Väljarideologi 1982-2018

Det här inlägget har samförfattats av
JAKOB AHLBOM och HENRIK EKENGREN OSCARSSON

 

Ideologiska orienteringar är en central drivkraft bakom valet av parti. Ofta räcker det att använda sig av några väl utvalda indikatorer på sakfrågeåsikter eller ideologi för att nå anständig förklaringskraft i modeller för partival. Vänster-högeridentifikation — var väljare själva placerar sig längs en skala från vänster till höger — är ett bra exempel. Finge en väljarforskare ställa endast en enda fråga för att sedan försöka gissa partivalet så skulle valet falla på en fråga om vänster och höger.

img_0501Problemet med ”superdimensionen” vänster-höger är att dess substantiella innehåll förändras över tid. Som spatiala metaforer duger etiketterna vänster och höger utmärkt för att väljare ska kunna orientera sig i den politiska rymden. Men för att undersöka ideologisk förändring över tid behövs kompletteringar. I det här blogginlägget redovisar vi några godbitar från en nysläppt 94-sidig rapport från Valforskningsprogrammet som handlar om den svenska väljarkårens ideologiska utveckling under nästan fyrtio år. Vi tror och hoppas att denna matnyttiga rapport fungerar som en bra aptitretare för alla som bättre vill förstå politisk och samhällelig utveckling i Sverige.

Framtida samhällen

Sedan 1982 har de svarande i de svenska Valundersökningarna fått ta ställning till olika förslag om satsningar på framtida samhällen genom att betygsätta dem på en skala från 0 ”Mycket dåligt förslag” till 10 ”Mycket bra förslag”. Frågeinstrumenten syftar ytterst till att fånga in djupare liggande ideologiska övertygelser som förväntas vara mer stabila och grundläggande än inställning i dagsaktuella sakfrågor. Attityder till framtida samhällen har utförligt analyserats tillsammans med partival i ett stort antal publikationer från Valforskningsprogrammet. Men resultaten har tidigare inte sammanställts på ett samlat sätt. Vi vill gärna bidra till att göra dessa data mer kända och mer använda.

I den samlade figuren nedan visas fördelning och medeltal för samtliga förslag om framtida samhällen som de svarande i 2014 och 2018 års Valundersökningar fått ta ställning till. Förslagen redovisas efter popularitetsordning från minst populärt (kristna värden) till mest populärt (jämställdhet). De exakta formuleringarna framgår av figur 1.

Figur 1
Väljarnas inställning till framtida samhällen, 2014 och 2018 (fördelningar och medelvärden).

nya.png

Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 2014 och 2018.

Urvalet av förslag är som alltid i de här sammanhangen en svår kompromiss mellan ibland motstridiga önskemål, som till exempel att inte bryta gamla tidsserier, erfarenheter av hur väl indikatorerna fungerat i tidigare analyser, möjligheter att göra internationella jämförelser eller bygga fungerande åsiktsindex, och målsättningen att försöka fånga in väsentlig variation i åsiktsrymderna för att kunna förklara varför just 2018 års val gick som det gick. I tillägg är utrymmet kraftigt begränsat och föranleder plågsamma prioriteringar.

Som vanligt är det jämförelser över tid och mellan olika väljargrupper som är mest spännande. I rapporten har vi tagit fram figurer över trender och skillnader mellan olika väljargrupper för var och en av de föreslagna framtida samhällena. Låt oss ge några exempel genom att visa ett par sammanfattande figurer. Kom ihåg: 0 är ”mycket dåligt förslag” och 10 är ”mycket bra förslag”.

De mest anmärkningsvärda trenderna över tid är det minskade stödet för ett samhälle som stärker familjens ställning, svenska värden och kristna värden, det vill säga idéer om det goda samhället som är lättast att associera till konservatism och nationalism. För dessa värden handlar förändringen över tid om en förskjutning som motsvarar två enheter på den elvagradiga skalan. Lägg dock märke till trendbrottet mellan 2014 och 2018. Svenska värden och familjens ställning kan vara på väg tillbaka efter en mycket stor nedgång under 1991-2014. Även inställning till ett samhälle med mer lag och ordning har genomgått en stor förändring mellan 2014 och 2018. I så fall en konservativ backlash i väljarkåren.

Två framtida samhällen som är intimt förknippade med vänster-högerkonflikten — socialistiskt samhälle respektive ett samhälle med mer privat företagsamhet och marknadsekonomi — visar en tydlig konvergens över tid. Socialism är inte lika illa omtyckt idag som 1982 och marknadsekonomi inte lika populärt idag som 1982. Rörelserna mot ”mitten” av skalan är lite av en överraskning och kan ha flera orsaker. Väljarkårens konvergens är möjligen ett uttryck för avideologisering, en svalare konflikt i klassiska motsättningen mellan socialism och marknadsekonomi. Nya generationer av väljare kanske inte heller är lika bekanta med grundkonflikter om statlig intervention. Fler ingående analyser behöver göras för att lära mer.

Mångkultur och HBT-rättigheter hör till de saker som blivit mer populära under perioden fram till 2014 men där utvecklingen tycks ha brutits mellan 2014 och 2018. Trendbrottet har vi tidigare kunnat se i andra undersökningsserier, bland annat från SOM-institutet. Valundersökningarna bekräftar att väljarnas syn på saker som mångkultur, internationalism och HBT-rättigheter blivit klart mer negativ efter hösten 2015. En del men långt ifrån allt av rekylen i de här tidsserierna vet vi har med byte av datainsamlingsmetod (från besöksintervjuer till enkäter) att göra (eftersom intervjuer ger utrymme för s k social satisficing-effekter) men det förändrar inte huvudslutsatsen: väljarkåren har blivit mindre positiv till mångkultur, internationalism och HBT-rättigheter mellan 2014 och 2018.

