2014 gav ett nytt svenskt rekord i vallöftesgivande. Se listan här!

Detta inlägg är författat av Christian Björkdahl och Elin Naurin.

***

Valrörelser innebär diskussioner om vallöften. Som vallöftesforskare ligger vi dock ofta en mandatperiod efter den samhälleliga diskussionen. När vi studerar uppfyllande av vallöften koncentrerar vi oss på vallöften som givits tidigare mandatperioder, eftersom den nuvarande ännu inte är avslutad. Vi har därför än så länge inte data som kan slå fast hur många vallöften som uppfyllts sedan 2014-års val. Just nu är det istället en uppgift för medier och intresserade medborgare att ta sig an. Men vi kan hjälpa till i en sådan granskning genom att publicera vår lista över vilka vallöften som gavs av riksdagspartierna och FI i valmanifesten inför 2014 års val, och det gör vi i detta inlägg.*

Vallöfteslistan visar att tidigare decenniers ökning av vallöftesgivandet fortsatte även 2014. Vi hittar sammanlagt fler än 1800 vallöften i de svenska riksdagspartiernas valmanifest 2014. Det är faktiskt ett nytt svenskt rekord i vallöftesgivande. I ett tidigare inlägg har vi sammanfattat vallöftesgivandet under perioden 1991 – 2010. Mellan 1991 och 2014 ökade det antal vallöften som vi hittar i manifesten från 371 till 1848 löften.
Läs mer

Arbetsmarknadsintegration för utlandsfödda – är kontakter viktigare än utbildning?

Det här är ett inlägg av Anton Larsson och Anders Sundell, och bygger på Antons masteruppsats i statsvetenskap. Uppsatsen kan laddas ned här.

***

Sysselsättningen är hög i Sverige, men skillnader i arbetslöshet mellan invandrare och svenskfödda är stora. Att höja kompetensnivåerna bland utlandsfödda presenteras ofta som ett sätt för att lösa integrationsproblemen, och utbildning ses generellt som en förutsättning för att lyckas på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är dock högre bland högutbildade invandrare, än bland svenskfödda med samma utbildningsnivå. Varför verkar utbildning löna sig sämre för invandrare?

I debatter och ledarsidor pekas segregation ofta ut som en orsak till misslyckad arbetsmarknadsintegration. Anledningen sägs ofta vara brist på kontakter med svenskfödda, vilket gör det svårare att lära sig svenska och att få kontakter på arbetsmarknaden. Med hjälp av befolkningsdata över Jönköpings Län tittar vi närmare på sambandet mellan segregation, utbildning, och arbetsmarknadsintegration.

Läs mer

Löfven vs historien

Det finns en märklighet att rapportera. De flesta nyckelindikatorer som statsvetare använder i sina modeller för att förklara regeringsöverlevnad och stöd för sittande regeringar pekar tydligt i positiv riktning när det gäller fallet regeringen Löfven. SOM-institutets tidsserier skvallrar om att synen på den svenska ekonomin blivit klart mer positivt; en opinionsövervikt uppfattar sedan hösten 2017 den svenska ekonomin som bättre. Pessimismen som slog rot i samband med hösten 2015 har avtagit. Färre anser att utvecklingen i Sverige är på väg åt fel håll. Förtroendet för demokratin och samhällsinstitutioner har vänt uppåt, inklusive förtroendet för politiker. Och till råga på allt har regeringen Löfven dessutom relativt bra betyg bland väljarna: fler anser att regeringen sköter sina uppgifter bra (35 procent) än dåligt (28 procent).

reg

 

Dock. Opinionsmässigt går det som vi vet inte så bra för regeringen Löfven som det kanske borde göra givet vad vi vet om betydelsen av ekonomi, regeringsbetyg och den allmänna utvecklingen av opinionsklimatet (opinion mood). Figuren nedan visar hur opinionsstödet för sittande regeringspartier har utvecklats under mandatperioderna 1967-2018 (svart linje). Väntevärdet för en sittande regering i Sverige är att opinionsstödet slits ned till omkring 90 procent av det samlade röststödet i föregående val. Det kostar att regera. Inget konstigt med det. Litteraturen om cost of ruling talar sitt tydliga språk.

Den orangea linjen i diagrammet visar opinionsutvecklingen för Löfvens regering under den gångna mandatperioden, det vill säga det samlade stödet för S och MP i relation till utgångsläget, nämligen valresultatet i 2014 års val. Utvecklingen under det senaste året är särskilt atypiskt från ett historiskt mönster. Maj-mätningen från Sifo visar att regeringens opinionsstöd fallit brant under det sista året. Det har nötts ned till lägre än 80 procent av röststödet från valet 2014. Med tre månader kvar till slutdebatten i 2018 års valrörelse är trenden ingen vidare för en sittande regering med 77 procent av ingångsstödet.

lofven vs historien

Den intressanta frågan är således varför regeringen Löfven ännu inte har kunnat skördat några frukter av den starka ekonomiska utvecklingen och de relativt positiva signalerna från folkopinionen avseende klassiska nyckelindikatorer? Kan det vara så enkelt att när ekonomin går bra är det förtvivlat svårt att påverka valdebatten att handla om ekonomi? (I SOM-institutets mätningar landar kategorin ‘ekonomi’ först på 11:e plats på väljarnas dagordning).

Den minnesgode kommer ihåg att vi ställde samma fråga om ekonomins icke-betydelse för regeringsöverlevnad redan 2006 när Göran Persson trots en samhällsekonomi i zenit ändå lyckades förlora regeringsmakten till Fredrik Reinfeldts Allians för Sverige. Huvudförklaringen den gången var bland annat att Persson felbedömt kring vilka frågor valdebatten skulle komma att kretsa: jobb och sysselsättning. Vad hjälpte det att det var ordning och reda i en boomande ekonomi? Belöningen från väljarna uteblev.

Den ekonomiska röstningsteorin har inte firat några stora triumfer i fallet Sverige under 2000-talet. Ett annat exempel: Reinfeldt vann valet 2010 (+1,1 procentenheter) trots att den globala finanskrisen gravsatte så gott som alla sittande regeringar i omvärlden.

Kanske blir valet 2018 ytterligare ett fall som avviker från bestraffnings- och belöningsteorin att opinionsstödet för sittande regeringar slits ned snabbare i ekonomiskt dåliga tider och lite mindre snabbt i ekonomiskt goda tider? Noggranna analyser av våra stora valundersökningar som genomförs i samband med 2018 års val kommer såsmåningom att ge ett bra svar på denna fråga.

Demokrati för alla? Ny demokratirapport från V-Dem

Det här är ett gästinlägg av Anna Lührmann, Moa Olin och Staffan Lindberg, verksamma vid V-Deminstitutet, Göteborgs universitet.

***

I veckan släpptes en ny rapport från demokratiforskningsinstitutet Varieties of Democracy (V-Dem). I rapporten analyserar vi demokratins tillstånd och utveckling världen över. Rapporten är baserad på världens största dataset om demokrati, ett dataset som bygger på över 3000 experters bedömningar av 202 länder. I rapporten ser vi att den globala demokratinivån är hög, men att en försvagning av vissa viktiga demokratiska egenskaper är påtaglig. Denna autokratiseringstrend påverkar 2.5 miljarder människor.

Temat för årets demokratirapport är Demokrati för alla? Detta är av två anledningar, först och främst är medborgarna – så väl i som utanför det land de lever i – centrala för demokrati. Därför analyserar vi demokratinivåer dels genom att jämföra länders medelvärden, men också genom att vikta medelvärden mot ett lands population (figuren nedan).

Läs mer