Avhopp från politiken och procenträkning

I förra veckan blev jag intervjuad av SVT:s Rapport med anledning av ett inslag om avhopp från politiken. Inslaget lyfte fram hur många fritidspolitiker har svårt att kombinera det politiska uppdraget med arbetsliv och familjeliv. Även om det finns en starkare dramaturgi i reportage som handlar om avhopp med anledning av maktmissbruk är det välgörande med ett TV-inslag som visar hur det vanligen ser ut. En rad undersökningar visar nämligen att en klar majoritet av dem som lämnar politiken gör det framför allt av privata skäl och inte av skäl som är kopplade till hur de upplevt det politiska uppdraget. En majoritet har även en positiv erfarenhet av sin tid i politiken Läs mer

Politologerna fyller fem

Idag är det fem år sedan vi publicerade det första inlägget här på Politologerna. Sedan dess har det följt över 400 till. Målsättningen var att bidra med aktuella och initierade analyser av och kommentarer till svensk politik, och att uppmärksamma statsvetenskaplig forskning.

Screen Shot 2018-01-12 at 01.33.03.png

Har vi lyckats? Det är väl egentligen upp till dig som läser att avgöra. Men jag tänker ändå säga att ja, det tycker jag. Åtminstone då och då. Särskilt roligt är det med de många gästpolitolog-inläggen, från en lång rad experter. Politologerna är inte tänkt att vara en megafon bara för oss ”fasta” skribenter, utan ett forum för svensk statsvetenskap och statsvetenskap om Sverige i stort.

Nu är det valår, och utbudet av politiska analyser kommer fullkomligt explodera. Vi kan inte lova att du hittar de snabbaste kommentarerna eller mest spektakulära förutsägelserna på Politologerna. Faktum är att vi nog kan lova att du inte kommer göra det – men kanske finner du någon ny infallsvinkel eller intressant jämförelse från forskningen. I så fall är vi nöjda.

Under resans gång har några på grund av andra engagemang valt att hoppa av – Katarina Barrling, Andrej Kokkonen och Mikael Persson. Den nuvarande laguppställningen är Henrik Ekengren Oscarsson, Gissur Ó Erlingsson, Johan Martinsson, Elin Naurin, Maria Solevid, Anders Sundell, Patrik Öhberg och Richard Öhrvall.

För att fira femårsdagen kommer här våra greatest hits – varje författares mest lästa inlägg.

Katarina Barrling: Löfvenregeringens första tid och situationen inför budgetomröstningen, några reflektioner
Dr Barrling gjorde ettmånadskontroll på Löfvenregeringen och fann att den plågades av det kluriga parlamentariska läget. I en spekulation om vad som skulle hända om regeringens budget föll – som den ju sedan gjorde – menade Barrling att det var osannolikt att regeringen skulle sitta kvar och administrera alliansbudgeten. Så blev det ändå. Men vem hade kunnat förutse den främmande fågeln Decemberöverenskommelsen?

Henrik Ekengren Oscarsson: Väljare är inga dumbommar
Inte vårt mest lästa inlägg, men det överlägset mest inflytelserika. Här myntades det kända och ökända begreppet ”Åsiktskorridoren” som gjorde kometkarriär från blogg, via otaliga ledartexter, rakt in i svenska språkets finrum, Svenska Akademins Ordlista. ”Liten uppsättning åsikter som man kan vara säker på att inte bli starkt kritiserad för”, lyder deras definition.

 Gissur Ó Erlingsson: Skäl att lita på offentliga tjänstemän som demokratins väktare
En hyllning till den bortgångne professorn Lennart Lundquist, till de offentliga tjänstemän som vågat larma om oegentligheter och hållit korruptionen i Sverige stången, och till det etos som genomsyrat dessa tjänstemän.

Andrej Kokkonen: Är Sverigedemokraternas väljare proteströstare?
Tiden efter valet 2014 var det många som ville mena att Sverigedemokraternas väljare egentligen inte röstade på partiet för att man höll med dem, utan för att markera missnöje. Till exempel med bristande mobiltäckning på glesbygden, enligt Göran Persson. Andrej Kokkonen gick igenom forskningen och drog slutsatsen att SD-väljarna nog är som folk är mest, och röstar på partiet på grund av att man håller med i deras viktigaste frågor.

Johan Martinsson: Webbpaneler och slumpmässiga urval. En jämförelse av sju undersökningar
Johan Martinsson presenterade en ny jämförelse av en rad opinionsinstitut och drog igång en metodfejd som med varierande intensitet pågått sedan dess. ”Mäthatet”, som Fokus kallade det i ett reportage.

Elin Naurin: Om ROT-avdraget och Löfvens vallöftesdilemma
Efter att regeringen meddelat att ROT-avdraget skulle sänkas startade en svekdebatt. Politologernas vallöftesexpert frågade sig om bibehållet ROT-avdrag verkligen var ett vallöfte, och vad som skulle hända när det nu bröts. Kanske inte så mycket, eftersom alla ändå förväntar sig att vallöften ska brytas.

Mikael Persson: Hur skulle valresultatet påverkas om 16-åringar fick rösta?
Inte så värst mycket, att döma av de partisympatier som 16- och 17-åringar uppgett i SOM-undersökningarna. Å andra sidan skulle partierna vid en sänkt rösträttsålder kunnat ändra sin politik för att locka en yngre väljarkår, vilket skulle kunna få svåröverblickbara konsekvenser.

Maria Solevid: Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 1
En presentation av SOM-institutets första undersökning av utlandssvenskar. Över 2000 svarade. Läs även del 2!

Anders Sundell: En tolkning av opinionsläget
En lätt raljant känga till överentusiastiska tolkningar av rörelser i opinionsmätningar som är så små att de lika gärna kan vara statistiskt brus. Politologernas mest lästa inlägg.

Patrik Öhberg: Varför bildade Jimmie Åkesson inte ett nytt parti? Reflektioner kring ”Satis polito”
Patrik Öhberg recenserar Jimmie Åkessons berättelse om sig själv och Sverigedemokraternas resa mot politikens finrum. ”Tillräcklig polerad” ska titeln betyda, och nog var det så – ett år senare blev Sverigedemokraterna riksdagens tredje största parti.

Richard Öhrvall: Den mytomspunna felmarginalen
Metodkritik och kritik av bristande metodmedvetenhet har varit ett återkommande tema på Politologerna. I det här ständigt aktuella inlägget bjuder Richard Öhrvall på metodpedagogik, och förklarar ett av de centrala begreppen när man gör urvalsundersökningar – till exempel väljarbarometrar. Värt att fräscha upp inför valåret!