Demokrati för alla? Ny demokratirapport från V-Dem

Det här är ett gästinlägg av Anna Lührmann, Moa Olin och Staffan Lindberg, verksamma vid V-Deminstitutet, Göteborgs universitet.

***

I veckan släpptes en ny rapport från demokratiforskningsinstitutet Varieties of Democracy (V-Dem). I rapporten analyserar vi demokratins tillstånd och utveckling världen över. Rapporten är baserad på världens största dataset om demokrati, ett dataset som bygger på över 3000 experters bedömningar av 202 länder. I rapporten ser vi att den globala demokratinivån är hög, men att en försvagning av vissa viktiga demokratiska egenskaper är påtaglig. Denna autokratiseringstrend påverkar 2.5 miljarder människor.

Temat för årets demokratirapport är Demokrati för alla? Detta är av två anledningar, först och främst är medborgarna – så väl i som utanför det land de lever i – centrala för demokrati. Därför analyserar vi demokratinivåer dels genom att jämföra länders medelvärden, men också genom att vikta medelvärden mot ett lands population (figuren nedan).

På detta sätt fångar vi bättre hur stor del av världens befolkning som faktiskt åtnjuter demokratiska fri- och rättigheter. I rapporten ser vi en autokratiseringstrend i ett stort antal länder, till exempel Brasilien, Indien, Ryssland, Turkiet, och USA. Totalt påverkas 2.5 miljarder människor av den här utvecklingen.

Fig_1_3

Antal länder med signifikant förändring på V-Dems index som mäter liberal demokrati från 1972 (till höger viktat mot population). I gröna länder stärks demokratin; i röda försvagas den.

Den andra anledningen är att en del grupper – däribland kvinnor, olika sociala grupper (så som religiösa eller etniska grupper), och socioekonomiskt utsatta – systematiskt missgynnas och exkluderas från politiskt inflytande och makt. Rapporten analyserar därför politiskt inflytande efter kön, social grupptillhörighet, och socio-ekonomisk status.

Å ena sidan ser vi att liberala demokratier är systematiskt bättre än andra typer av regimer vad gäller medborgares faktiska möjligheter att påverka politiska processer.

Å andra sidan är det tydligt att, även i demokratier, vissa grupper – kvinnor, minoriteter och ekonomiskt utsatta – är systematiskt utesluts från den poliska processen. Bara 15 procent av världens befolkning, eller 1.1 miljard människor, lever i ett samhälle där politisk makt är fördelat någorlunda jämlikt baserat på kön och socioekonomisk grupp.

Vidare ser vi att allt fler exkluderas från den politiska processen baserat på socioekonomisk status sedan 1970-talet. Mer än en fjärdedel av jordens befolkning, eller nära 2 miljarder människor, lever nu i länder där det blir allt svårare för samhällets fattigare grupper att få politiskt inflytande.

Sammanfattningsvis så fortsätter de demokratiska aspekter som är förknippade med val, kärnan i en demokrati, att förbättras. Men samtidigt försämras de aspekter som gör val i en demokrati meningsfulla. De senaste åren ser vi både bland demokratier och autokratier en tillbakagång i centrala demokratiaspekter, däribland en självständig media, yttrandefrihet och rättsstatsprinciper. Detta är självklart oroande då det är beståndsdelar som är avgörande för en vital och välfungerande demokrati.

Om V-Dem
Varieties of Democracy (V-Dem) är ett världsomspännande samarbete mellan mer än 3000 forskare och experter som har sitt huvudkontor på V-Deminstitutet vid Göteborgs universitet. Projektets ambition är att mäta demokrati från ett nytt flerdimensionellt perspektiv och producerar därför ett dataset som är det största och mest omfattande av sitt slag. Datasetet möjliggör en bred forskningsagenda med deskriptiva och nyanserade analyser av data som är jämförbara över tid och rum. V-Dem data är på väg att bli en av de främsta informationskällorna på demokrati och används av både forskare och internationella organisationer så som Världsbanken, Transparency International, UNDP, Europakommissionen, International IDEA samt många NGOs runt om i världen.

En tanke på “Demokrati för alla? Ny demokratirapport från V-Dem

  1. Först och främst bör man ställa sig frågan om ‘politiskt inflytande’ och demokrati är synonyma begrepp och om ‘politiskt inflytande och makt är synonyma begrepp?

    Politiskt inflytande kan semantiskt inte tolkas på annat sätt än att en social grupps problemformulering kan påverka den maktorienterade partipolitikens problemformulering. Och eftersom inte alla sociala grupper omfattas av relevant representation inom partipolitikens ramar och dessutom saknar legitim makt för egen problemformulering och problemlösning inom civilsamhällets ramar så kan det inte antas att demokrati (folkligt självstyre) föreligger – om man inte helt sonika stipulerar att demokrati är ett synonym för det partipolitiska majoritetsstyrets makt (med välkända, nutida, populistiska pöbelvälden som Ryssland, Turkiet, Venezuela, bl.a. som resultat). Dessutom finns det forskningsresultat som visar att partipolitikens (riksdagens/parlamentets) problemformulering och lösningsförslag inte korrelerar med medborgarnas (de sociala gruppernas) problemformulering och lösningsförslag.

    Dessutom borde maktaspekten i det politiska inflytandet vara irrelevant för demokratidefinitionen – om man inte fortfarande sitter fast i macchiavelliska maktresonomang som emanerar ur antagandet att folket måste styras i stället för antagandet om demokrati, folkligt självstyre.

    Demokrati för alla kan bara uppnås om civilsamhället skiljs från staten och folkligt självstyre organiseras på ett nytt sätt enligt ett generellt etiskt samhällskontrakt som även begränsar all makt samt lagfästs genom konstitutionen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s