Men hur uttrycker du dig?! Hur riksdagsledamöter talar om migration

Det här är ett gästinlägg av Petrus Olander och Eitan Tzelgov, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet respektive University of East Anglia.

***

I en nyligen publicerad artikel ställde vi oss samma fråga om riksdagsledamöter i allmänhet som Annie Lööf ställde till Jimmie Åkesson under partiledardebatten i SVT. Hur pratar ledamöterna om migration? Att undersöka tal snarare än exempelvis röstning har fördelen att medan svenska riksdagsledamöter i stort sett alltid följer partilinjen när det är dags att rösta har tidigare forskning visat att parlamentariker kan använda sina tal för att markera avstånd eller närhet till partiledning och sin valkrets. Genom att undersöka tal kan vi alltså förstå mer om hur åsikter inom partier ser ut.

För att besvara frågan sammanställde och analyserade vi alla tal i riksdagen som berörde migration mellan 2005 och 2016. Med hjälp av programmet Wordfish konstruerade vi en modell utifrån hur ofta olika ord använts i anföranden. Vi kunde då se att vissa tal använde en uppsättning ord, medan andra ofta använde andra typer av ord.

En grupp kallade vi Socio-ekonomiskt ansvar, med ord som jobb, ansvar, arbetsmarknad och etablering. Den andra kallar vi Kulturella skillnader, med ord som hatbrott, extremism, religion och demokrati. Och många tal föll någonstans mitt emellan, med ord från båda grupperna.

Ordanvändningen innebär i sig inte att talaren är positivt eller negativt inställd till migration. Någon som är negativt inställd till migration kan exempelvis argumentera att invandrare har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, och någon som är positivt inställd kan argumentera att skillnader berikar. Man kan därför hitta tal som hållits av företrädare får samtliga partier vid respektive ytterpunkt. Men medan anföranden från andra partier är ganska jämnt spridda mellan båda ytterpositionerna fokuserar Sverigedemokratiska ledamöter, och i någon mån Kristdemokrater, mer på kulturella skillnader.

När vi undersöker individuella ledamöter ser vi att de är spridda mellan de båda polerna, även om vi jämför ledamöter inom samma parti. Tidigare forskning har visat att politiker använder sina tal i parlament för att signalera att de företräder sina väljare, vilket i det svenska fallet främst är de som röstat på ledamoten i den egna valkretsen. Då det finns en hel del som skiljer exempelvis Malmö kommuns och Stockholms kommuns valkrets, har vi kunnat studera vilka faktorer på valkretsnivå som samvarierar med ledamöternas sätt att tala om migration. Baserat på tidigare forskning finner vi framförallt två faktorer på valkretsnivå som förefaller påverka hur ledamöterna talar, framgångar för Sverigedemokraterna, samt försämrade ekonomiska omständigheter.

Riksdagsledamöter från valkretsar där sverigedemokraterna varit mer framgångsrika håller oftare tal som fokuserar på kulturella skillnader. Det innebär alltså inte med nödvändighet att ledamöterna från andra partier pläderar för samma sakpolitiska åtgärder som Sverigedemokraterna eller är mer skeptiska till migration mer generellt, men att de oftare resonerar kring migration i termer av kulturella skillnader. Sverigedemokraternas framgångar kan därmed sägas ha haft en påverkan på hur ledamöter från andra partier talar om migration.

Den andra valkretsfaktorn som förefaller påverka är en sämre ekonomisk utveckling. Vi mäter ekonomisk utveckling på ett par olika sätt, så som medianinkomst, arbetslöshet och försörjningsstöd. Vad vi finner är att ledamöter från valkretsar med mindre gynnsam ekonomisk utveckling oftare håller tal som fokuserar på kulturella skillnader. Vidare finner vi att riksdagsledamöter från valkretsar där en sådan utveckling sammanfaller med en ökad andel utrikesfödda är än mer sannolika att fokusera på kulturella skillnader när de talar i frågor relaterade till migration.

Med utgångspunkt i tidigare forskning argumenterar vi för att våra resultat ger stöd åt åtminstone två slutsatser. Den första är att parlamentariker svarar upp på ekonomisk nedgång i valkretsen igenom att fokusera på kulturella skillnader relaterat till migration. Den andra är att påverkan och inflytande för ett nytt parti inte bara kommer igenom formella samarbeten eller inflytande utan igenom att andra partiers parlamentariker reagerar på konkurrensen. Sverigedemokraterna har i kraft av sitt väljarstöd haft inflytande över hur migrationsfrågor diskuteras i riksdagen.

 

 

En tanke på “Men hur uttrycker du dig?! Hur riksdagsledamöter talar om migration

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s