Sverigedemokraternas stöd i städer och på landsbygden

De senaste åren har det talas allt mer om en växande politisk skiljelinje mellan stad och land i Sverige. I USA är den högst påtaglig. Stadsväljare stödjer i hög utsträckning Demokraterna, landsbygdsväljare republikanerna. Här i Sverige har diskussionen mest rört Sverigedemokraterna.

karta

Statsvetaren Erik Vestin skrev före valet en LO-rapport om just detta, och kom fram till att det finns en påtaglig skillnad i Sverigedemokraternas väljarstöd mellan stad och landsbygd, mätt framförallt på kommunnivå. SD går sämre i stadskommuner. Skillnaden har också blivit större och större fram till och med valet 2014.

Hur ser det då ut nu när vi har resultatet för 2018? Jag har kollat stödet i riksdagsvalet för Sverigedemokraterna och de andra partierna i landets ungefär 6000 valdistrikt. Kartan här ger en första bild. Ljusare gult betyder större stöd för SD, mörkare blått mindre. Vi ser att stödet är starkast i Skåne och svagast i Norrland; inga överraskningar där. Även om det är svårt att se ser det också blåare ut i storstadsregionerna (om sjöar och kuster ser konstiga ut beror det på att valdistrikten i Valmyndighetens data sträcker sig ut i vattnet).

Om man delar upp distrikten efter hur tätbefolkade de är (mätt som antal röstberättigade per kvadratkilometer) syns ett tydligt samband. Sverigedemokraterna fick lägre stöd i mer tätbefolkade distrikt.

scatter

Men är detta då bara ett annat sätt att visa kartan – SD går sämre i storstadsområdena och bättre i inlandet? Nej, faktiskt inte. Även om vi bara jämför distrikt inom kommuner – tätbefolkade Göteborgsdistrikt med glesbefolkade Göteborgsdistrikt osv – försvagas sambandet bara marginellt. I diagrammen visas jämförelsen uppdelat på län. I alla län lutar linjen nedåt, vilket betyder att stödet för SD är lägre i de mer tätbefolkade distrikten inom varje län, även om lutningen och höjden på linjen varierar något.

multiscatter

Analyser visar också att sambandet är starkare 2018 än 2014, och det är starkare för Sverigedemokraterna än för något annat parti. Näst starkast samband mellan befolkningstäthet och röststöd är det för Miljöpartiet, men då är mönstret det motsatta – partiet går bäst i stadsdistrikt.

Vad är då förklaringen? I sin rapport menar Erik Vestin att det inte verkar handla om ekonomi, att landsbygden skulle fått det så mycket sämre, en förklaring som ofta lyfts i det amerikanska fallet. Däremot skiljer sig inställningen till invandringen mycket åt – framförallt har stadsväljarna blivit mer positiva till invandring på senare år. Men vad den skillnaden beror på är inte så lätt att reda ut. Det kan både handla om hur åsikterna förändras för de som bor på olika ställen, och att man väljer att bosätta sig på ställen där folk har liknande värderingar.

Oavsett vilket så ser vi en tilltagande politisk sortering mellan städer och landsbygd. Väljare med olika ståndpunkter lär alltså mötas fysiskt mer sällan. Sannolikt leder det också till att vi får alltmer olika föreställningsvärldar, där olika grupper i samhället bor på olika ställen, umgås med olika människor, och har olika värderingar. Om man oroar sig för en ökande politisk polarisering ser det inte bra ut.

6 tankar om “Sverigedemokraternas stöd i städer och på landsbygden

  1. Hej!
    Jag undrar hur man får tag på datan som ligger till grund för analysen? Både befolkningsdatan (hur många som bor var) och hur olika kommuner/distrikt röstade.
    Är det möjligt för en privatperson att få tillgång till det eller krävs det att man är ansluten till behörig institution?

  2. Min spontana tanke är att det skulle kunna vara intressant att samköra befolkningstätheten med invandrartätheten. Att Sverigedemokraternas andel av valmanskåren är låg i en (tätbefolkad) stad som Malmö kan ju ha att göra med att ungefär hälften av befolkningen där, enligt uppgift, själva är invandrare eller har invandrarbakgrund. Vi vet att de flesta som kommer hit som flyktingar, när möjligheten bjuds, söker sig bort från landsbygd/glesbygd och mot större samhällen. Andelen invandrare i de tre storstäderna är större än på mindre orter. De välbärgade villaområdena i städerna, där vi kan förvänta oss finna en tämligen homogen andel etniska svenskar är glesare befolkade än de miljonprogramsområden där invandrare ofta trängs.

    Om, vilket det finns goda skäl att tro, invandrare och invandrares efterkommande i lägre utsträckning röstar på Sverigedemokraterna, så torde ju detta faktum kunna ge en stor del av förklaringen till varför röstningsmönstret ser ut som det gör.

    Som exempel kan ju nämnas att Sverigedemokraternas procentandel i valet till riksdagen i Malmö, som helhet där hälften av invånarna alltså har invandrarbakgrund, ligger på 16,8%. Det skulle kunna indikera att röstetalet för SD – bland etniska svenskar – skulle kunna ligga någonstans runt 30%, vilket i sin tur innebär att det ändå ser ut ungefär likadant som i de mindre orterna i Skåne. Mindre orter där invandrare och deras efterkommande har en lägre andel av valmanskåren.

  3. Kan inte detta helt enkelt förklaras av att ju större befolkningstäthet, desto fler personer med invandrarbakgrund?

    Sådana personer röstar väl förvisso på SD i större utsträckning än vad många tror, men ändå helt klart i lägre utsträckning än medelsvensson.

    • Hej, så är det, men det förklarar inte hela mönstret. Det går inte att se i de här graferna här men samma mönster gäller även de med ”svensk” bakgrund. Mycket handlar om att befolkningstäthet hänger ihop med så mycket annat, tex grad av utbildning, yrkessektor osv.

      /Anders

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s