Figur 2
Väljarnas bedömningar av framtida samhällen 1982-2018 (medeltal)

Källa: Valforskningsprogrammet, svenska Valundersökningar 1982-2018.

I slutet av 1980-talet fanns en positiv inställning till satsningar på ett miljövänligt samhälle. Men miljön föll tillbaka under hela 1990-talet och nådde sin bottennotering vid 2006 års val. Därefter har en återhämtning skett.

Ökad partipolitisk konflikt i frågor som inte är vänster-höger

Ideologiska konjunkturer är en sak. Väljarkåren som helhet kan som vi sett genomgå gradvisa positionsförskjutningar över tid. Men låt oss ta analysen vidare. Nästa steg handlar om ideologiernas strukturerande kraft, det vill säga hur betydelsefulla de är för människors politiska beteende.

Utan tvekan är den partipolitiska konflikten mellan vänster-höger fortfarande stark. Det syns i en alltjämt mkt stark samvariation mellan inställning till marknadsekonomi och valet av parti (eta), i figuren nedan markerad med rosa färg. Även här bekräftar Valundersökningarna vad vi kunnat finna i tidigare analyser av styrkan i vänster-högerdimensionen. Dess strukturerande kraft är fortfarande lika stark som tidigare. Men den har fått sällskap.

Figur 3 visar hur ett mycket stort antal andra frågor som har med framtida samhällen att göra har blivit mer politiserade i den meningen att det statistiskt finns en allt starkare korrelation mellan åsikt och partival idag än vad det gjort tidigare. Vårt mått på graden av partipolitisering (eta) visar i vilken utsträckning partiernas väljare sorterar ut sig efter grundläggande inställning till de olika framtida samhällena. Oavsett om vi talar om mångkultur, svenska värden, internationalism, lag och ordning, familjens ställning eller jämställdhet mellan män och kvinnor har dessa ideologiskt grundläggande frågor fått ett avsevärt starkare inflytande för valet av parti.

Figur 3
Samvariation (eta) mellan inställning till framtida samhällen och partival.

Källa: Valforskningsprogrammet: Svenska valundersökningar 1982-2018. Eta är ett korrelationsmått som varierar mellan 0 och 1. Eta beräknas med hjälp av en variansanalys och visar hur stor del av den totala variansen i en fördelning som utgörs av mellangruppsvarians. Ju större skillnader mellan grupper (i det här fallet partiväljare) och ju mindre skillnader inom grupper, desto starkare blir korrelationen.

Ett exempel är på sin plats. Figur 4 nedan illustrerar de stora skillnader mellan olika partiväljare som återfinns för bedömningar av förslaget om satsningar på ett mångkulturellt samhälle. Pucklarna visar att en stor andel av Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Sverigedemokraternas väljare finns samlade i var sin ända av fördelningarna. Hela sex skalsteg på vår elvagradiga skala från 0-10 skiljer Sverigedemokraternas och Miljöpartiets väljare åt i genomsnittlig position. Det är den största skillnaden mellan två flankpartier som vi uppmätt när det gäller framtida samhällen i 2018 års valundersökning.

Figur 4
Partiväljarnas inställning till att förslaget att satsa på ett mångkulturellt samhälle med stor tolerans gentemot människor från andra länder med andra religioner och levnadssätt (fördelning, medeltal)

Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningen 2018.

Konservativ backlash och politisering av den kulturella värderingsdimensionen

Sammanfattningsvis ger Valundersökningarnas tidsserier för väljarnas inställning till ett antal föreslagna framtida samhällen ytterligare stöd för att den kulturella värderingsdimensionen — ibland kallad GAL-TAN — har en avsevärt starkare strukturerande kraft på partivalet idag än vid något tidigare tillfälle där vi har tillgång till jämförbara mätningar. Den ideologiska konjunkturen har förändrats i samband med de senaste valen: De aggregerade rörelserna i väljaropinionen visar en konservativ backlash i närtid (2014-2018) efter decennier av förskjutningar i riktning mot ökat stöd för saker som mångkultur, internationalisering och HBT-rättigheter.

Botanisera vidare i den utförliga arbetsrapporten (se länk nedan). Här hittar du allt grundmaterial (procentfördelningar, medeltal, antal svarande, etc).

 

 

Lästips:

RJs årsbox om Partierna http://rj.se/globalassets/rj-arsbocker/2019-4_partierna.pdf

Rapport 2019:5 Ahlbom, Jakob (2019). Framtida samhällen: Väljarnas ideologiska positioner 1982-2018. Valforskningsprogrammets rapportserie 2019:5. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.

Henrik Oscarsson, and Sören Holmberg. ”Issue Voting Structured by Left–Right Ideology.” In Pierre, Jon (Ed) The Oxford Handbook of Swedish Politics. : Oxford University Press, 2015-12-17. https://www.oxfordhandbooks.com/view/10.1093/oxfordhb/9780199665679.001.0001/oxfordhb-9780199665679-e-14.

Oscarsson, Henrik (2018) ”Älska din nästa!” I Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren & Maria Oskarson (red) Sprickor i fasaden. Göteborgs universitet: SOM-institutet.