Lucka #20: Mellanmänsklig tillit i en segregerad stad.

Det här inlägget är samförfattat av Maria Solevid och Sofia Arkhede, biträdande undersökningsledare på SOM-institutet. Inlägget är en sammanfattning av vårt kapitelbidrag Mellanmänsklig tillit i en segregerad stad i boken En brokig gemenskap , Ulrika Andersson & Annika Bergström (red), SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Vikten av en stark social sammanhållning för ett samhälle går nästan inte att överdriva. Social sammanhållning och tillit är kärnvärden som präglar såväl Världsbankens arbete i tredje världen (Världsbanken, 2017) som arbetet med jämlika livsvillkor i staden Göteborg (Göteborgs stad, 2017). Anledningen till att social sammanhållning är viktigt är för att det för med sig många normativt positiva konsekvenser i ett samhälle, till exempel mindre korruption, mer effektivt kollektivt beslutsfattande, högre ekonomisk tillväxt en mer välmående befolkning. Hög tillit har även visat sig leda till högre tolerans, vilja till frivilligarbete och samarbete (Dinesen & Sønderskov, 2015) men också en större benägenhet att lita på de politiska institutionerna (Zmerli & Newton, 2008). I korthet, ”mellanmänsklig tillit bygger goda samhällen” (Rothstein & Holmberg, 2016: 79). Sverige är ett av de länder i världen som har högst social sammanhållning och mellanmänsklig tillit (Dragolov m fl, 2013) och i SOM-institutets nationella tidsserier är den mellanmänskliga tilliten i Sverige också stabil hög över tid (Arkhede & Oscarsson, 2017; Rothstein & Holmberg, 2016).

I likhet med andra städer i Sverige och i de flesta västerländska länder karaktäriseras Göteborg av etnisk mångfald men också av en stor ojämlikhet i livsvillkor mellan medborgare i stadens olika stadsdelar (Göteborgs stad, 2017). En tredjedel av befolkningen har utländsk bakgrund, det vill säga är själva födda utomlands eller har två föräldrar födda utomlands (SCB och Göteborgs stad, 2016) och Göteborg är också en av Sveriges mest segregerade städer (Dagens samhälle, 2016). Andelen personer med utländsk bakgrund varierade 2016 mellan 6 procent i Södra Skärgården och 89,3 procent i Hjällbo. I bostadsområden med högre andel personer med utländsk bakgrund är utbildningsnivån och medelinkomster lägre medan arbetslösheten är högre (SCB och Göteborgs stad, 2016)*. Befolkningssammansättningen och livsvillkoren skiljer sig stort mellan bostadsområdena i Göteborg, vilket i sin tur spiller över på indikatorer som hälsa, barnfattigdom och skolresultat (Göteborgs stad, 2017). Göteborg är på många sätt att betrakta som en delad stad.

I vårt kapitel har vi undersökt tre huvudfrågor: 1) hur sambandet mellan etnisk mångfald på områdesnivå och mellanmänsklig tillit på individnivå ser ut i Göteborg, 2) hur individens egen bakgrund påverkar graden av mellanmänsklig tillit och 3) hur individens egen bakgrund samspelar med den omgivande kontexten och därigenom tilliten. Vi prövar hur etnisk mångfald påverkar den mellanmänskliga tilliten på två olika nivåer: dels tillit till människor i allmänhet, dels tillit till människor i det egna boendeområdet. För den som vill läsa mer om forskningen som vi bygger våra resonemang och förväntningar på hänvisar vi till vårt kapitel.

Analyserna i kapitlet bygger på svar från SOM-undersökningen i Göteborg 2016 (se Arkhede m fl 2017 för en beskrivning av dess genomförande och Solevid & Arkhede, 2017 för ytterligare resultat från undersökningen). Genom undersökningens stora urval och relativt höga svarsfrekvens (52 procent, motsvarande 3 463 individer) har vi haft möjlighet att bryta ner resultaten på primärområdesnivå som är den minsta enheten där områdesdata som behövs för våra analyser samtidigt finns tillgängliga. Ett primärområde är att likna vid ett större grannskap och befolkningsmängden i dessa 96 områden bor i genomsnitt drygt 5 800 personer. Befolkningsmängden per område varierar dock mellan 925 personer i Rödbo och 12 691 personer i Krokslätt (SCB och Göteborgs stad, 2016). Samtliga våra analyser baseras på flernivåregression. För ytterligare information om hur vi gått tillväga hänvisar vi till vårt kapitel.

