Det offentliga som sponsor: hur regleras det?

För några år sedan stötte jag i omgångar på nyheter om kommunala bolags sponsring av elitföreningar, evenemang och individer. Magkänslan sa att sponsringen inte alltid verkar självklart förenlig med hur vi brukar vilja att fördelningen av resurser från det offentliga ska se ut. Rapporteringen fick mig därför att ställa frågan: när är det egentligen är lämpligt, lagligt och ändamålsenligt för offentligt ägda bolag att ägna sig åt sponsring?

Första gången jag snubblade över frågan, var när Östersundsposten rapporterade om att det kommunala bostadsbolaget Östersundshem i mars 2014 hade börjat sponsra Östersunds FK. Inga konstigheter egentligen, det är inte ovanligt att bostadsbolag sponsrar elitsatsande klubbar. Detaljen som fick mig att haja till var att Östersundshem bytt VD cirka två månader tidigare. Den nytillträdde VD:n var den nyss sponsrade klubbens – ÖFKs – ordförande. Senare reagerade jag på när Södermanlands Nyheter uppmärksammade att ett kommunalt bolag sponsrat föreningar utanför kommunens gränser, utan några krav på motprestation. Vidare såg jag vid ett par tillfällen att medier uppmärksammat att mycket av kommunala bolags sponsring tenderar att gå till elitklubbar.

Inget av de nämnda exemplen behöver innebära regelöverträdelser. Men: Östersundsexemplet aktualiserar jävsfrågor. Sörmlandsexemplet lokaliseringsprincipen  liksom idén om god ekonomisk hushållning. Sponsring av elitlag frågor av konkurrensrättslig karaktär (se här en tankeväckande uppsats som utreder huruvida kommuners stöd till elitklubbar är förenligt med gällande rätt).

Så, eftersom….

  1. tidigare studier uppmärksammat kommunala bolag som en potentiell riskzon för oegentligheter (t.ex. Dahlström och Sundell 2014; Statskontoret 2012);
  2. just specifikt sponsring, där offentlig sektor är en av parterna, uppmärksammats som en särskild riskzon för korruption (t.ex. Castillo 2009; ICAC 2006); och
  3. jurister beskrivit rättsläget som omgärdar kommunala bolag som något oklart (Kastberg 2015)…

… gav jag mig – i lag med forskningsassistent Joakim Hessling – ut på ett slags fiskeexpedition: att undersöka det avgränsade området kommunala bolag och deras sponsringsaktiviteter. Syftet var att 1) identifiera det eller de regelverk/principer kommunala bolag åtminstone bör förhålla sig till vid sponsringsbeslut, 2) att ge en kvalificerad uppskattning av i vilken utsträckning kommunala bolag förhåller sig till regelverket; och slutligen, att med grund i resultaten från dessa två delstudier, 3) formulera principer avseende hur sponsringsfrågan på ett bra sätt skulle kunna hanteras lokalt.

Studien var empiriskt begränsad. Vi sökte efter riktlinjer och policyer, liksom begärde ut information om faktiskt förekommande sponsring, från alla helägda bolag i sju kommuner. Det är inget speciellt med dessa kommuner. De valdes närmast helt slumpmässigt (kravet var att det skulle finnas ett visst mått av ägande av bolag) och de används enbart som illustrationer. Dessutom byggde undersökningen på en enkät som riktats till kommunrevisorer i 30 kommuner. Trots den avgränsade empirin fann vi saker som vi menar ger skäl till eftertanke för kommunsektorn, och borde göra att flera ser över hur man lokalt reglerar dessa frågor:

  • Även om sponsring ofta utgör en mycket liten del av bolagens omsättning, fann vi att sponsring förekommer regelbundet. Det är alltså inte något rakt igenom perifert fenomen.
  • Vad avser lokal reglering, saknade någon kommun helt riktlinjer på kommun- och koncernnivå; andra hade det på koncern- och bolagsnivå; ytterligare andra hade övergripande riktlinjer för såväl kommunen som de kommunala bolagen. Bara i vårt begränsade material fann vi alltså hyggliga variationer avseende hur regleringen löses lokalt.
  • När vi sedan jämförde de principer som åtminstone vi (i rapportens andra kapitel) ringat in som viktiga för området, med vad som faktiskt återfinns i lokala policyer och riktlinjer, är policyerna/riktlinjerna verkligen inte alltid kopplade till sådana lagar och principer som vi menar vara reglerande.
  • Vi fann vidare att policyer och riktlinjer ser olika ut från kommun till kommun, samt, att det inte tycks rakt igenom vanligt att kommuner har en samlad överblick över vad de olika bolagen sponsrar (och därmed troligen inte heller hur bolagens sponsring harmonierar med den ordinarie verksamhetens olika typer av stöd och subventioner till föreningar etc i övrigt).

