i gruppen 61-70 år respektive 71-80 år. Partival för de två åldersgrupperna kommer från boken Svenska väljare och åldersindelningen är just i det här fallet lite annorlunda såtillvida att den första kategorin även innehåller 60-64-åringar. 71-80-åringar är något mer benägna än den genomsnittliga väljaren att rösta på Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna men något mindre benägna att rösta på Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ. Det är framförallt S, L och KD som utmärker sig som ett något vanligare partival bland 71-80-åringar. Det ska i sammanhanget också nämnas att äldre väljare byter parti i lägre grad än yngre väljargruppen, även om benägenheten att byta parti ökat över tid även bland äldre väljare. I 2014 års val uppgav nära 30% av de svarande 65 år eller äldre i Valundersökningen att de bytt parti jämfört med 35% bland samtliga väljare (se http://www.henrikoscarsson.com/2017/11/byter-aldre-valjare-parti.html)

Figur 3 Partival 2014, bland samtliga respektive bland äldre väljare (procent).

Källa: Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2016). Svenska väljare. Stockholm, Wolters Kluwer. Figuren bygger på tabell 4.2, sidan 80.

Prioriterar äldre  politiska frågor?

En, men långt ifrån den enda, av förutsättningarna för en mobilisering av äldrefrågor i politiken är att äldre som grupp gör mer homogena prioriteringar, både när det gäller sakfrågor och partival. Från till exempel SOM-undersökningens fråga om ”viktigaste samhällsproblem/fråga” kan vi få en indikation på hur den politiska dagordningen ser ut bland äldre väljare jämfört med genomsnittet i Sverige.

Svaret på frågan om äldre väljare prioriterar andra politiska frågor är i huvudsak nej. Enligt 2016 års nationella undersökning var rangordningen följande när det gäller viktiga samhällsproblem (procentandel som nämnt frågan inom parentes): 1) integration/immigration (45), 2) skola/utbildning (34), 3) sjukvård (29) och 4) äldrefrågor (14). Bland de svarande i åldersgruppen 65-85 år var rangordningen nästan identisk som i befolkningsgenomsnittet: 1) skola/utbildning (38), 2) integration/immigration (37), 3) sjukvård (34) och 4) äldrefrågor (25). Det som främst skiljer äldre svarande från genomsnittet är att de fyra frågorna prioriteras mer lika och att äldre prioriterar frågor om integration/immigration och skola/utbildning lika högt. Äldre personer, som vid första anblicken kanske inte har så mycket egenintresse av utbildningsfrågor –  lyfter alltså utbildningsfrågor i högre grad än genomsnittet. Även bland äldre svarande kommer äldrefrågor på fjärde plats i rangordningen men jämfört med genomsnittet är det en högre andel äldre som nämner äldrefrågor (25% bland de äldre jämfört med 14% av genomsnittet).

Figur 4 Medborgarnas bedömning av sakfrågor, bland samtliga respektive bland äldre (procent).

 

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ämnet äldres politiska inflytande är mångfacetterat men att skillnaderna mellan den äldre väljaren och den genomsnittlige väljaren ibland kanske är mindre än vad många tror. Självklart är de indikatorer jag valt att lyfta fram här bara några exempel, det finns betydligt fler aspekter att analysera när det gäller skillnader mellan åldersgrupper och skillnader inom gruppen äldre för att på så vis komma närmare ett svar på den övergripande frågan om hur det är ställt med äldres politiska inflytande.

 

Fotnot:

*Inlägget bygger på ett föredrag jag höll på AGECAP:s seminarium i Almedalen 2017-07-03. Du kan läsa om seminariet här.

 

Referenserna anges löpande i inlägget och i de fall digitalt underlag finns har jag länkat direkt till källan.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s