Arbetsmarknadsintegration för utlandsfödda – är kontakter viktigare än utbildning?

Det här är ett inlägg av Anton Larsson och Anders Sundell, och bygger på Antons masteruppsats i statsvetenskap. Uppsatsen kan laddas ned här.

***

Sysselsättningen är hög i Sverige, men skillnader i arbetslöshet mellan invandrare och svenskfödda är stora. Att höja kompetensnivåerna bland utlandsfödda presenteras ofta som ett sätt för att lösa integrationsproblemen, och utbildning ses generellt som en förutsättning för att lyckas på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är dock högre bland högutbildade invandrare, än bland svenskfödda med samma utbildningsnivå. Varför verkar utbildning löna sig sämre för invandrare?

I debatter och ledarsidor pekas segregation ofta ut som en orsak till misslyckad arbetsmarknadsintegration. Anledningen sägs ofta vara brist på kontakter med svenskfödda, vilket gör det svårare att lära sig svenska och att få kontakter på arbetsmarknaden. Med hjälp av befolkningsdata över Jönköpings Län tittar vi närmare på sambandet mellan segregation, utbildning, och arbetsmarknadsintegration.

I analysen såg vi ett svagt positivt samband mellan segregation och arbetslöshet bland lågutbildade invandrare. Sambandet är inte heller statistiskt signifikant. Sannolikt beror detta på att, om man har en låg utbildning, så är det svårt att få ett jobb var man än bor. För de invandrare som högst har två år av eftergymnasiala studier är sambandet mellan segregation och arbetslöshet något starkare. Starkast är dock sambandet för de med minst tre år av universitetsstudier. Faktum är att, om vi kontrollerar för faktorer såsom hur länge man har bott i Sverige, i vilken del av världen man kommer ifrån, och hur många arbetsplatser det finns i närområdet, så kvarstår det bara ett signifikant samband mellan segregation och arbetslöshet bland högutbildade invandrare, men inte bland de lägre utbildningsgrupperna. Resultaten tyder på att segregation försvagar sambandet mellan utbildning och sysselsättning.

Frågan är vad det är med segregation som är särskilt negativt för invandrare med höga utbildningsnivåer. Kontakter med svenskfödda kan vara en förklaring, och möjligen är det så att det är särskilt viktigt att ha kontakter med svenskfödda om man söker jobb som kräver högre utbildningar. I grafen nedan analyserar vi sambandet mellan andelen utlandsfödda i området och en indikator på kontakter med infödda: andelen utlandsfödda som är gifta med svenskfödda. Varje prick är ett så kallat SAMS-område.

graf1Sambandet är starkt. I det mest segregerade området är närmare noll procent av de utlandsfödda gifta med svenskfödda. I de minst segregerade områdena är andelen närmare 80 procent. Bostadssegregationen åtföljs alltså av en sorts social segregation.

I den andra grafen visas arbetslösheten för utlandsfödda, uppdelat på utbildning och huruvida man är gift med en person född i Sverige eller utlandet.

Här ser vi flera intressanta resultat. För det första är arbetslösheten generellt sett lägre bland de som är gifta med svenskfödda. Det är till och med så att arbetslösheten är lägre bland de med låg utbildning som är gifta med svenskfödda, än bland de med högre utbildningar som är gifta med utlandsfödda. Bland de som är gifta med svenskfödda går arbetslösheten ner ju högre utbildningen är, vilket är förväntat när man jämför utbildningsgrupper. Om vi dock bara jämför de som är gifta med utlandsfödda ser vi att det inte är någon skillnad i arbetslöshet mellan de med medelhög utbildning och de med hög utbildning. Detta går att tolkas som att bristen på kontakter med svenskfödda försvagar sambandet mellan utbildning och arbetsmarknadsintegration.

graf2.png

Samtidigt är det svårt att avgöra vad som är hönan och ägget här. Troligen får utlandsfödda som arbetar fler möjligheter att komma i kontakt med svenskfödda, och att träffa en framtida svenskfödd partner.

Själva sambandet är dock intressant, och visar att brist på kontakter med svenskfödda kan vara en möjlig förklaring till skillnader i arbetslöshet mellan högutbildade invandrare och högutbildade svenskar. En arbetsmarknad som efterfrågar ”rätt” kontaktnät snarare än rätt kompetens kommer försvåra arbetsmarknadsintegrationen. Kanske måste vi minska de sociala barriärerna mellan invandrare och svenskfödda för att kompetenshöjande initiativ för invandrare ska öka sysselsättningen.

3 tankar om “Arbetsmarknadsintegration för utlandsfödda – är kontakter viktigare än utbildning?

  1. Men görs det någon uppdelning på var personer kommer ifrån i uppsatsen?

    Det bör vara en extremt hög korrelation mellan att bo i ett mer segregerat område och att komma från Mellanöstern/Afrika. Det bör även finnas en högre risk för den gruppen att besitta en flerårig utbildning men som ej anses vara relevant av arbetsgivare i Sverige.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s