Bör bilden av en (generellt sett) självständig svensk förvaltning revideras?

Regeringen kan … styra hur myndigheterna ska arbeta. Men regeringen får aldrig styra över hur myndigheten använder lagarna. I många andra länder har ett statsråd makt att direkt ingripa i myndigheternas löpande arbete. I Sverige är det inte så. Detta brukar kallas att vi har förbud mot ministerstyre (regeringen.se)

Sverige beskrivs som ett land med förhållandevis självständiga myndigheter och därmed relativt lågpolitiserad förvaltning. Att ha en markerad bodelning mellan politik och förvaltning är en bra sak. Mycket tyder på att det följer en rad godsaker av att hålla politiker på armlängds avstånd från tjänstemännen, deras implementering av lagar liksom rekryteringen av dem (samt deras karriärmöjligheter i övrigt, se t.ex. Dahlström & Lapuente 2017). Länder som kännetecknas av lågpolitiserad och självständig förvaltning fungerar i regel bättre än länder präglade av motsatsen.

I det här inlägget ska jag försöka presentera en preliminär, lätt ofärdig tanke. Den går ut på att ifrågasätta bilden av Sverige som ett land där vi som regel har en tydligt markerad bodelning mellan politik och förvaltning. För att summera slutklämmen: Visst, i allt väsentligt är bilden korrekt när vi har blicken riktad mot den statliga nivån, och förhållandet mellan regering och myndigheter. Men, i en så ”bottentung” stat, så rejält decentraliserat land som Sverige trots allt är, pågår väldigt mycket av välfärdsstatens action på kommunnivån. Och här är intrycket att bodelningen mellan politik och förvaltning alls inte är lika skarp. För full transparens, poängen jag gör är rejält inspirerad av Olof Petersson, som för 20 år sedan slog fast att

[Kommunerna] saknar statsförvaltningens tradition av boskillnad mellan politik och förvaltning. [Betoningen] på flexibla och informella arbetsformer gör att rättssäkerhet och ansvarsutkrävande riskerar att hamna i andra hand

Den viktigaste slutsatsen? Att gränserna mellan politik och förvaltning är mer dimmiga och upplösta på lokalnivån jämfört med riksnivån är ur rättssäkerhets-, förtroende- och antikorruptionsperspektiv, mycket olyckligt. Läs mer

Riksdagsvalet på 4chan

Det här är ett gästinlägg av Emma Ricknell, doktorand vid Institutionen för statsvetenskap, Linnéuniversitetet.

***

I dagens fragmenterade medielandskap finns en snäv, krokig förgrening som leder till ett anonymt amerikanskt onlineforum vid namn 4chan. Där vistas en del svenskar, som tillsammans med miljoner andra månatliga besökare står för en ansenlig del av den onlinekultur som präglar hela internet, t.ex. i form av memes. För drygt ett år sedan haglade kommentarerna om Sverige in på /pol/, 4chans underforum för politik. Ett riksdagsval hade hållits. Den här texten handlar om /pol/ i kontexten riksdagsvalet 2018, ett ämne jag försökt behandla i en text publicerad i Statsvetenskaplig tidskrift. Jag börjar i änden vilka politiska partier som främst engagerade i de hundratals val-relaterade diskussionstrådar som lades upp på /pol/ där studien tar vid, i november 2017, och fram till valet.

För den som har den minsta insikt i vilka slags diskussioner som förs på /pol/ är det föga överraskande att fokus koncentrerades till partier på den yttersta högerkanten. Sverigedemokraterna (SD) var det parti som nämndes oftast och i mest positiv bemärkelse jämfört med andra. Alternativ för Sverige (AfS) gjorde dock en stark avslutning när det gäller engagemang: med kulmen i dagarna precis före och efter valdagen, då över 10,000 kommentarer om det svenska valet strömmade in, nämndes AfS nästan lika många gånger som samtliga övriga partier sammanlagt, minus SD. Ett oproportionerligt stort intresse med tanke på att partiet mottog enbart drygt 20,000 riksdagsröster (0,31%). Även Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) engagerade i början av perioden, men hamnade i skymundan när AfS äntrade scenen.

Läs mer