Ger ordnade diskussioner i skolan goda demokrater? Resultat från ett experiment

Det här är ett gästinlägg av Mikael Persson, Klas Andersson, Pär Zetterberg, Joakim Ekman och Simon Lundin.

***

Att utbildningstyp och utbildningsnivå samvarierar med en mängd olika faktorer som vi statsvetare intresserar oss för har länge varit känt. Tidigare inlägg här på Politologerna behandlar exempelvis hur sambandet mellan utbildning och politiskt deltagande ser ut och huruvida gymnasieskolan bidrar till att öka eller minska den politiska ojämlikheten. Se gärna forskningsöversikten som några av oss skrev i samband med detta projekt för en utförlig genomgång om teorier och forskningsläget kring kopplingen mellan utbildning och demokratiska färdigheter.

I detta inlägg tänkte vi istället titta närmare på en annan aspekt av utbildning, nämligen undervisningsformen, och hur den påverkar utvecklingen av elevernas demokratiska kompetenser och förutsättningar för demokratiskt deltagande.

Inlägget bygger på resultaten från ett fältexperiment som vi genomförde i 59 gymnasieklasser under läsåret 2015/2016. Resultaten är sedan tidigare publicerade och kan läsas i sin helhet här. Vi undersöker om elevers demokratiska kompetenser Läs mer

Ger skolval ett högre valdeltagande?

Detta inlägg är samförfattat av Richard Öhrvall och Sven Oskarsson

I samband med allmänna val brukar en lång rad svenska skolor ge sina studenter möjligheten att i ett skolval lägga en röst på något politiskt parti. Tanken är att dessa skolval så långt möjligt ska likna riktiga val: med valsedlar, valbås och valurnor. Dessutom arrangeras i anslutning till skolvalen ofta debatter där partiernas ungdomsförbund bjuds in till skolorna.

Skolval förekommer inte bara i Sverige, utan i ett stort antal länder runt om i världen. Norge har den längsta traditionen av att anordna skolval och där får valens resultat stor massmedial uppmärksamhet. Det har sin förklaring i att resultaten presenteras innan Läs mer