Svenska folkets attityder till slöjförbud 2010-2017

Idag den 1 augusti 2018 inför Danmark ett förbud mot att bära plagg som täcker ansiktet på offentliga platser. Böter på 1000 Dkr väntar för de som bär huvor, masker, burka eller niqab såvida de inte bevistar en maskeradtillställning (?). Hur ser då den svenska opinionen på ett slöjförbud? Det finns faktiskt en kort tidsserie för denna opinion som jag hade anledning att kika lite närmare på under förmiddagen. Enligt SOM-institutets årligen återkommande undersökningar är svenska folket övervägande positiva till ett slöjförbud. Förslaget ”förbjuda ansiktstäckande slöja på offentlig plats” har vid varje tillfälle samlat ett flertal av de svarande i undersökningarna med balansmått mellan +15 och +41 under perioden 2010-2017.

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010-2017. Andelen som saknar uppfattning har varierat mellan 4-9 procent och är inte medräknat i procentbasen.

Under perioden 2010-2013 var det en svagt negativ trend i stödet för slöjförbud. Förändringen mellan 2015 och 2017 är stor. Andelen som tycker förslaget är bra ökade från 49 till 64 procent. Vi ser liknande förändringar för alla liknande indikatorer som rör invandring, flyktingmottagning, migration. Dessa opinionsförändringar tolkar vi som ett resultat av den nya mer restriktiva migrationspolitik som den svenska regeringen införde i november 2015 som ett svar på flyktingvågen från kriget i Syrien. Förändringar i förd regeringspolitik orsakade en opinionsförskjutning. Det var alltså inte tvärtom, att ett förändrat opinionstryck från svenska folket orsakade omläggning av politiken.

6 tankar om “Svenska folkets attityder till slöjförbud 2010-2017

  1. ”Förändringar i förd regeringspolitik orsakade en opinionsförskjutning. Det var alltså inte tvärtom, att ett förändrat opinionstryck från svenska folket orsakade omläggning av politiken.”

    Den slutsatsen kan man ju absolut inte dra, och det är direkt generande att du gör det så definitivt. En alternativ förklaring är att någonting hände i världen som både fick regeringen att byta politik och folks attityder att förändras. Vad detta något är kan man ju spekulera om, men ett rekordstort antal flyktingar ligger ju kanske nära till hands.

  2. Är det inte en minst lika trolig förklaring att förändringen i opinionen och den nya regeringspolitiken bägge har samma bakomliggande orsak?

    • Absolut. Vad jag menar är att ännu sent i oktober var flyktingopinionen i Sverige i sitt kanske mest positiva läge (Källa: SOM). Visst kan folket och eliten samtidigt ha påverkats av en exogen chock (flyktingkrisen). Men det kan också ha varit omläggningen av den förda flyktingpolitiken som katalyserade opinionsförändringen och på så sätt gjorde den möjlig. Det som talar för denna tolkning är ju att opinionsförändringen var så pass stor och gick så pass snabbt.

      • Det är en ganska avgörande skillnad mellan ”det kan också ha varit” och ”orsakade” som du ursprungligen skrev.

        ”Det som talar för denna tolkning är ju att opinionsförändringen var så pass stor och gick så pass snabbt.”

        Nej. Det som talar för att opinionen svängde är att världen förändrades. Din idé om regeringens inflytande på opinionen förefaller vara starkare än vad det finns belägg för. Finns det någon annan fråga där man skulle kunna hävda att regeringens ändrade inställning drastiskt flyttat opinionen? Om inte, hur kommer det sig att det är rimligt att anta att regeringen just blott i denna enda fråga haft denna starka påverkan?

      • Om folket och eliten exakt samtidigt drog samma slutsatser till följd av den utifrån kommande krisen de där veckorna i november 2015 så var i så fall eliten snabbare med policyförändring än vad attitydförändringarna i opinionen var (nu är ju vi inte så utrustade med dag-för-dagmätningar av opinionen under denna period, tyvärr). Att förändringar av förd politik har stor potential att trigga opinionsförändringar är inte särskilt långsökt i ljuset av hittillsvarande forskning; historiskt har folket tenderat att följa eliterna (partierna) och partier har haft en stark opinionsledande kraft (representation from above). Jämför lagstiftning som ofta har en stark och omedelbar effekt på normer och värderingar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s