Den ideologiska spelplanen inför höstens riksdagsval

Detta inlägg är författat av Per Oleskog Tryggvason, doktorand vid instititionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

***

Idag släpper Valforskningsprogrammet rapporten Utvärdering av Sveriges Televisions valkompassfrågor 2018. I rapporten har vi på uppdrag av SVT analyserat ett stort antal politiska sak- och prioriteringsfrågor med syftet att ge ett underlag till vilka frågor som bäst särskiljer valmanskåren som helhet, samt vilka frågor som är bäst på att separera sympatisörer till ideologiskt närliggande partier. Resultaten i rapporten fungerar ibland som underlag till vilka frågor som inkluderas i SVT:s planerade valkompass. Rapporten bidrar också till att på ett systematiskt sätt kartlägga den svenska åsiktsrymden bland partiernas sympatisörer inför 2018 års riksdagval, något som är viktigt inte minst i planeringsarbetet med Valforskningsprogrammets stora väljarstudie i samband med 2018 års val. Rapporten kan laddas ner i sin helhet här.

I det här inlägget tänkte jag uppehålla mig vid en specifik del av rapporten som handlar om hur partiernas väljare spatialt placerar sig längs två flitigt använda och ständigt omdebatterade ideologiska dimensioner: vänster-höger och GAL/TAN.

Det svenska partisystemet är känt för att vänster-höger historiskt varit den klart starkaste polariserande faktorn. Under de senaste två decennierna har vi dock sett att frågor som rör migration, integration brott och straff fått en allt mer polariserande effekt på svenskarnas partipreferenser. Den här typen av frågor, tillsammans med frågor om miljö, brukar inom väljarforskningen kallas GAL/TAN[1].

I en del av rapporten undersöker vi möjligheten att reducera ner ett stort antal påståendefrågorna till två dimensioner. Vi finner då i linje med tidigare studier väljarnas åsiktssammansättning går att strukturera efter två dimensioner där den ena fångar upp frågor om migration, mångkultur, brott och straff samt miljöpolitik samt en som fångar upp frågor om skatter, välfärdsfrågor och arbetsrätt. För att på ett tillförlitligt sätt kunna skatta partiernas sympatisörer längs de två dimensionerna har vi skapat två standardiserade index där respektive dimensions frågor ingår. Frågorna som ingår i GAL/TAN indexet är de som laddar på faktor 1 i tabell 1 nedan, frågorna som ingår i vänster-höger indexet är de som laddar på faktor 2 i samma tabell. Med hjälp av de två indexen kan vi placera ut respektive partis sympatisör i den tvådimensionella åsiktsrymden.

Tabell 1 Faktoranalys av de 50 påståendefrågorna (faktorladdningar).

Källa: Medborgarpanelen ”Citizen Panel 28 – 2017”

Kommentar: Faktoranalys är en dimensionsreducerande teknik som syftar till att träffa en balans mellan enkelhet (få faktorer) och reproducerbarhet (att faktormodellen på ett tillfredsställande sätt kan återskapa den ursprungliga variationen i data). Faktoranalysen har genomförts med hjälp av kommandot factor i Stata 14SE. Resultaten som presenteras är resultatet av en serie analyser där frågor med variation som inte kan fångas upp av faktormodellen (hög uniquness) tagits bort, samtidigt som antalet dimensioner reducerats. Tabellen visar det sista steget av faktoranalysen. Faktorladdningarna är korrelationskoefficienter (Pearsons r) som visar korrelationen mellan de erhållna faktorerna och de ursprungliga sakfrågeåsikterna. I tabellen har alla faktorladdningar som är mindre än -.40 eller större än +.40 tagits med. För att justera  skevheter i urvalet så har analysen viktats efter hur urvalet röstade i riksdagsvalet 2014.