Vårt första resultat visar att under kontroll för andra faktorer minskar den generella mellanmänskliga tilliten något hos en individ för varje procentenhets ökning av andel boende med utländsk bakgrund i primärområdet. Resultaten motsvarar en tillitsskillnad på 1,4 skalsteg mellan personer som bor i Hjällbo (där andelen utländsk bakgrund är 89 procent) respektive Södra Skärgården (där andelen utländsk bakgrund är 6 procent). I ett primärområde där 20 procent av invånarna har utländsk bakgrund hamnar den predicerade tillitsnivån på omkring 6,6 av maximala 10 medan ett primärområde där 80 procent av invånarna har utländsk bakgrund hamnar betydligt lägre på 5,7 (se figur 1).

Om vi istället använder tillit till människor i det egna boendeområdet som beroende variabel blir effekten av andel utländsk bakgrund i primärområdet starkare. Det innebär att allt annat lika är tilliten till människor i det egna boendeområdet mer än 3 skalsteg lägre i Hjällbo än i Södra Skärgården på den elvagradiga tillitsskalan. När det gäller tillit i boendeområdet kan vi se att individer i ett primärområde med 20 procent andel utländsk bakgrund får ett predicerat värde på 7,2 medan individer i ett primärområde där 80 procent av invånarna har utländsk bakgrund får ett predicerat värde på 4,9 på tillitsskalan där värde 10 motsvarar att det går att lita på människor i allmänhet (se figur 1).

Figur 1 Sambanden mellan andel utländsk bakgrund i primärområdet och mellanmänsklig tillit i allmänhet respektive mellanmänsklig tillit till personer i boendeområdet (predicerade värden med 95-procentiga konfidensintervall).

Kommentar: Ovanstående predicerade värden är uträknade från en regressionsanalys. Figuren är en kombination av två modeller. Mellanmänsklig tillit mäts med två beroende variabler. Den första lyder ”I vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i allmänhet”. Den andra lyder ”I vilken utsträckning anser du att går att lita på människor i området där du bor?”. Skalan går från 0=Det går inte att lita på människor i allmänhet till 10=Det går att lita på människor i allmänhet. Oberoende variabel är andel utländsk bakgrund (SCB definition, primärområdesnivå), utländsk bakgrund på individnivå (SCB definition) och med föreningsmedlemskap (dummyvariabel, ej medlem referenskategori), kön (dummyvariabel, kvinna referenskategori), ålder (antal år) och utbildning (dummyvariabel, låg utbildning referenskategori) som kontrollvariabler.

Källa: SOM-undersökningen i Göteborg, 2016

Vår andra frågeställning handlar sambandet mellan individens bakgrund och mellanmänsklig tillit. Som resultaten i figur 2 visar har svarspersoner med utländsk bakgrund under kontroll för andra faktorer har cirka 6,3 i medelvärde på skalan för tillit till människor i allmänhet respektive 6,8 i tillit till människor i det egna området medan motsvarande resultat för personer med svensk bakgrund är 6,7 respektive 7,2. Resultaten ser med andra ord mycket lika ut för tillit till människor i allmänhet och tillit till människor i området där man bor. Äldre, högutbildade och föreningsaktiva har högre tillit, både i allmänhet och till människor i boendeområdet, medan det under kontroll för andra faktorer inte finns några tillitsskillnader mellan män och kvinnor (se figur 2). I jämförelse med ”områdeseffekten” är således den genomsnittliga tillitsskillnaden mellan en person med svensk respektive utländsk bakgrund relativt blygsam.

Figur 2 Predicerade värden av mellanmänsklig tillit i allmänhet respektive i boendeområdet i olika grupper av svarande

Kommentar: Ovanstående predicerade värden är uträknade från en regressionsanalys. För kodning av beroende, oberoende och kontrollvariabler, se kommentar under figur 1.

