Attityder till infrastruktur och politiskt förtroende i Göteborg

Det här blogginlägget bygger på kapitlet ”Västlänken – en fråga om förtroende” av Dennis Andersson, Henrik Oscarsson och Maria Solevid i boken Hemma Väst av Anders Carlander och Björn Rönnerstrand (red) från 2018. Inlägget lyfter fram några av resultaten från kapitlet med fokus på attityder till infrastrukturfrågor (särskilt Västlänken) och förtroende för politiker i Göteborg. Resultaten bygger på svar från den västsvenska SOM-undersökningen respektive SOM-undersökningen i Göteborg. Den som vill läsa kapitlet i sin helhet, se tabeller och figurer med resultatdetaljer samt alla referenser hittar det här.

I Göteborg har frågor kopplade till infrastruktur och trafik tydligt funnits på den lokala politiska agendan under åtminstone 10 år. Detta har manifesterats i ökat intresse för infrastrukturfrågor, fallan­de politikerförtroende, valfram­gångar för det lokala partiet Vägvalet (2010), en namn­insam­ling om att anordna folk­omröst­ning om trängsel­skatt följt av en nej-majo­ri­tet i folkomröstningen om trängselskatt i samband med valet 2014 och en svek­debatt när utfallet av omröstningen inte ledde till förändringar. I 2018 års val fick det nystartade partiet Demokraterna stor framgång med hela 17 procent av rösterna och 14 mandat i kommunfullmäktige. Ett av partiets mer uppmärksammade vallöften var att stoppa den redan påbörjade byggnationen av Väst­­­länken, det vill säga den del av det västsvenska paketet som inbegriper byg­gan­det av en tågtunnel under Göteborg. Den som följer lokala medier känner igen att frågor relaterade till Västlänken blivit mer frekvent förekommande och nästan dagligen tas upp i redaktionellt material eller på insändarsidor. Frågan rör minst sagt upp mycket känslor.

Tack vare den västsvenska SOM-undersökningen (1992-) och SOM-undersökningen i Göteborg (2016-) har vi möjlighet att mäta den lokala opinionen i infrastrukturfrågor samt systematiskt undersöka hur dessa attityder har utvecklats över tid. Följande tre resultat är mot denna bakgrund viktiga att kännedom om.

För det första bedömer göteborgare 2017 i högre grad än andra västragötalänningar att infrastruktur är en viktig lokal fråga eller samhällsproblem. Att nämna infrastrukturfrågor som viktigt samhällsproblem i Göteborg är också betydligt vanligare bland svarande som är negativt inställda till Västlänken jämfört med svarande som är positivt inställda.

För det andra har stödet för Västlänken tydligt minskat över tid: 2011-2013 uppmättes en positiv opinion, det vill säga det var en större andel som tyckte Västlänken var ett bra förslag än ett dåligt förslag. Från 2014 och framåt är det en negativ opinion med en större andel som anser Västlänken är ett dåligt förslag jämfört med bra förslag.

För det tredje är göteborgarnas förtroende för sina kommunpolitiker på ungefär samma nivå som det som brukar uppmätas för nationella respektive regionala politiker. Men förtroendet i Göteborg har minskat något över tid. Vad som är mer anmärkningsvärt är att det inte skedde någon återhämtning av förtroendenivån i samband med 2014 års val. Det betyder att den så kallade ”valårseffekten” – det empiriska fyndet från över 30 års SOM-undersökningar att medborgarna i samband med valår får lite högre politiskt förtroende – uteblev i Göteborg.

För att ytterligare fördjupa analysen visar figuren nedan sambandet mellan förtroende för kommunpolitiker och attityder till trängselskatt respektive Västlänken.

Figur 1 Effekter av politiskt förtroende på attityder till trängselskatt och Västlänken (logistiska effekter)

Kommentar: Figuren visar marginaleffekter av politiskt förtroende på inställningen till trängselskatt och Västlänken under åren 2006-2017. Den positiva lutningen betyder att personer som har högt förtroende över tid blivit mer positivt inställda. Frågorna som ställts lyder: Vilken är din åsikt om följande beslutade trafikåtgärder? Västlänken (tågtunnel under Göteborg) Trängselskatt I Göteborg. Frågan kodas 0=negativt inställd (mycket dåligt+ganska dåligt förslag) och 1=positivt inställd (mycket bra+ganska bra förslag). Resultaten är hämtade från två logistiska regressionsanalyser där utbildning, inkomstnivå, kön, vänster-höger och förtroende (lågt->högt) ingår. Källa: SOM-undersökningen i Göteborg 2016-2017 och den västsvenska SOM-undersökningen 2006-2017.

Figuren visar hur effekten av förtroendet för kommunens politiker över tid påverkar inställningen till de båda infrastrukturfrågorna. 2006 var skillnaden i inställning till trängselskatten och Västlänken mellan de med stort respektive litet förtroende för kommunpolitikerna så gott som icke-existerande. Idag ser vi att de som har starkt förtroende för Göteborgspolitikerna är mer positiva till både trängselskatt och Västlänken. Omvänt betyder det att de som har svagt förtroende för kommunalpolitikerna också ställer sig mer negativa till de båda infrastruktursatsningarna. Sammanfattningsvis påverkar politikerförtroendet inställningen till både trängselskatt och Västlänken i avsevärt större utsträckning idag än för 11 år sedan. Västlänken har tydligt blivit en fråga om förtroende och något som satt, och fortsättningsvis även sätter, stor press på den lokala demokratin i Göteborg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s