Lucka #10: Regeringar behöver vara mer än bara bra

Mer än bara bra. För att sittande regeringspartier inte ska drabbas av förluster i opinionsstöd behöver väljarna uppskatta deras regerande. Mycket. Det räcker normalt sett inte att vara bra. Man behöver vara mer än bra för att ha skuggan av en chans att komma nära sitt valresultat från sist.

Ni har hört det förut. Men igen: Den hårda valverkligheten i de flesta demokratier visar att regeringar tenderar att förlora röster – inte vinna röster – när det blir val. Under efterkrigstiden i Europa har regeringar tappat röster i cirka 71 procent av alla val. Resultaten gäller för sjutton europeiska länder mellan 1945 till 2010. I 199 av totalt 281 nationella val (=70,8 procent) gick en sittande regering tillbaka röstmässigt jämfört med föregående nationella val, en tendens som dessutom blivit mer uttalad under senare decennier (Bengtsson, Hansen, Narud, Hardarson & Oscarsson 2013). Det blir allt svårare för regeringspartier att undvika rösttapp. Väljarna bestraffar allt mer och belönar allt mindre.

I Sverige har regeringar gått tillbaka och tappat röststöd i sexton av de senaste tjugoen valen sedan andra världskriget (76 procent), ungefär som genomsnittet i Europa. Ett sentida undantag är regeringen Reinfeldts förstärkta väljarstöd i valet 2010. Detta är särskilt remarkabelt med tanke på det oblida öde som drabbade nästan alla sittande regeringar i västeuropa efter finanskrisen 2008-2009.

Väljarnas betyg på sittande regeringar har visat sig vara mycket goda prediktorer för de sittande regeringspartiernas röststöd i ett kommande val. Trots detta redovisas mycket sällan några mätningar av regeringars betyg — job performance — i störtfloden av opinionsmätningar. Och de som genomförs uppmärksammas inte alls lika mycket som de borde göra. För de som vill sia om framtida politisk utveckling i Sverige är nämligen regeringsbetyget en fundamental och fenomenal indikator.

Regeringsbetyg som kristallkula
Sambandet mellan väljarnas regeringsbedömningar och röstningen är så starkt att bedömningarna har ett mycket stort predikativt värde för hur det skall gå i ett val. Som resultaten i figuren nedan – kännedom om hur väljarna i förvalsunderökningar bedömer att en regering skött sig förutsäger mycket träffsäkert hur det går för regeringsblocket i kommande val. På den vertikala y-axeln visas i procentenheter i vad mån ett regeringsblock går framåt och vinner röster eller tillbaka och tappar stöd. På den horisontella x-axel anges medeltalet mellan -50 till +50 för väljarnas bedömning av hur respektive regering skött sig under den gångna mandatperioden (figuren är hämtad från kapitel 12 i Oscarsson & Holmberg, 2016).

En regressionsanalys med röstförändringar för våra tiouppmätta regeringsblock som beroende variabel och retrospektiva bedömningar av respektive regerings insatser som oberoende variabel visar på ett starkt samband. Väljares retrospektiva värderingar av regeringars prestationer förklarar hela 78 procent av variansen i valutslagen. De flesta av de undersökta fallen ligger dessutom mycket nära den prediktiva regressionslinjen. Lutningskoefficienten är +0.60, vilket betyder att en enhets förändring på bedömningsskalan i snitt åsamkar regeringsblocket lite mer än en halv procentenhets upp- eller nedgång i valresultatet.

regstod

Värt att notera är den negativistiska bias som resultaten avslöjar. Regeringspartier tenderar att förlora röststöd även om bedömningarna av en regerings insatser är övervägande positiva. De socialdemokratiska regeringarna 1985, 1998 och 2006 liksom FP-regeringen 1979 och alliansregeringen 2014 får alla genomsnittliga regeringsbetyg på plussidan (+12, +9, +5,+9 respektive +7), men trots det går deras respektive regeringsblock och partierna själva tillbaka i de kommande valen. De två exempel vi har på regeringsblock som går fram och vinner någon eller några få röstandelar utmärks i båda fallen av i sammanhanget rekordpositiva bedömningar av hur den aktuella regeringen skött sig. När det gäller S-regeringen 1988 är det retrospektiva betyget +15 och det Rödgröna blocket vinner +3,0 procentandelar (dock helt och hållet på grund av MPs goda valresultat och entré i riksdagen, Socialdemokraterna går röstmässigt tillbaka i valet). I fallet alliansregeringen 2010 är betyget +17 och röstvinsten +1,2 procentenheter.

Väljarna betygsätter Löfvens regering
Så hur ser det ut för Löfven-regeringen? Vi väntar nu med spänning på den SOM-undersökning som för närvarande är i fält. De senaste resultaten vi har tillgång till från SOM är från hösten 2016 och då var deregsomt en klar övervikt för andelen väljare som tyckte att regeringen Löfven gjorde ett dåligt jobb (39 procent). Endast 27 procent ansåg att S-MP-regeringen gjorde ett bra jobb.Det behöver vara ungefär det omvända — en övervikt av andelen bra på omkring 15-20 procentenheter för att en sittande regering ska gå skadeslös genom en mandatperiod rent opinionsmässigt.

Ipsos genomför regelbundna mätningar av regeringsbetyg. De senaste mätningarna har inte visat på någon uppgång för väljarnas betyg på Löfven-regeringen. Tvärtom, i den senaste Ipsos-mätningen jag kunnat hitta från september var det tydlig ökning för andelen som tycker att regeringen gör ett dåligt jobb: hela 45 procent ansåg att regeringen gör ett dåligt jobb. Om vi får tro historien är det alltså helt nödvändigt för en sittande regering att försöka höja andelen som är nöjda med dess prestation för att den ska ha möjlighet att kunna sitta kvar vid makten. Man behöver uppfattas som mer än bara bra.

lofven

Opinionsstödet för Löfven-regeringen rör sig för närvarande nära den historiska trenden för svenska regeringar. Det visar vår uppdatering av analysen av opinionsstödet för samtliga 16 regeringar under den period som opinionsinstitutet Sifo genomfört mätningar i Sverige (se figuren till höger). Men kanske är det en liten tröst i sammanhanget: även om Löfvenregeringen följer väntevärdet kommer opinionsstödet efter genomgången mandatperiod i så fall motsvara omkring 90 procent av röststödet man hade i början av mandatperioden.

skopOpinionsinstitutet SKOP har redovisat de senaste siffrorna när det gäller regeringen Löfvens prestation. I rapporten från november visar de att Löfven-regeringen har haft en positiv trend under det senaste året (se SKOPs figur till vänster). Just nu befinner sig regeringen ovanför ”vattenytan” med ett positivt opinionsbalansmått: en större andel anser regeringen gör ett bra jobb än som anser att den gör ett dåligt jobb. Som en indikator på huruvida opinionsklimatet är övervägande positivt eller negativt för en sittande regering kommer de kommande mätningarna av regeringsbetyg att vara högintressanta.

 

Läs mer:

Bengtsson, Å., Hansen, K. M., Narud, H.-M., Hardarson, O., & Oscarsson, H. (2013). The Nordic Voter: Myths of Exceptionalism. London: ECPR Press.

Lindvall, J., Martinsson, J., & Oscarsson, H. Paper: Party Choice in Hard Times: Group-Specific Responses to Economic Downturns in Sweden. Electoral Studies(0). doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.electstud.2013.05.015

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2016) Svenska väljare. Stockholm: Wolters Kluwer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s