Källa: SOM-undersökningen i Göteborg, 2016

Vår tredje frågeställning handlar om huruvida individens bakgrund samspelar med den omgivande kontexten och ger upphov till förstärkningseffekter. Resultaten från våra analyser visar att det inte finns någon signifikant interaktionseffekt mellan individens egen bakgrund och andel utländsk bakgrund i den omgivande kontexten på mellanmänsklig tillit i allmänhet respektive mellanmänsklig tillit i boendeområdet. Oavsett andel utländsk bakgrund i primärområdet har personer med svensk bakgrund något högre tillit till andra människor (i området) än personer med utländsk bakgrund. Linjerna som representerar svensk respektive utländsk bakgrund har här precis samma lutning vilket visar att den negativa effekten på tillit av att bo i ett område med hög andel utländsk bakgrund ser likadan ut oavsett individens egens bakgrund. Figuren visar det vi redan påpekat: områdets sammansättning har större inverkan på individens tillit än vad individens egen bakgrund har.

Figur 3 Sambandet mellan andel utländsk bakgrund, egen bakgrund och mellanmänsklig tillit till människor i det egna boendeområdet (predicerade värden)

Kommentar: Ovanstående predicerade värden är uträknade från en regressionsanalys. För kodning av beroende, oberoende och kontrollvariabler, se kommentar under figur 1.

Källa: SOM-undersökningen i Göteborg, 2016

Sammanfattningsvis visar våra resultat att det finns betydande tillitsskillnader mellan individer i olika områden i Göteborg och att tillitsskillnaderna tydligt följer de stora skillnader som finns i ekonomiska och sociala förutsättningar, här illustrerat med ande utländsk bakgrund på områdesnivå. Med andra ord är variationen i den mellanmänskliga tilliten mellan stadens invånare ytterligare en indikation på hur segregationen i Göteborg får stora negativa samhälleliga konsekvenser.

*fotnot: korrelationen mellan indikatorer som andel eftergymnasial utbildning, medelinkomst och andel utländsk bakgrund är ca -.80.

Referenser:

Fullständig referenslista finns i vårt kapitel:

Arkhede, Sofia & Maria Solevid (2017). Mellanmänsklig tillit i en segregerad stad. I Ulrika Andersson & Annika Bergström (red) En brokig gemenskap. SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Sedan kapitlet färdigställdes för tryck har Göteborgs stad släppt Jämlikhetsrapporten för 2017 och den är därför refererad här i inlägget men inte i kapitlet.

Göteborgs stad (2017). Jämlikhetsrapporten 2017. Skillnader i livsvillkor i Göteborg.

 

2 thoughts on “Lucka #20: Mellanmänsklig tillit i en segregerad stad.

  1. Mycket intressant inlägg! Detta är ett område som behandlas ganska mycket även inom mitt fält, kriminologi/urbansociologi. Vi har tangerat väldigt likartade frågor i några studier på Malmö, med delvis annorlunda resultat, avseende det mer kriminologiska måttet ”kollektiv förmåga” vilket är kombinationen av lokalsamhällestillit och förväntningar om informell social kontroll (båda variablerna bygger på fem enkätfrågor, tillit mycket likt ert mått. De är starkt korrelerade med varandra).
    Avseende fråga 1 mäter vi etnisk mångfald utifrån ett lite mer direkt mått – sannolikheten att två slumpmässigt valda individer i ett område har samma ursprungsland (/region), men finner överlag samma resultat, att större mångfald är associerat med lägre kollektiv förmåga.
    Avseende fråga två får vi däremot motsatt resultat – utlandsfödda har högre kollektiv förmåga. Skulle vara intressant att se om det har att göra med skillnader malmö-göteborg eller om det har att göra med skillnader i våra modeller. Vi kontrollerar för betydligt fler variabler på både individ och områdesnivå, och det är väl inte helt otroligt att det påverkar sambandet för utlandsfödda.
    https://academic.oup.com/bjc/article/57/5/1185/2623990

  2. Intressant att detta kollas upp i sverige också

    Något jag undrat sedan jag läste Putnams studie är hur stor tillit som skulle finnas i ett homogent ickeeuropeiskt område. Jag tänker att det finns två faktorer – dels igenkännande i sina grannar, vilket gör att man lättare skapar en mental model av andras sinne, dels att det bemötande man får av sina grannar påverkar ens egen tillit.

    Det senare innebär att inneboende tendenser att lita på andra kommer till uttryck. Förmodligen är denna tendens svagare i klankulturer med hög historisk inavel.
    https://hbdchick.wordpress.com/2013/08/15/clannishness-defined/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s