Ger skolval ett högre valdeltagande?

Detta inlägg är samförfattat av Richard Öhrvall och Sven Oskarsson

I samband med allmänna val brukar en lång rad svenska skolor ge sina studenter möjligheten att i ett skolval lägga en röst på något politiskt parti. Tanken är att dessa skolval så långt möjligt ska likna riktiga val: med valsedlar, valbås och valurnor. Dessutom arrangeras i anslutning till skolvalen ofta debatter där partiernas ungdomsförbund bjuds in till skolorna.

Skolval förekommer inte bara i Sverige, utan i ett stort antal länder runt om i världen. Norge har den längsta traditionen av att anordna skolval och där får valens resultat stor massmedial uppmärksamhet. Det har sin förklaring i att resultaten presenteras innan den nationella valdagen och det finns analyser som visar att skolvalen kan ge en fingervisning om utfallet i det riktiga valet.

Genom skolval kan unga personer, som i de flesta fall ännu inte nått rösträttsåldern, få information om partiernas ståndpunkter och även en möjlighet att rösta under omständigheter som till det yttre liknar dem i riktiga val. Man kan tänka sig att skolval på så vis förser unga personer med kunskaper och självförtroende, som i sin tur kan öka deras deltagande i framtida val och även göra deltagandet mer jämlikt. Det finns dock inte någon tidigare studie av om skolval faktiskt leder till högre valdeltagande i riktiga val. I en ny artikel tar vi oss an den frågan genom att studera om erfarenheten av att ha gått på en gymnasieskola som anordnat skolval ökar sannolikheten att rösta i senare val.

Vår studie baseras på registerdata avseende samtliga röstberättigade i 2010 års riksdagsval och 2009 års Europaparlamentsval. Det ger oss möjlighet att studera ett val med högt (84,6%) och ett med lågt (45,5%) deltagande. De registerdata vi använder oss av ger oss information om valdeltagande, inte bara avseende gymnasiestudenter utan även avseende deras föräldrar. Dessutom kopplar vi det materialet till annan registerdata, vilket ger oss omfattande information på både individ- och skolnivå, bland annat vad gäller kön, ålder, födelseland, utbildningsnivå och gymnasieprogram.

grundmodeller

Vi finner att studenter som gick på en gymnasieskola som anordnade ett skolval röstade i något högre grad än de som gick på en skola som inte hade något skolval (skillnaden är bara 0,9 procentenheter). De skolor som anordnar skolval utgör dock inte ett slumpmässigt urval av samtliga skolor, utan de har en lite annorlunda elevsammansättning. När vi kontrollerar för sådana skillnader på individ- och skolnivå finner vi inte längre några skillnader i valdeltagande (se Figur 1).

Det går att tänka sig att skolval ändå verkar utjämnande genom att lyfta valdeltagandet bland dem med sämst förutsättningar. För att se om så är fallet har vi delat upp vårt material i fyra grupper (kvartiler) beroende på studenternas socioekonomiska bakgrund, men inte heller då finner vi några skillnader i valdeltagande (se Figur 2).

kvartiler

Våra resultat tyder alltså på att skolval inte ger ett högre valdeltagande i följande val. Den slutsatsen håller även när vi studerar kort- och långsiktiga effekter och när vi studerar deltagande i Europaparlamentsvalet 2009 – ett val med betydligt mindre andel röstande. Även om designen på vår studie inte låter oss dra några skarpa slutsatser vad gäller kausalitet menar vi ändå att kvaliteten och storleken på det datamaterial vi använder oss av gör att vi borde ha funnit en effekt ifall en sådan funnits.

Samtidigt är det möjligt att skolval i länder med andra valsystem eller skolval genomförda på andra sätt – exempelvis med ett mer omfattande program eller riktat till än yngre studenter – skulle kunna ha en effekt på valdeltagandet. Det finns även studier som visar att skolval kan ha andra effekter, exempelvis på elevers kunskaper och politiska självförtroende. Vi förespråkar därför inte att skolor ska avstå från att anordna skolval. Våra resultat visar endast att skolval inte tycks påverka studenters framtida valdeltagande.

Källor:
Öhrvall, Richard och Sven Oskarsson (2019) “Practice makes voters? Effects of student mock elections on turnout”, Politicshttps://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0263395719875110

Öhrvall, Richard och Sven Oskarsson (2018) “Practice makes voters? Effects of student mock elections on turnout”, IFN working paper nr 1258. https://www.ifn.se/publikationer/working_papers/2018/1258

2 tankar om “Ger skolval ett högre valdeltagande?

  1. Hur påverkar skolvalen förstagångsväljarnas awareness set med tanke på att bara de partier som redan är invalda bjuds in till skolorna (det Anna Ekström kallade ”objektiva grunder”) av rektorerna?
    Finns det i så fall en risk att skolvalen bidrar till att permanenta partistrukturen så som man kan befara att medierapporteringen i valtider gör?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s