Sådana här saker behöver förstås inte utgöra några problem, eller innebära att bolagen bryter mot existerande regelverk. Dock: Vår enkla poäng är att risken för regelöverträdelser torde minimeras, om riktlinjerna är adekvat formulerade så att viktiga och relevanta lagar och principer är specificerade i lokala policyer och riktlinjer, liksom att policyerna/riktlinjerna gjorts kända ute i organisationerna (i synnerhet bland individer som i slutändan beslutar om sponsring).

Djävulens advokat skulles säkert kunna fråga sig om inte det här i själva verket är en rätt så perifer icke-fråga vi identifierat. Nja, det tycker jag nog inte. Det är trots allt pengar som lämnar våra gemensamt ägda företag. Då är det fullt rimligt att det finns klara, rättssäkra/opartiska principer rörande vilka föreningar/evenemang som får vad, hur mycket, varför och mot vilken motprestation. Det är heller inte orimligt att kräva att processerna som föregår besluten är transparenta.

Vårt huvudresultat – intrycket att bolagens sponsring nog är i behov av starkare uppstramning – stärks också av ett par revisorsgranskningar vi stötte på under arbetets gång. När externa revisionsbyråer granskat bolagens sponsringsverksamheter, är de ofta kritiska. Här är utdrag ur tre dylika granskningar som ger en fingervisning om att det finns behov av bättre reglering och kontroll över området:

Granskningen visar att policydokument från 2005 kring sponsring av kommunal verksamhet inte hålls levande. Någon uppföljning görs inte … Vår bedömning är att den interna kontrollen erfordrar väsentliga förbättringar  (Deloitte, granskning av kommun i Jämtlands län, 2017).

Vi bedömer att kommunstyrelsen inte fullt ut säkerställer att sponsring och marknadsföring hanteras ändamålsenligt och med tillräcklig intern kontroll. Detta grundar vi på följande. Det finns riktlinjer, men de är inte fullt ut politiskt beslutade och omfattar inte de kommunala bolagen … Återrapportering och uppföljning av avtal kan förtydligas. Vi rekommenderar att kommunövergripande riktlinjer utformas för sponsring och marknadsföring. Kommunstyrelsen bör även ta ställning till hur ärenden som gränsar till sponsring ska hanteras, som exempel kan nämnas borgen till föreningar och övriga förmåner som nedsatta hyror (PWC, granskning av småländsk kommun 2016).

Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att styrning och uppföljning av sponsring i kommunen inte är tillräcklig. Konstaterandet görs utifrån att kommunövergripande regler kring sponsring saknas samt att nuvarande handläggningsordning och kontoplan inte möjliggör en uppföljning av vare sig förekomsten eller den ekonomiska omfattningen av sponsring (PWC, granskning av kommun i Stockholms län, 2010).

Läs rapporten ”Hur regleras kommunala bolags möjligheter att sponsra?” via denna länk.

Referenser

Castillo, D. (2009). Statens förändrade gränser. En studie om sponsring, korruption och relationen till marknaden. Stockholm: Sociologiska institutionen.

Dahlström, C. och A. Sundell (2014). ”Göteborgsandan, korruption och opartiskhet i svenska kommuner”, i D. Karlsson and M. Gilljam (red), Svenska politiker: Om de folkvalda i riksdag, landsting och kommun. Stockholm: Santérus förlag.

ICAC (2006). Sponsorship in the public sector. Sydney: Independent Commission Against Corruption.

Kastberg, P. (2015). Kommunala aktiebolag – en handbok. Stockholm: Jure.

Statskontoret (2012). Köpta relationer – Om korruption i det kommunala Sverige. 2012:20.
Statskontoret.

 

2 thoughts on “Det offentliga som sponsor: hur regleras det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s