Ger ordnade diskussioner i skolan goda demokrater? Resultat från ett experiment

Det här är ett gästinlägg av Mikael Persson, Klas Andersson, Pär Zetterberg, Joakim Ekman och Simon Lundin.

***

Att utbildningstyp och utbildningsnivå samvarierar med en mängd olika faktorer som vi statsvetare intresserar oss för har länge varit känt. Tidigare inlägg här på Politologerna behandlar exempelvis hur sambandet mellan utbildning och politiskt deltagande ser ut och huruvida gymnasieskolan bidrar till att öka eller minska den politiska ojämlikheten. Se gärna forskningsöversikten som några av oss skrev i samband med detta projekt för en utförlig genomgång om teorier och forskningsläget kring kopplingen mellan utbildning och demokratiska färdigheter.

I detta inlägg tänkte vi istället titta närmare på en annan aspekt av utbildning, nämligen undervisningsformen, och hur den påverkar utvecklingen av elevernas demokratiska kompetenser och förutsättningar för demokratiskt deltagande.

Inlägget bygger på resultaten från ett fältexperiment som vi genomförde i 59 gymnasieklasser under läsåret 2015/2016. Resultaten är sedan tidigare publicerade och kan läsas i sin helhet här. Vi undersöker om elevers demokratiska kompetenser utvecklas bättre om samhällskunskapsundervisningen genomförs med deliberativa undervisningsmetoder jämfört med mer traditionellt lärarcentrerade metoder.

Deliberativ undervisning kan beskrivas som undervisning där diskussioner mellan elever är i fokus. Diskussionerna ska präglas av öppenhet och eleverna ska tillåtas presentera sina olika åsikter och reflektera kring de argument som klasskamraterna lägger fram. Slutligen ska gruppen sträva efter att uppnå enighet, eller i alla fall att enas kring vad de är oense om.

Förespråkare av denna typ av undervisning menar att sådana diskussioner inte bara leder till att eleverna får en bättre förståelse för ämnet de diskuterar utan att det också bidrar till att öka deras demokratiska kompetenser och respekt för demokratiska värden. Förenklat kan man säga att idén bygger på att elever som deltar i denna typ av resonerande samtal bland annat utvecklar en större tolerans för andra, får större förtroende för den demokratiska processen och ett ökat intresse för politik i stort.

Tidigare studier som använder experiment för att undersöka kopplingen mellan deliberativa insatser och elevers utveckling av politisk kunskap och deltagande finner generellt positiva samband. Dock bygger dessa experiment ofta på ett litet urval elever eller interventioner som genomförts under en kort tid, vilket gör bevisen något osäkra.

I vårt fältexperiment rekryterades därför ett stort antal gymnasieklasser som alla fick följa en sju lektioner lång studieplan i samhällskunskap för att testa sambandet i större (och längre) skala. Under läsåret deltog 25 gymnasieskolor i Västsverige och studien genomfördes i 59 klasser med 36 lärare och 1 283 elever. Vilket gör experimentet till det största som genomförts för att undersöka dessa effekter i en skolmiljö. Varje klass blev slumpmässigt tilldelade en studieplan och tillhörande studiematerial som antingen baserades på deliberativa eller traditionellt lärarcentrerade undervisningsmetoder.

Innehållsmässigt var studiematerialet likvärdigt för de två grupperna och endast formen för undervisningen skiljde sig åt. För att hantera att olika gymnasieskolor använder olika läroböcker tog vi inte bara fram nya uppgifter för eleverna att lösa utan också två egenförfattade lärobokskapitel. Studiematerialet omfattade undervisning om de mänskliga rättigheterna och demokratiskt beslutsfattande. Lärarna fick också instruktioner kring hur lektionerna skulle genomföras i enlighet med deras tilldelade undervisningsform.

Som mått på elevernas demokratiska kompetens används fyra faktorer som är kända för att förbättra förutsättningar för demokratisk deltagande: Politisk kunskap, politiskt intresse, hur ofta de diskuterar politik och deras demokratiska värderingar. Dessa faktorer mättes via anonyma enkäter som eleverna fick besvara före, precis efter avslutat experimentet och i slutet av läsåret.

Så, vad blev resultatet? Faktum är att vi fann mycket små skillnader mellan de elever som fick deliberativ undervisning jämfört med de som fick en traditionellt lärarcentrerad undervisning. För alla våra fyra mått är de beräknade effekterna nära noll och inte statistiskt signifikanta i våra analyser. Detta gäller både när vi tittar på elevernas resultat direkt efter experiment och i slutet av läsåret med ett mindre undantag. För elevernas politiska kunskap i slutet av läsåret tyder resultaten på att den deliberativa undervisningen kan ha haft viss positiv effekt, även om inte heller den är statistiskt signifikant.

Sammanfattningsvis hittar vi i detta experiment inte några övertygande bevis för att en deliberativ undervisningsform i samhällskunskapen i genomsnitt bidrar till att öka elevers demokratiska kompetenser. Det ska dock understrykas att vår studie inte kan utesluta att en sådan effekt finns. Den skulle exempelvis kunna uppstå först efter fler än sju lektionstillfällen eller bara uppstår för vissa grupper av elever men inte upptäcks när alla elever analyseras tillsammans. För att undersöka detta krävs mer forskning!

En tanke på “Ger ordnade diskussioner i skolan goda demokrater? Resultat från ett experiment

  1. Hur kan man ens komma på idén att tillmäta den deliberativa undervisningen något större värde i sammanhanget? Åtminstone om man är medveten om Dan Kahans forskning om politiskt tänkande, den välkända Dunning-Kruger effekten, bekräftelsebiasernas dominans i olika ställningstaganden samt framför allt det välkända och vetenskapligt bevisade faktumet att människans intellekt, samt analys- och beslutsförmåga, inte är fullt utvecklat förrän i 25-årsåldern?

    Jörgen Trauner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s