Spridningen av ”alternativa nyheter” i sociala medier runt valet 2018

Det här är ett gästinlägg av Linn Sandberg, doktorand vid Institutt for medier og kommunikasjon, Universitetet i Oslo.

***

Det svenska riksdagsvalet 2018 väckte stort internationellt intresse och i synnerhet uppmärksammades desinformation och automatiserade konton som spred politiska budskap på sociala medier. Dessa konton attackerade liberala partier och etablerad media samt utryckte stöd för Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige. De länkade även till sajter som Samhällsnytt och Fria Tider. Innehåll som får stor spridning via sociala media (automatiserat eller ej), blir synligt för användare och kan leda till uppfattningen att den här typen av innehåll är mer allmänt accepterat än vad det i verkligheten är. I vilken utsträckning sociala medier möjliggör för vissa typer av politiska vinklingar att få större synlighet är därför relevant att undersöka.

I en nyligen publicerad studie i Statsvetenskaplig tidskrift, har jag tillsammans med min kollega Karoline Ihlebæk undersökt engagemanget på Facebook kring innehåll från så kallade alternativa medier på högerkanten runt det svenska riksdagsvalet 2018. Datamaterialet baseras på SVT:s insamling av länkdelningar på Facebook i samband med deras framtagning av Facebook-kartan. Vi undersökte antalet länkar som delades från dessa sajter jämfört med traditionell nyhetsmedia och engagemanget kring dessa länkar samt vilka politiska frågor som engagerade. Vi studerade också innehållet i de länkarna från de alternativa högersajterna med högst engagemang för att närmare undersöka typ av innehåll och vinklingar som väckt störst uppmärksamhet.

Vad är viktigt för att vara verkligt svensk?

Under årets traditionsenliga identitetsterapi i Almedalen lyftes åter frågorna om det finns ett vi, vad vi:et i så fall skulle kunna vara, om det är bra eller dåligt och i så fall hur, för vem och för vad?

De politiska eliterna må bedriva opinionsbildning i Almedalen i frågor om vad som kan anses definiera det svenska. Men vad tycker egentligen de många människorna? Genom stora slumpmässiga befolkningsurval kan vi som vanligt få en värdefull inblick i vad väljarna i samband med 2018 års riksdagsval anser är de viktigaste associationerna till ‘svensk’

I väljarforskarnas stora internationella samarbetsprojekt Comparative Study of Electoral Systems (CSES) genomförs stora väljarundersökningar i samband med allmänna val. I den senaste frågemodulen ”Democracy Divided”, som rullas ut i ett femtiotal länder under åren 2016-2020, används ett frågeinstrument som använts tidigare i flera stora internationella undersökningar (som t ex ISSP och Pew Global Survey). Dess syfte är att mäta uppfattningar om nationell identitet. Den svenska delstudien genomfördes i direkt anslutning till Riksdagsvalet i september 2018 inom ramen för den 28:e nationella Valundersökningen. I det här blogginlägget redovisas för första gången dessa resultat.