Lucka# 8. Varför kan kvinnor mindre om politik än män?

Ett av de mest besvärande resultaten inom statsvetenskapen är att kvinnor vet mindre om politik än vad män gör. I artikel efter artikel bekräftas att män oftare än kvinnor svarar rätt på statsvetarnas frågor om hur det politiska systemet fungerar. Eftersom lika tillgång till politisk kunskap är central i våra teorier om det välfungerande demokratiska samhället är detta ledsam läsning. Vi vet ju att kunskap är makt.

Fler borde sätta sig in resultatet om ”gendergapet i politisk kunskap”, därav detta blogginlägg. En av de mest citerade artiklarna formulerar betydelsen av forskningen på ett enkelt sätt. ”First, political knowledge is one of the central construct for students of mass political behaviour  /…/ Second, the gender gap is large” (Mondak och Andersson 2004:493).

Utöver kartläggningar av skillnader mellan kvinnors och mäns politiska kunskaper (se t.ex. Mondak och Canache 2004; Fraile 2014) ägnar sig forskningen åt att försöka förklara varför skillnaderna finns. Än så länge är tendensen inom fältet att fokusera på metodförklaringar. Forskare försöker  – och lyckas till viss del – förklara bort skillnaden i kunskap mellan könen med att kunskap hittills har mätts på fel sätt.

Ett exempel är att kvinnor är mer känsliga för kontexten som omger surveyundersökningar än vad män är. Stereotypiska föreställningar om att kvinnor generellt är sämre på diagnostiska test påverkar kvinnliga respondenters självförtroende och sänker deras prestationsförmåga. När forskaren börjar enkäten med att påpeka för kvinnor att just kvinnor ofta svarar rätt på de frågor som kommer, så minskas könsskillnaderna. På samma sätt gör en kvinnlig intervjuare att kvinnor oftare svarar rätt. Män är inte alls lika påverkbara av den typen av kontext kring frågeundersökningar (se t.ex. McGlone et al 2006).

En annan metodologisk förklaring är att män gissar oftare än kvinnor. Jeffery Mondak och Mary Andersson visar att runt 50 procent av gendergapet i politisk kunskap kan förklaras med att män råkar gissa rätt, medan kvinnor avstår från att gissa.  Mary-Kate Lizotte och Andrew Sidman visar att män är mer riskbenägna än kvinnor och att detta orsakar det mer frekventa gissandet. Den siffra de kommer fram till är att 36 procent av gendergapet kan förklaras med att män gissar mer än kvinnor. En intressant följd av dessa resultat är att forskarna även diskuterar vikten av människors förmåga att kunna identifiera sin egen okunskap. ”Att veta att man inte vet” lyfts fram som en kvalitet som kvinnor har mer av än män.

Andra forskare menar dessutom att den kunskap som oftast mäts är manlig snarare än kvinnlig. Dietlind Stolle och Elisabeth Gidengil visar att praktisk politisk kunskap är vanligare hos kvinnor jämfört med den konventionella politiska kunskap som brukar mätas. Med praktisk politisk kunskap menar de insikter t.ex. i vart en person kan vända sig om hon misstänker att ett barn far illa, eller vem hon bör kontakta om hon blir orättvist behandlad av en myndighet, eller behöver hjälp av välfärdsstaten på olika sätt. När denna typ av kunskap mäts minskar gendergapet, och för vissa frågor och i vissa samhällsskikt försvinner det helt (se även Shaker 2012). Liknande forskning visar att gendergapet även försvinner när frågorna handlar specifikt om kvinnors politiska representation (Dolan 2011).

Men med detta sagt så är det svårt att hävda att den kunskap som mäts i de flesta av dessa mätningar (se översikt i Henrik Oscarssons tidigare inlägg) är normativt sett relevant för män och irrelevant för kvinnor. Och än så länge finns ingen forskning som har hittat lika stora gendergap i motsatt riktning – dvs områden där kvinnor kan mycket mer än män om politik och samhällsfrågor.

Så: Metodförklaringar i alla ära. De andra – och substantiellt viktigare – förklaringarna som lyfts fram i litteraturen handlar om kvinnors och mäns olika livsvillkor. Kvinnor och män går olika utbildningar, arbetar med olika saker och befinner sig olika mycket utanför hemmet, dessutom fostras de till att värdesätta olika typer av kunskap och möter förmodligen olika typ av information. Att betoningen inom forskningen har legat på metodförklaringar hänger ihop med att metodexperiment är förhållandevis enkla att genomföra, och leder till snabba publiceringar. Att följa kvinnor och män över tid och spåra utveckling i politisk kunskap är betydligt svårare. Det är därför viktigt med samhällelig medvetenhet om gendergapet i politisk kunskap. Och att komma med uppmaningar till kvinnor om att undvika att vara den som bidrar till gendergapet:  Grotta ner er i nördig politisk kunskap!

 

Referenslista till inlägget

Dolan, Kathleen. 2011. Do Women and Men Know Different Things? Measuring Gender Differences in Political Knowledge. The Journal of Politics 73:1, 97-107.

Dow, Jay. K. 2009. Gender Differences in Political Knowledge: Distinguishing Characteristics-Based and Returns-Based Differences. Political Behavior. 31: 117

Fraile, Marta. 2014. Do Women Know Less About Politics Than Men? The Gender Gap in Political Knowledge in Europe, Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, Volume 21, Issue 2, 1 June 2014, Pages 261–289.

Lizotte, M., & Sidman, A. (2009). Explaining the Gender Gap in Political Knowledge. Politics & Gender, 5(2), 127-151.

McGlone, Matthew S., Joshua Aronson, Diane Kobrynowicz. 2006. Stereotype Threat and the Gender Gap in Political Knowledge. Psychology of Women Quarterly. Vol 30, Issue 4, pp. 392 – 398

Mondak Jeffery J. and Mary R. Anderson. 2004. The Knowledge Gap: A Reexamination of gender-Based Differences in political Knowledge. The Journal of Politics 66:2, 492-512

Mondak, Jeffery. J. and Canache, Damarys. 2004. Knowledge Variables in Cross-National Social Inquiry. Social Science Quarterly, 85: 539–558.

Shaker, Lee. 2012. Local Political Knowledge and Assessments of Citizen Competence, Public Opinion Quarterly, Volume 76, Issue 3, 1 January 2012, Pages 525–537.

Stolle, Dietlind, & Elisabeth Gidengil. 2010. What do Women Really Know? A Gendered Analysis of Varieties of Political Knowledge. Perspectives on Politics, 8(1), 93-109.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s