Kompisröstning i Eurovision Song Contest

Nästa helg går Europa till val, för att rösta fram ledamöter till Europaparlamentet. Men redan ikväll röstar många miljoner européer i Eurovisionfinalen. I röstningsmönstren avslöjas också en del om politiken.

Åren 2003 till 2014 gav Ukraina till exempel i genomsnitt 8,7 poäng (av maximala tolv) till Ryssland. Under 2014 invaderades Ukraina sedan av ryska styrkor, och i festivaler som ordnades 2016 och 2018 fick Ryssland 0 poäng av de Ukrainska jurygrupperna. 2017, när festivalen hölls i Kiev, fick den ryska artisten inte ens inresetillstånd.

Men jurygrupperna är inte de enda som bestämmer. 2016 gav de Ukrainska telefonröstarna sin tolva till Ryssland, trots att jurygruppen gav Ryssland noll poäng. En skillnad mellan ”folket” och ”eliten,” eller bara ett uttryck för att det finns många rysktalande i Ukraina?

I de tre senaste festivalerna har röster från folket på telefon och jurygrupper vägt lika tungt, och också särredovisats. Jag har tittat lite närmare på hur de här förhåller sig till varandra., de tre senaste åren. Tidigare forskning (jo faktiskt!) har visat att det förekommer mycket kompisröstande, och att den också är större i mer korrupta länder. Men det var före den här separeringen.

Till att börja med kan vi se att det finns ett samband mellan hur ett lands jurygrupp och dess folk dömer. Grafen visar att ju högre poäng jurygruppen delar ut till en låt, desto mer tycker telefonröstarna om den. Men sambandet är långt ifrån perfekt. Låtar som får tolvor av jurygrupperna får i snitt 6,29 poäng av samma lands telefonröstare.

bargraph

För att undersöka kompisröstning har jag delat in länderna i grupper efter språkfamilj. Svenskan, norskan och danskan tillhör (enligt en sajt jag hittade) den germanska familjen, tillsammans med bland annat engelskan och tyskan. Polska, ryska och många andra språk tillhör den slaviska familjen; franska, italienska och portugisiska den romanska. Även om det finns många andra sätt att fånga upp kulturell samhörighet kan det här vara ett.

Vi kan då se att jurygrupperna gav 28 procent av sina tolvor till länder i samma språkfamilj (hade det inte funnits någon påverkan borde det vara ungefär 16 procent). Men telefonrösterna gav 36 procent av sina telefonröster till låtar från länder i samma språkfamilj! Folket verkar alltså kompisrösta mer än jurygrupperna.

Ett annat sätt att uttrycka det är att jurygrupperna i genomsnitt ger 0,9 poäng mer till länder från samma språkfamilj, medan telefonröstarna ger sådana länder hela 1,4 poäng mer.

Det hela syns någorlunda om man jämför två nätverksdiagram, där relationer ritats ut efter hur länderna fördelat sina tolvor de senaste tre åren. En pil från till exempel Cypern till Grekland betyder att Cypern gett en tolva till Grekland. Man ser tydligare grupperingar från telefonrösterna, medan jurygrupperna fördelar sina röster lite mer oförutsägbart.

tele2
Vi ser att många av länderna på Balkan återfinns nere i högre hörnet, medan Sverige, Island och Danmark samlas uppe till höger. Norge har dock svikit den nordiska gemenskapen och gav två av tre tolvor till Litauen de senaste åren! Det är svårare att se liknande mönster när det gäller rösterna från jurygrupperna.

jury2
Kanske är det en indikation på att ”folket” är mer fäst vid kulturell samhörighet än en europeisk ”elit”, oavsett om det handlar om musik eller politik? Eller bara att musikerna i jurygrupperna lyssnar mer på melodin än språket?

En indikation kan man få om man tittar på Eurobarometers specialundersökning om det kulturella arvet i Europa, som gjordes 2017 (dock bara för EU-länder). En fråga där löd ”Det finns ingen gemensam europeisk kultur eftersom europeiska länder är för olika”. Mest höll man med om det påståendet i Lettland och Rumänien (69 respektive 67 procent) och minst höll man med om det i Sverige och Tyskland (båda 41 procent).

Om man samkör dessa siffror med röstningsmönstren ser man att kompisröstning är mer påtagligt i länder där många håller med om att det inte finns någon gemensam europeisk kultur, utan att skillnaderna mellan länderna är viktigare. Men denna effekt syns bara för telefonröster, inte jurygruppernas röstare.

Diskussionen om EU har på senare tid formulerats i termer av en strid mellan de som drar mot ett starkare EU-samarbete, främst Frankrikes president Macron, eller mer av nationell särart och självbestämmande, en linje som drivs bland annat av ungerns Victor Orban. Om rösterna ikväll faller ut enligt kulturella linjer kanske det kan ge en fingervisning om större strömningar, som kanske ger utslag också nästa vecka.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s