Figur 1 visar medelpositionen för respektive partis sympatisörer längs vänster höger och GAL/TAN. Storleken på respektive parti reflekterar partiets storlek i datamaterialet. Resultaten känns igen från tidigare teoretiska och empiriska placeringar av partiernas ideologiska placeringar. Vänsterpartiets och Feministiskt initiativs väljare hamnar till vänster, längst upp i den högra kvadraten vilket innebär att de placerar sig själv till vänster i vänster-högerfrågor och närmare GAL än TAN. I praktiken betyder det att de ställer sig skeptiska till förslag om en mer restriktiv migrationspolitik, införandet av tiggeriförbud, och är t.ex. mer positiva när det kommer till förslaget att införa miljözoner där biltrafik begränsas helt eller delvis. Miljöpartiets sympatisörer hamnar något längre till höger på vänster-högerskalan samtidigt som Socialdemokraternas potentiella väljare placeras ungefär mitt på GAL/TAN-axeln. Centerpartiets och Liberalernas väljare hamnar på samma horisontella position som Socialdemokraterna, men placerar sig klart mer till höger i vänster-högerfrågor. Kristdemokrater och Moderater befinner sig också klart till höger, men skiljer ut sig från de två andra allianssympatisörerna genom att vara betydligt mer TAN-vänliga. Sverigedemokraternas sympatisörer är det parti som är klart längst ner på GAL/TAN-axeln, men de ligger något till vänster om de fyra allianspartiernas sympatisörer.

Figur 1           Partiernas sympatisörers spatiala placering på sakfrågor som tillhör
vänster/högerdimensionen (x-axeln) och GAL/TAN (y-axeln).

Källa: Medborgarpanelen ”Citizen Panel 28 – 2017”

Kommentar: Figuren illusterar respektive partis (presumtiva) väljares spatiala position på vänster-höger dimensionen och GAL/TAN dimensionen. GAL/TAN indexet består av de 17 politiska förslag som laddade på faktor 1 i ovanstående faktoranalys, indexet är standardiserat att gå från 1-4, och har ett Cronachs alpha på .93. Vänster-höger indexet består av de sju frågorna som laddade på faktor 2 i den ovan diskuterade faktoranalysen. Indexet går också från 1-4 och har ett Cronachs alpha på .84 Storleken på respektive partis cirkel representerar partiernas storlek i urvalet efter viktning mot röstning i riksdagsvalet 2014.

Även om informationen i figur 1 ger en god bild av partiernas sympatisörers genomsnittliga placering längs vänster höger och GAL/TAN, så visar den inte hur spridningen ser ut inom respektive parti. Det kan exempelvis vara så att ett partis väljare befinner sig väldigt nära varandra längs vänster-höger axeln samtidigt som de är mer utspridda längs GAL/TAN och vise versa. I figur 2 illustreras därför hur samtliga svarande placerat sig på vänster-höger skala och GAL/TAN-skalan nedbrutet per parti.

Figur 2           Respondenternas spatiala placering på vänster-höger indexet (x-axeln) och GAL/TAN-indexet (y-axeln) nedbrutet per parti.

Källa: Medborgarpanelen ”Citizen Panel 28 – 2017”

Kommentar: Figuren illusterar samtliga respondenters spatiala position (nedbrutet per parti) längs vänster-höger dimensionen (x-axeln) och GAL/TAN dimensionen (y-axeln). Se tabellkommentaren i tabell 1 och figur 1 för utförlig information om indexkonstruktionerna. Observera att resultaten är oviktade och att partiernas interna storlek (antalet prickar per parti) representerar partiernas storlek i den oviktade datamängden. Praktiskt betyder detta att Vänsterpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ är överskattade samtidigt som samtidigt som Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna är underskattade. För mer detaljerad information av effekten av att vikta efter partival 2014 se tabell A.5a i appendix.

Resultaten i figur 2 ger en mer nyanserad bild av var partiernas sympatisörer befinner sig på den ideologiska spelplanen. Sympatisörer till Vänsterpartiet, Miljöparitet och Feministiskt Initiativ är relativt samlade och befinner sig framförallt i kvadraten längst upp till vänster. I praktiken betyder det att de placerar sig till vänster i sakfrågor som rör vänster-höger dimensionen så som skatter, verksamhetsform inom välfärden och arbetsrätt. Samtidigt är de mer negativa till förslag som exempelvis mer restriktiv migration och införandet av ett förbud mot tiggeri. Moderaterna och Kristdemokraternas väljare befinner sig däremot på diametralt motsatt sida, nere i den högra kvadraten. De placerar sig till höger i sakfrågor som rör vänster höger och är mer positiva till klassiska TAN-förslag. Centerpartiet och Liberalernas sympatisörer befinner sig relativt samlade, något till höger om origo.

