En valdag 2019 räcker gott

Den 14 december förkastade Sveriges riksdag talmannens andra förslag till statsminister. Stefan Löfven fick inte tillräckligt stöd för att kunna bilda en ny regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Exakt en månad tidigare var det Ulf Kristersson som inte fick de röster som krävdes för att få bilda en regering, som då skulle innefatta Moderaterna och Kristdemokraterna. För talmannen Andreas Norlén återstår nu blott två möjligheter att föreslå riksdagen en statsminister; om ytterligare två förslag till statsminister förkastas av riksdagen väntar därefter extra val inom 3 månader.

Sannolikheten för ett nytt val till riksdagen 2019 har därmed ökat. Även om en del politiska kommentatorer har förutspått att vinnare och förlorare i ett sådant val är det svårt att utläsa vad sådan tvärsäkerhet är baserad på. Det finns många osäkerhetsfaktorer att beakta, inte minst vad gäller valdeltagandet, och vår erfarenhet av extra val är knapp – i demokratisk tid har ett extra val till riksdagen endast ägt rum 1958. Men med tanke på att väljarbarometrarna inte har visat på några tydliga förändringar i opinionen efter höstens val är det inte givet att väljarna kommer lösa upp det rådande politiska läget.

ballot-1294935_1280

Extra val kan likväl bli en realitet. Efter att andra förslaget till statsminister hade fallit valde talmannen att träffa Valmyndigheten för att diskutera genomförandet av ett eventuellt nytt val till riksdagen. Då vi ändå kommer att bege oss till valurnorna den 26 maj för att lägga en röst i valet till Europaparlamentet finns möjligheten att på samma dag genomföra extra valet till riksdagen. Så skulle kunna ske om fjärde omröstningen om statsminister sker den 26 februari eller strax därefter. Till tidningen Fokus uppger dock Norlén att han inte ser någon möjlighet att förlänga processen så länge. Då beslutet om tidpunkt för omröstningar helt ligger i talmannens händer är det ett något besynnerligt uttalande.

Möjligen känner Norlén en press att öka tempot. Det går att argumentera för att han har tagit väl god tid på sig hittills och att exempelvis de olika sonderingsuppdragen kunde ha varit kortare. Å andra sidan har det politiska läget varit mycket låst och hade en enkel lösning stått till buds hade det säkerligen gått snabbare. Från att talmannen inledde sitt uppdrag att finna en ny statsminister till dess att andra förslaget prövades i riksdagen gick 78 dagar. Om det fjärde förslaget läggs den 26 februari innebär det att 74 dagar gått mellan förslag två och fyra, vilket alltså innebär en ökning i tempot.

Det går att även tänka sig en betydligt högre takt framöver: ett tredje förslag skulle kunna läggas i innan jul och ett fjärde i mellandagarna. Då ett extra val innebär ett stort åtagande skulle valadministrationen säkerligen behöva de 3 månader mellan sista omröstning och valdag som lagen medger. Det skulle innebära en valdag i slutet av mars 2019. Det vore dock ett väldigt forcerat tempo i förhållande till hur processen sett ut tidigare och följderna av besluten.

Ett mer tänkbart scenario vore en fjärde omröstning i mitten av januari och då valdag i mitten av april. Det skulle medföra att extra valets resultat knappt hunnit färdigställtas innan röstningen i EU-valet skulle ta vid. Dessutom skulle separata valdagar medföra ytterligare kostnader i form av utskick, bemanning av röstmottagningsställen och logistiska problem med lokaler och distribution av valsedlar och material. Till detta ska läggas risken att en och annan väljare inte uppskattar två valdagar så tätt inpå varandra och därför väljer att avstå att lägga sin röst. Allt detta för att möjligen få en ny regering på plats några veckor tidigare i en process som vid det laget kommer att ha tagit 8­­–9 månader.

Det ska nämnas att det finns en del mindre problem att hantera om de två valen ska genomföras samma dag. I Europaparlamentsval gäller som vid ordinarie riksdagsval att förtidsröstningen börjar tidigast 18 dagar före valdagen, men vid extra val får förtidsröstningen inledas tidigast 10 dagar före valdagen. Dessutom är öppettiderna i vallokaler på valdagen skilda: i riksdagsval ska de stänga klockan 20, medan de ska ha öppet till klockan 21 i EU-val. Sådana skillnader kan säkert förvirra en del väljare. Samtidigt ska det vägas mot de betydande nackdelarna med två valdagar. Om inte de politiska partierna kan lösa den rådande situationen och extra val är den enda utvägen finns det anledning för talmannen att tänka om – en valdag 2019 räcker gott.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s