Ökat valdeltagande igen?

I år är det 25 år sedan svenska folket röstade ja till medlemskap i den Europeiska unionen med röstandelarna 52 mot 47. Medlemskapet i EU har i flera avseenden fått stor betydelse för svensk politik, men den betydelsen har inte återspeglats i den politiska debatten; de politiska partiernas och svensk medias intresse för EU har varit skralt. Inte heller svenska väljare har visat någon större entusiasm – i det första svenska valet till Europaparlamentet 1995 gick endast 41,6 procent av de röstberättigade till valurnorna. I de två därpå följande valen sjönk andelen röstande ytterligare och i valet 2004 hade Sverige det lägsta valdeltagandet med undantag för de då nyligen invalda EU-länderna. Det svenska valdeltagandet låg då även under nivån för EU i sin helhet. Detta trots att valdeltagandet i riksdagsval är internationellt sett högt.

Sedan dess har dock ett trendbrott skett: i 2009 års EU-val steg andelen röstande till 45,5 procent, vilket innebar en ökning med 7,6 procentenheter. För första gången ökade deltagandet i svenska EU-val och Sveriges valdeltagande nådde högre än valdeltagandet för EU totalt sett. I 2014 års val steg det svenska valdeltagandet med ytterligare 5,5 procentenheter till 51,1 procent. Det innebar ett nytt rekord och även det första svenska EU-valet där en majoritet av de röstberättigade nyttjade sin rösträtt.

Trots denna ökning är det betydligt färre som röstar i EU-val än i riksdagsval. Deltagandet är också mindre jämlikt. Det finns klara skillnader i valdeltagande mellan olika samhällsgrupper även i riksdagsval, men många av dessa skillnader är betydligt större i EU-val. Det märks exempelvis tydligt vad gäller utbildningsnivå: i EU-valet 2014 var benägenheten att rösta är nästan dubbelt så stor bland dem med eftergymnasial utbildning än bland dem med förgymnasial (71 jämfört med 38 procent). De röstande i EU-val skiljer sig därmed från de röstande i riksdagsval och de partier som är starka bland högutbildade tenderar att göra bättre ifrån sig i EU-val än i riksdagsval.

Vad kan vi då tro om valdeltagandet i årets val? Olika opinionsinstitut har kommit med olika förutsägelser. Via Europaportalen presenterades en Sifo-undersökning som sades tala för ett ”sensationellt lyft”, men i en uppföljande rapportering förutspåddes en mer modest om än tydlig uppgång.  Novus, å sin sida, tror att valdeltagandet kommer att sjunka.

Ser vi till omständigheterna kring årets val är det värt att notera att valdeltagandet generellt sett har ökat i svenska val på senare tid, så även i förra årets riksdagsval. Det talar för ett ökat deltagande också i årets EU-val. Å andra sidan drogs med all sannolikhet valdeltagandet i 2014 års EU-val upp av att det låg mindre än fyra månader före ett riksdagsval. Årets EU-val ligger istället efter ett riksdagsval, vilket kan befaras ha en dämpande effekt. Som Yogi Berra har konstaterat är det svårt att göra förutsägelser, särskilt om framtiden.

Men vi har även en del färska data att utgå ifrån. Den 8 maj inleddes förtidsröstningen i årets EU-val. På Valmyndighetens webbplats uppdateras dagligen antalet inkomna förtidsröster (se här). Det är dock många förtidsröstningslokaler och alla är inte flinka med inrapporteringen, vilket gör att det är en viss eftersläpning i siffrorna. Om vi ser till andelen röstande av det totala antalet röstberättigade fram till och med torsdagen den 16 maj kan vi se en tydlig ökning i förhållande till 2014 års val. Det kan inte uteslutas att detta beror på att en större andel förtidsröstande i år, men det sannolika är ändå att valdeltagandet kommer att öka i årets EU-val.

Lästips:

Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har tagit fram en rad faktablad inför EU-valet. Länk

Öhrvall, Richard (2015), Vilka valde att välja? Deltagandet i valen 2014, Demokratistatistik rapport 19, Stockholm: SCB. Länk

2 tankar om “Ökat valdeltagande igen?

  1. Hej,
    Hur ser du på att man m.h.a. lokala folkomröstningar i samband med större val ökar valdeltagandet? Nu i samband med EU-valet så har vi haft lokala omröstningar i tre av kommunerna (Svedala, Borgholm, Mörbylånga). Valdeltagandet i kommunerna har ökat med ca 20% gentemot i EU-valet 2014. Ökat valdeltagande är naturligtvis positivt, men kan det inte vara problematiskt om vissa kommuner ökar sitt valdeltagande genom denna typ av ”doping” som jag vill kalla det. Problematiken blir kanske mer uppenbar om en stor kommun som Stockholm ökar sitt valdeltagande från 50 till 70% mha en lokal folkomröstning. Då kommer dessa väljare att ha en mycket stor påverkan på landets valresultat. Jag menar att man därför inte bör planera in olika val på samma datum, även om det är ekonomiskt fördelaktigt.

    Statistiken i dess helhet:
    Kommun, VDT 2019, ökning mot 2014, placering 2019 (2014)
    Svedala, 68%, +21 p.e., 6 (130)
    Borgholm, 69%, +19 p.e., 4 (89)
    Mörbylånga, 71%, +19 p.e., 3 (61)

    • Hej!
      Du har helt rätt i att lokala folkomröstningar ofta ökar valdeltagandet i EU-val. Vi kan även se det på nationell nivå i de fall när länder valt att lägga andra val samtidigt som EU-valet.

      Det är en intressant tanke du väcker, men personligen ser jag inte det som något problem vare sig principiellt eller sett till faktiska utfall. Tvärtom tycker jag att kommuner bör nyttja dessa möjligheter att fråga medborgarna, givet att det finns behov av att inhämta sådan information.

      Hälsningar Richard

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s