De två partiers väljare som är minst sammanhållna och som dessutom spretar över vardera dimension, är Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas sympatisörer. Tabell 2 nedan visar cellprocenten för fördelningen mellan de fyra olika positionerna: Vänster/GAL, Höger/GAL; Vänster/TAN; Höger/TAN; bland Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaternas sympatisörer.

Sverigedemokraternas väljare är väl samlade längs GAL/TAN-axeln där de befinner sig längst ner på skalan då de bland annat är mycket positiva till förslag om en mer restriktiv migration, 97 procent av SD:s sympatisörer placerar sig i någondera TAN-kategori. Sverigedemokraternas väljare är däremot betydligt mer utspridda när det kommer till vänster-höger relaterade frågor. Det är visserligen en majoritet som hamnar till höger om mitten på vänster-högerindexet, men det är drygt 40 procent som hamnar till vänster

 

Tabell 2        Procentuell fördelning  av Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas sympatisörer längs vänster-höger, GAL/TAN

Kommentar: Antal svarande S=573, M=531, SD=325

Källa: Medborgarpanelen ”Citizen Panel 28 – 2017”

Ser vi istället till Socialdemokraternas sympatisörers placering kan vi observera ett snarlikt mönster. Skillnaden är dock att de S-sympatisörerna är väl samlade i vänster-högerfrågor, där 85 procent placerar sig till vänster om mitten. Det finns dock en betydligt större spridning längs GAL/TAN-axeln, dryga 40 procent hamnar i någon av TAN-kategorierna.

Den rumsliga spridningen hos partiernas sympatisörer är inte bara intressant ur ett akademiskt perspektiv, utan är också av stort intresse för hur partierna ska positionera sig och vilka frågor som de ska försöka få upp på den mediala agendan. Tidigare i år väckte både Socialdemokraternas  och Moderaternas  valstrategier stor uppmärksamhet då båda partierna utmålade varandra och Sverigedemokraterna till sina huvudsakliga politiska motståndare.

Sett till ovanstående analys är det högst begripligt att S och M pekat ut SD som huvudmotståndare då båda partierna – utifrån ett sakfrågeperspektiv – konkurrerar om SD:s väljare och vise versa. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna konkurrerar om väljarna i kvadraten längst ner till vänster, medans Moderaterna och Sverigedemokraterna konkurrerar om väljarna i kvadraten längst ner till höger. Utifrån den rumsliga uppdelningen finns det dock lite som pekar på att Socialdemokraterna och Moderaterna kommer lyckas att locka över röster från varandra. Deras väljare befinner sig helt enkelt på olika ideologiska platser, antingen längs vänster-höger dimensionen eller i GAL/TAN frågor.

Sett till de egna sympatisörernas rumsliga placering så har Moderaterna ett mer tacksamt utgångsläge jämfört med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Splittringen bland de socialdemokratiska väljarna i GAL/TAN-frågor gör att partiet har en svår balansgång framför sig. Man måste erhålla högt förtropende i TAN-relaterade frågor för att inte riskera att tappa väljare till Sverigedemokraterna, samtidigt som man riskerar att skrämma bort de väljare som är mer GAL-vänliga med en allt för TAN-fokuserad politik. Socialdemokraterna har därför allt att vinna på en valrörelse som handlarom klassiska vänster-högerfrågor där deras bas står enad. Samtidigt skulle en medial dagordning som fokuserar på vänster-högerfrågor så som skatter och vinster i välfärden ställa Sverigedemokraterna inför ett motsvarande dilemma då deras sympatisörera är djupt splittrade i vänster-höger frågor.

Moderaterna har utifrån det här perspektivet ett något enklare utgångsläge då deras sympatisörer är samlade i samma hörn. De riskerar alltså inte per automatik att skrämma bort sina väljare oavsett om det är TAN-frågor eller klassiska vänster-högerfrågor som blir dominerande i valrörelsen.

[1] (G)röna, (A)lternativa och (L)ibertära frågor å ena sidan och (T)raditionalistiska, (A)uktoritära och (N)ationalistiska